När Mjällbys fotbollsspelare kommer hem får dom eskort av traktorer, dom åker inte limousine. Storstadslagen har köpt upp ett helt lag med spelare från Mjällby. Och lik förbannat så vinner byklubben allsvenskan.
Per-Gunnar Andersson, tidigare spelare och ledare i grannklubben Högadal i Karlshamn pekar på att hela samhället, de som bor runt Hällevik, ser fotbollen som ett gemensamt projekt.
-Ja, alltså de har lyckats bygga upp aktiva, bra ledare. Jättemycket frivilligt folk, väldigt engagerade i föreningen. Alltså hela hela samhället, de som bor runt Hällevik,
Genom att man tog på allvar hur man bygger upp föreningen, bra folk och sen började man ju plocka spelare runt omkring, främst då Karlshamn och Sölvesborg. Läs mer på visombyggerlandet.se
Undersköterskorna Catarina Källqvist och Marija Bajic berättar här om hur sommaren i Kristianstads äldreomsorg har varit och vilka vallöften från politikerna dom vill höra inför nästa val.
Den som tiger samtycker. Undersköterskor i Kristianstad har demonstrerat för en bättre omsorg och har nu vunnit framgång.
Att den centrala bemanningsenheten har avskaffats, att bemanningen på avdelningarna ska öka för att minska antalet vikarier och inte minst att den förra omsorgschefen Gärdebring fick gå, tycker dom visar att protester har lönat sig.
Dom önskar att fler politiker och chefer tar ett arbetspass, för att se hur verkligheten är. Då ser dom att införandet av 9-timmars pass fördärvar för omsorgen och personalen. Inför valet nästa år vill dom att politiker ger vallöfte om att : Återgå till 10-timmars nattpass. Anställ särskild, utbildad städpersonal. Se till att undersköterskor och läkare/sjuksköterskor kan läsa varandras anteckningar. Inför ett lärlingssystem i omsorgen med betald utbildning.
Vad tycker du?
Foto David Blomé, Digitalfilm.se
Nio av tio hushåll har PFAS i det kommunala dricksvattnet. PFAS kopplas till vissa cancerformer, påverkan på immunförsvaret, leverskador, kolesterolproblem och försämrad fertilitet. Mattias Öberg, toxikolog, berättar hur kunskapen doldes i många år av tillverkarna och vissa forskare. Ska verkligen vattenkonsumenterna betala för denna förgiftning?
Se även https://visombyggerlandet.se/
Jag trivs bäst ute på vägen, säger David Ericsson, långtradarchaufför och författare. - De som föraktar manuella arbeten, förstår inte riktigt att man kan ha en stor kärlek till sitt fysiska yrke. De tror att det finaste som finns är att sitta på ett kontor.
Om lågavlönade EU-chaufförer: Att det är svenska löner som ska gälla när man är i Sverige, de har ju löner som är långt under och då går det till så att de får betala igen en del av pengarna till åkeriet.
Och sen har åkerierna bötesystem, ifall de tycker att bilen drar för mycket bränsle till exempel, då får chaufförerna betala tillbaks en slags böter för det.
Eller om godset skadas eller om bilen skadas eller... Eller de måste gå på kurser och då är det dyra kurser och dyra hotellräkningar de får betala.
Du kan ju köpa YKB (Yrkeskompetensbevis) och till och med körkort och arbetstillstånd på typ centralstationen i Bukarest för 400 euro. Det går att göra så mycket på marginalen. Det har ju varit stora protester bland svenska chaufförer emot det här.
-Åkeribranschen är nästan två olika branscher. Den ena följer alla regler och har kollektivavtal. Då vet kunden att det är lite dyrare. Men om ett last innehåller 50 000 tandkrämstuber så kanske det inte gör så mycket på varje tub, att man har kollektivavtal. Då vet man också att försäkringar fungerar och att bilen inte blir stoppad någonstans och blockad så den inte kan köra vidare. Jag väljer snarare den positiva delen. Jag väljer att alltid jobba med kollektivavtal och schyssta villkor som man säger.
Håller du med David Ericsson?
Micke Evhammar, byggsmed och författare, Stockholm har skrivit en bok som skiljer sig lite från det han har skrivit tidigare.
