Nya SVT-serien "Priset som män betalar" tar sig an frågor om hur det har växt fram en ny alternativ kultur runt manliga influencers som inte syns alls i traditionella medier. Producenten och journalisten Frida Söderlund intervjuar olika människor om manlighet och varför dessa subkulturer har uppstått - och varför det verkar som om två olika narrativ verkar ha växt fram. Medverkande i programmet och här i Kommunikationspodden är också Benjamin som driver YouTube-kanaler "Benjoo" som fokuserar på frågor runt manlighet och vad det innebär att vara en man i dag och varför åsiktskorridorerna verkar ha uppstått.

“Vi krånglar till kommunikation väldigt mycket. Kommunikation ska vara enkelt. Ju mer vi använder avancerade ord eller verktyg, desto svårare blir det," säger Kimiya Näslund i en intervju med Kommunikationspodden. Med över 16 000 följare på LinkedIn har Näslund byggt ett betydande nätverk genom en personlig kommunikationsstrategi som sticker ut i ett hav av rapporter om företagsresultat och marknadsframgångar. – LinkedIn är för mig som ett torg där jag hänger. När jag kommunicerar handlar det inte om att skriva om årsredovisningar eller resultat. Det handlar om att beröra människor med känslor, förklarar hon. Som invandrad från Iran för över 30 år sedan, fann Näslund att hon behövde bygga sitt eget nätverk från grunden. – Jag hade inte barndomskompisar eller mammas kontakter som kunde hjälpa mig vidare i karriären. Jag var tvungen att skapa min egen plattform. Näslunds kommunikationsstrategi bryter mot många konventioner. Hon prioriterar äkthet framför perfektion och delar såväl framgångar som motgångar. – Bakom varje framgång har det funnits väldigt många motgångar, tårar och sömnlösa nätter. Det är inte bara gröna skogar. För kommunikatörer som vill utveckla sin kommunikation erbjuder Näslund några nyckelperspektiv: 1. Autenticitet framför perfektion: "När jag tog bort känslan att behöva vara perfekt, blev det lättare att skriva. Budskapet är viktigast, inte grammatiken." 2. Balansera berättandet: "Jag skriver om både framgångar och motgångar. Det mänskliga perspektivet skapar förtroende." 3. Lyssna lika mycket som du talar: "Kommunikation behöver inte vara envägskommunikation. Kommunikation betyder att jag finns där och kan lyssna också." I sitt ledarskap använder Näslund kommunikation som ett verktyg för att skapa resultat i både mjuka och hårda värden. Hon betonar vikten av transparens och tydlighet, ibland över-tydlighet. Näslund lyfter också fram utmaningarna med inkludering i arbetslivet. – Sverige är väldigt duktigt på att säga att vi välkomnar alla, men inte i praktiken. Hon menar att olika perspektiv och bakgrunder är en styrka som kan leda till snabbare framgång i organisationer. För kommunikatörer som vill nå ut till en bredare publik är hennes råd enkelt: "Håll dig enkelt och håll dig så nära hjärtat som möjligt. För kommunikation är från människa till människa."

Att arrangera Eurovision Song Contest 2024 i Malmö blev en utmaning i att balansera folkfest med säkerhetsläge, terrorhot och internationella konflikter. När Malmö stad tackade ja till att bli värdstad för Eurovision Song Contest var det ingen som kunde förutse de kommunikationsutmaningar som väntade. – Det var en stegvis förändring. Det första började med att Sverige gick upp i förhöjd terrorhotsnivå under sommaren, nästan samtidigt som vi fick beskedet från SVT att vi skulle vara värdestad, säger Alma Tabak, tillförordnad presschef och enhetschef på Malmö stad. Det som följde var en serie av sammankopplade händelser som krävde omfattande kommunikationsinsatser. Konflikten mellan Israel och Palestina efter händelserna den 7 oktober påverkade kommunikationen i hög utsträckning. Dessutom var det planerade koranbränningar i Malmö, omfattande fredsdemonstrationer och debatt kring Israels deltagande i tävlingen. – Eurovision i Malmö blev internationell politik, säger Tabak. Kommunikationsteamet fick ställa om från att marknadsföra en folkfest till att hantera oro och säkerhetsfrågor. Strategin handlade om att kontinuerligt omarbeta planerna utifrån omvärldsläget och att arbeta proaktivt, även i reaktiva situationer. – Vi är en stad som jobbar tillsammans för alla. Vi står enade mot krig, mot hat och hot, och vi står för rätten att uttrycka sin åsikt alltid. Det är det som är Sverige, det är det som är Malmö, säger Tabak. När Malmö stad utvärderade arbetet såg de att deras insatser hade gett resultat. De hade stärkt bilden av Malmö som en öppen och inkluderande stad, särskilt efter Eurovision. Arbetet nominerades även till Stora Kommunikationspriset i kategorin för kriskommunikation.   Vill du veta mer? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.  