-Ja, alltså jag har väl beskrivit den som en ganska typisk proletärroman med far-son-tema .Den gestaltar ju tre generationer egentligen. Med sonen, fadern och farfadern. Och alla de... tre har väl liksom sin del i att huvudpersonen Leif, sonen, har blivit den han har blivit. Farfadern Anders är rallare, försupen, hustruplågare och barnplågare. Och honom har jag byggt mycket på min egen farfar. Gunnar, fadern är lastbilschaufför. Och typiskt den generationen som vandrar från landet till storstaden. Som väldigt många gjorde. Och så är det då sonen Leif som växer upp i en av Stockholms södra förorter.
Det andra temat är om kärleksförhållande som djupnar.
-Det är väl ett annat sidospår om man får säga så med förhållandet mellan man och kvinna i boken.
Leif går på fest med sin fru My, som är journalist. Framgångsrik sådan och den här festen utspelar sig bland övre medelklass eller kulturmänniskor, de är arkitekter och de är lite så där fiinare folk.
När Leif då berättar att han är smed så tänker de, ja en sån där kille som står vid en ässja och gör vackra saker som de säljer på Granit och sådana här ställen. Men nej, riktigt så var det inte. Så han känner sig ganska utanför även när de sitter i bastun. Och inte har några kläder på sig. De pratar olika språk. Och Leif blir ju naturligtvis riktigt packad, så han sitter där och vräker ur sig dumheter. Det är ju det man tar till när man känner sig utanför. Sen går det åt helvete, han säger saker som han ångrar. Det ligger emellan dom. Leif och My har inte riktigt hunnit prata ut om det.
Utifrån en EU-dom som innebär att deltidsanställda skall ha samma rätt till övertid som heltidsanställda så ställer Kommunal nu kravet att ALL tid utöver sysselsättningsgrad skall ersättas med övertid.
Detta menar Krister Maltby, Ängelholm, som jobbar som personlig assistent i ett kooperativ, kommer innebära stora problem för såväl deltidsanställda assistenter och brukare som privata/ideella assistansanordnare.
-Även om intentionen må vara god så kommer detta att med att all tid utöver sysselsättningsgrad skall ersättas med övertid att slå helt fel inom personlig assistans. Jag kan inte heller se att detta är vad EU kräver.
Jag ber såväl brukare som LSS-personal/assistenter skriva under vår namninsamling om ni vill ha kvar möjligheten för deltidare att jobba frivilliga extra arbetspass.
https://forms.gle/tZ7ibbBLbdi8rWZC8
Marcus Aronsson, brandman i Södra Älvsborgs räddningstjänst och Krister Maltby, personlig assistent, Ängelholm, har ifrågasatt att deras fackförbund, Kommunal, med hänvisning till EUs arbetstidsdirektiv, har slutit avtal om att försvåra dygnspass och därmed försämrat både deras liv och den livsviktiga verksamheten.
-Ja det påverkar ju både verksamheten och mig personligen, säger Marcus Aronsson, för det har ju blivit mycket mycket svårare att planera verksamheten.
-Hade det funnits lite råg i ryggen på Kommunal, säger Krister, så hade de gått ut och sagt som det är: Att EU sätter inga gränser på 20 timmar. Detta är en avtalslösning och ingenting annat. Och vi kommer nu att arbeta för att ta bort den här gränsen.
När Ola Brunnström, lokförare och huvudskyddsombud, klev ut från Arrivas kontor i Malmö den fjärde januari 2021 möttes han av hundratals arbetskamrater. Företaget skulle köpa ut honom för 24 månadslöner, men sjukskrivningar och hot om strejk gjorde att företaget rev uppsägningen. Hör Ola berätta här om en av de tyngsta, men också en av de bästa dagarna i hans liv.
Kommunalarbetarförbundet har gått med på 24 timmarspass i avtalet med Vårdföretagarna. Lyssna här på Krister Maltby, personlig assistent i Ängelholm, som hela tiden sagt att det inte är EU, utan Kommunals ledning som hittat på att det inte går att ha 24 timmars arbetspass.