Blir du också svettig bara av tanken på att stå framför en kamera och leverera träffsäkra budskap eller intervjufrågor? Du är inte ensam. Men programledaren och tv-redaktören Susanne Delastacia kan det här med att leverera en trygghet till tittarna. I Kommunikationspodden delar hon med sig av sina främsta knep för att lyckas med presentationer framför kameran eller på scen. Med 30 års erfarenhet i mediebranschen har Susanne Delastacia utvecklat en djup förståelse för kommunikationens konst. Delastacia, som idag arbetar som programledare och tv-redaktör på Arbetsförmedlingen, har en bakgrund från kanaler som SVT, SR och TV4. Hon är övertygad om att framgångsrik kommunikation bygger på autenticitet. – Det handlar om att vara närvarande. Jag måste mena det jag säger, säger hon i podden. För den som känner nervositet inför att stå på scen eller framför kameran rekommenderar Delastacia den så kallade "superhjältepositionen" som ett knep för att stärka självkänslan inför att du går på en scen eller ställer dig framför en kamera. Hon har också egna knep för att undvika att nervositeten tar över. ​– Men det är naturligt med nervositet, även för de mest erfarna. Det viktiga är bara att inte låta den synas, säger hon.   Hur hon gör för att det inte ska synas att hon är nervös? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Gustav Sundh, känd som "Skolgårdsläraren" med över 44 000 följare på Facebook, har revolutionerat hur skolgårdar kan fungera genom enkla men effektiva kommunikationsmetoder. Den prisbelönte läraren arbetar enligt ett eget koncept som inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende. – Konflikterna bara försvann. Vi såg hur incidentrapporterna droppade med 80 procent bara efter fem månader, berättar Guastav Sundh om resultatet när han började bygga aktivitetsbaserade strukturer på skolgården. Sundhs metoder bygger på flera nyckelprinciper som har relevans långt utanför skolgården. Han arbetar med vad han kallar "medkultur" – att göra saker tillsammans med barnen istället för att bestämma över dem. Hans koncept inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende. Hans råd till kommunikatörer är glasklara: – Trovärdighet är nummer ett. Sen ska du skita i förnissan och allt fluff. Tänk bara: Vad gör ingen annan? Våga tänka helt annorlunda. Sundh, som beskriver sig själv som "en japansk raketforskare" som får arbeta autonomt, har byggt sin framgång på att identifiera vad som intresserar varje individ och skapa en bred palett av möjligheter. Hans arbetssätt har visat sig särskilt framgångsrikt för barn med olika diagnoser. – Konflikter uppstår när intressen krockar med omvärlden, förklarar han. Hitta vad de är intresserade av och bygg utifrån det. Det handlar om att skapa meningsfullhet. För alla som arbetar med kommunikation är Sundhs avslutande råd: – Du ska beröra. Oavsett om du jobbar med reklam, marknadsföring eller kommunikation – du måste hitta rätt frekvens för att nå fram till mottagaren. Lyssna på hela intervjun med Gustav Sundh i Kommunikationspodden

AI-verktyg blir allt viktigare för kommunikatörer. Magnus Gille, produktägare för AI Enablement på Scania och nyligen korad till Sveriges bästa AI-promptare, delar sina insikter om hur man kommunicerar effektivt med artificiell intelligens. – Att promptra AI handlar mycket om att vara konkret och koncis, utan att bli pladdrig, säger Gille. Gilles metod för effektiv promptning följer en strukturerad approach. Först tilldelar han AI en specifik roll, sedan ger han relevant kontext, och slutligen ber han AI att ställa följdfrågor om något är oklart. Detta liknar han vid ett målgruppsanpassat samtal. Gille betonar dock att AI aldrig helt ersätter mänsklig kommunikation – särskilt inte i känsliga situationer. – AI är ett verktyg bland många, precis som ordbehandlare eller PowerPoint. Ansvaret för att se till att kommunikationen är rätt ligger alltid hos människan. För kommunikatörer som undrar över sin framtid i en AI-driven värld, har Gille ett lugnande perspektiv: – Kommunikatörer kommer att fortsätta jobba med samma saker som tidigare, men med nya verktyg. Precis som ni anpassade er till mobiltelefoner, e-post och sociala medier, kommer ni att anpassa er till AI. Gilles råd till kommunikatörer är att fokusera på att använda AI för att eliminera tråkiga, repetitiva uppgifter så att mer tid kan ägnas åt kreativt och strategiskt arbete. Samtidigt uppmanar han till en bred samhällsdiskussion om vilka gränser vi som samhälle vill sätta för AI-användning. – Det är en fråga för oss alla att besvara tillsammans – vad vill vi använda AI till, och vad vill vi inte använda det till? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Magnus Gille