-Kommunal har försöka påvisa för oss att det inte är bra med 24-timmarspass, fastän att vi själva som jobbar den här passen rimligtvis borde veta bättre vad som fungerar för oss och i våra verksamheter, än de som sitter på kontoret åtta timmar om dagen.
Det var alltså fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet, som först förhandlade fram en gräns på 20 timmar och sedan tillsammans med SKR gick ut med att denna gräns var ett krav utifrån EU. Fast man hela tiden visste att gränsen på 20 timmar var en ren förhandlingslösning. Kort sagt avtalsparterna ljög för hela Sverige, säger Krister Maltby.
Påståendet från Kommunal och SKR att det krävs en gräns på 20 timmar är genom avtalet med Vårdföretagarna exponerat för den lögn det är och hela tiden varit.
Läs mer på visombyggerlandet.se
Foto: Polisen
Här är Uffes samtal med Sverigedemokraternas Thomas Morell i riksdagens trafikutskott. Den svenska transportnäringens förslumning kommer under luppen och vad vill han och hans parti göra åt de allt värre problemen. Det blir fokus på kriminaliteten och sambanden mellan de gängkriminellas infrastruktur, EU- regler och slappa, och/eller, bakbundna svenska myndigheter. Men också om det ansvar som svenska företag och privatpersoner har i sammanhanget.
Foto: John Antonsson, Transportarbetaren.
Här samtalar Uffe med Kadir Kasirga(s) från riksdagens trafikutskott om vad han och hans parti vill göra för att få bukt med de växande problemen inom transportnäringen. Det handlar om ren kriminalitet, slavlöner, miserabla arbetsförhållanden, trafiksäkerhet och undanträngning av svenska chaufförer och seriösa åkeriföretag.
Vad har gått fel och vilka åtgärder krävs?
Finns det redan nu skarpa socialdemokratiska förslag för att få ordning på eländet?
Detta är en intervju med KG Wanngård. Han har fackligt förflutet i bl.a. Handelsanställdas förbund. Tillsammans med andra enskilda medlemmar i olika fackförbund inom LO och TCO deltar han i gruppen; Promenader mot strejkbryteri. De vill uppmana till stöd och hårdare tag mot Tesla i den pågående konflikten där mycket står på spel.
Tesla strejken har pågått sedan oktober 2023. Men pågår ändå i skymundan .Konflikten handlar om Teslas vägran att teckna kollektivavtal med IF Metall och positionerna är efter 16 månader helt låsta. 60 metallare strejkar, ungefär hälften av de anställda. Flera fackförbund både i Sverige och i grannländer har aktiva sympatiåtgärder riktade mot Tesla och andra företag som hanterar deras fordon, eller servar företagets verksamheter.
Ändå har företaget inte tvingats på knä. På olika sätt lyckas de kringgå både strejken och blockader. Självklart kostar det pengar för dem, men Tesla håller på sin kant också på sina principer: Företagsägarna ska ha oinskränkt makt på arbetsplatsen. Så i sin utmaning av kollektivavtalsmodellen saknar Tesla inte stöd från starka krafter både inom politiken och Svenskt Näringsliv.
Situationen är en påminnelse om att det numera finns många arbetsplatser, t.om. hela branscher, där inte ens hälften av de arbetande är fackligt anslutna. De oorganiserade hos Tesla jobbar vidare trots strejken. Företaget har t.o.m. nyanställt för att ersätta de strejkande genom Arbetsförmedlingen.
Visst. Tesla bryter inte mot några lagar.
Företag måste inte teckna kollektivavtal.
Arbetare måste inte vara med i facket.
Men konsekvenserna av att normer och fungerande regler förskjuts är inte sällan negativa. Det kommer något annat istället.
KG Wanngård argumenterar väl för sin syn på saken. Eller vad tycker du?
Det är skamligt hur det en gång så välfungerande landet har förfallit. Mycket beror på den omänskliga folkförflyttningen som skedde på 1960 talet då strukturrationaliseringen innebar att familjejordbruken lades ner och städerna växte, säger Dag Rimmerfors i Ed i detta samtal med Uffe.
Fanny Klang, som skrivit om sitt jobb som kriminalvårdare i boken Sluten anstalt, samtalar här med Uffe, med bakgrund som reparatör på en fängelseverkstad. -Jag har jobbat i alla olika säkerhetsklasser och på ett säkerhetshäkte, säger Fanny. Och sen i september så släppte jag min debutroman som heter Sluten anstalt. Och det är en roman så det är ju fiktion. Men det utgår ju ändå i ganska hög utsträckning från när jag var kriminalvårdare. Det är en roman, men det finns mycket inslag från verkligheten. -Alltså jag är bättre på att peka på problemen än att lösa dem. Men jag skulle vilja att man tillsätter någon slags utredning som på allvar går till botten med varför situationen ser ut som den gör. Jag tycker att det är förenklat, det är någon slags symptombehandling och bara så att vi trycker in alla på anstalt så blir det bra. Alltså tror man inte att det kommer folk som fyller de här luckorna då? Om man sätter in till exempel en massa ledare på anstalt, så kommer det komma nya som tar deras plats. Man löser inte problemet, utan man kanske till och med gör det värre. Så jag skulle vilja ha en utredning som tar fasta på orsakerna och konsekvenserna av att samhället ser ut som det gör i stort, inte bara med avseende på kriminalitet, utan även skola, utbildning, jobb, ojämlikhet.
Omslagsfoto: Tommy Jonsson, Transport, spanar. Foto John Antonsson, Transportarbetaren Slavarbete, eller vad ska man kalla 5300/ månad och 8 månaders jobb? Vi ska inte ha slavlöner i Sverige, säger Tommy Jonsson, Transportarbetarförbundet, med 20 år som lastbilschaufför bakom sig. Lyssna här på hans erfarenheter av hur de kriminella tar sig in i åkeribranschen.
Delar av samtalet finns även på visombyggerlandet.se
Rainer Andersson har varit en mycket uppskattad ordförande för SEKOs Pendelklubb i Stockholm. Nu går han I pension och vi samtalar om hur facket är och kunde/borde vara. Vad som driver honom och andra vardagshjältar. Och annat som kommer för oss. Trevlig lyssning.
Ahmed Alneaimi, en av de omsorgsanställda som Nils Petter Löfstedt lyfter fram i sin film från förskolor och äldreomsorg, arbetsplatser med 1 miljon anställda. Foto N P Löfstedt Även om man kanske är tvungen att torka några tårar så fylls man av glädje. De många goda människorna i Sverige får sällan uppmärksamhet, rubrikerna fylls av de som gör klipp, både lagliga och olagliga, på välfärdens bekostnad. De framhålls som hjältar i näringslivsnytt och i gangsterrappen. Här visas de riktiga samhällsbärarna, som trots fälleben från politikerna, ger oss kärnan i välfärden, att vi tar hand om varandra. Delar av samtalet finns i textform på visombyggerlandet.se
I våras blev Magnus Calén, fackligt aktiv byggnadsarbetare från Kungsbacka, tillsammans med alla övriga anställda hantverkare uppsagda från sina jobb. I fortsättningen skulle företaget enbart syssla med projektledning. Följden blir ofta långa led av underentreprenörer där ingen tar ansvar, fusk, utnyttjande och osäkra arbetsplatser.
Det blev ett samtal om en bransch som förändrats och försämrats på flera sätt. Men också om vad som borde göras.
Har du liknande erfarenheter och tankar, från byggen eller andra arbetsplatser? Skriv eller hör av dig till oss!
Vårdförbundets förhandlingschef, Annelie Söderberg, samtalar här med Uffe kring hur man pressades att godta ett dåligt avtal och hur arbetet fortsätter för drägliga villkor inom vården. I tidigare poddavsnitt berättar Simon Renner, sjuksköterska och fackligt förtroendevald i Vårdförbundet om sina tankar under strejken och även efter strejken.
Fotograf/Bildbyrå: Ulf Huett
Simon Renner, sjuksköterska på Östra sjukhuset i Göteborg, förtroendevald i Vårdförbundet, funderar här kring strejken för arbetstidsförkortning. Ett första steg mot bättre arbetsförhållanden för vårdpersonalen. Politikernas motstånd var för starkt, trots deras snack om en bättre vård. För visst är det konstigt att det går att korta arbetstiden i andra länder, men inte i Sverige?