Trendkunniga Nicklas Hermansson ser ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar och konsumerar innehåll. Enligt honom går vi mot en framtid där digital teknologi integreras med våra kroppar och att sociala medier dör ut. Niklas Hermansson har under fem år byggt ett personligt varumärke genom sitt nyhetsbrev och föreläsningar om teknik, kommunikation och framtid. Efter en karriär som chef inom mediebranschen valde han en egen väg som har fokus på trendspaning. En av Hermanssons mest kontroversiella spaningar är att sociala medier nu dör. – De sociala medierna har ju aldrig varit sociala. De var asociala nästan från början. Algoritmerna har skruvats för hårt. Det blev hot och hat. Nu har vi delat upp oss, och de tappar relevans eftersom vi inte längre kan prata med de som tycker annorlunda, säger han. Den växande trenden att människor "detoxar" från sociala plattformar beror enligt Hermansson på hur de får oss att känna. – Det är som när du äter dålig mat. Du blir sugen på det, men känner dig dålig efteråt. Forskningen säger inte att hjärnan skadas av att konsumera snabba klipp av låg kvalitet, men vi upptäcker andra nackdelar – svårt att somna, depressioner, och att ingenting annat blir kul längre. Tankestyrd kommunikationBlickar vi framåt ser Hermansson en värld där AI utvecklas extremt snabbt.– Vi kommer att ha hjärnchip som gör att vi kan kommunicera genom tanken. Vi kommer att ha implantat i ögonen som visar digital information i vår verklighet. Det kommer inte finnas några skärmar kvar, utan vi styr allting med tanken.   Paradoxalt nog tror han att AI-utvecklingen faktiskt kommer att gynna mänsklig kreativitet. – Det är kreativiteten som kommer att skilja människor åt, inte förmågan att göra saker. AI ger oss tid som vi kan lägga på kreativitet. Det blir en kreativ revolution, inte för att AI gör det utan för att vi får tid att komma tillbaka till det mänskliga, avslutar han. Nicklas Hermansson har tidigare arbetat med digitalt berättande på Expressen, Aftonbladet, Bonnier News och Mittmedia. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt av kommunikationspodden 

I en tid där kommunikatörer allt oftare hamnar i skottgluggen varnar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg för konsekvenserna av att ifrågasätta yrkesgruppens berättigande. "Det här är ett sätt att underminera tilliten till samhället," säger hon i dagens avsnitt av Kommunikationspodden. Den återkommande debatten om huruvida det finns för många kommunikatörer inom offentlig sektor får kraftig kritik av Anna Troberg, förbundsordförande för DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor. – Man förväntar sig mer kommunikation, den ska vara tillgänglig på flera olika sätt, dygnet runt och kanske på flera olika språk. Det finns många fler kommunikationskanaler. Då kan man inte förvänta sig att klara sig med samma mängd kommunikatörer som för 20 år sedan, säger Troberg.Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt. 

I en tid där psykisk ohälsa ökar och många unga växer upp med mer digital änmänsklig kontakt, arbetar Mary Juusela för att stärka människors socialafärdigheter. I senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar grundaren avLika Olika om sin unika metod och vision för ett mer empatiskt samhälle. Mary Juusela minns tydligt känslan av utanförskap från sin egen uppväxt. Erfarenheter avmobbning och social exkludering formade henne tidigt – men istället för att låta det definierahennes framtid, blev det drivkraften bakom företaget Lika Olika.– Min egen historia gav mig en djup förståelse för hur avgörande social tillhörighet är för vårtvälmående, berättar Jusela i podcasten. Varje människa har en enorm påverkan på andra, menalltför få är medvetna om detta.Det som gör Juuselas metod unik är den praktiska erfarenhet som ligger till grund. Under tio årbodde hon med 700 olika familjer, en erfarenhet som gav henne en exceptionell inblick i olikasociala dynamiker och mänskliga beteendemönster.– Vi ser tydliga konsekvenser i form av ökande psykisk ohälsa, bristande empatisk förmåga ochförsämrad social kompetens, säger Jusela. Många vet inte längre hur man hanterar konflikter,läser av sociala signaler eller visar omsorg på ett genuint sätt.Hon säger att vikten av äkthet i kommunikationen har ökat.– Den största kommunikativa utmaningen idag är att våga vara sig själv, både i verkliga mötenoch på sociala medier. Perfektionism och rädsla för att visa sårbarhet skapar barriärer mellanmänniskor, förklarar hon.Jusela menar att ärlighet skapar förtroende, något som är avgörande i hennes arbete med att fåmänniskor att reflektera över sina egna beteenden.– Folk känner om du är äkta eller spelar en roll. Att våga vara transparent och dela även minaegna tillkortakommanden gör att andra känner sig trygga att öppna upp, säger hon.Hela samtalet med Mary Juusela finns att lyssna på i det senaste avsnittet avKommunikationspodden.

Stefan Molander är affärscoachen som tycker att relationer är det viktigaste av allt i livet och på jobbet. Han arbetar för affärsgemenskapen Circle Networks där han anser att kommunikation är det bästa verktyget för att skapa djupa och långvariga relationer.   I Kommunikationspodden berättar Stefan Molander om hur den som arbetar med kommunikation kan lära sig av hans metodik, som bland annat går ut på att skapa en verksamhet som håller över tid.   I kommunikationsbranschen är många frilansare eller anställda på korta kontrakt eller arbetar som konsulter. För de flesta tar det lång tid att bygga upp en verksamhet som håller över tid och som ger goda resultat tillbaka. För Stefan Molander är kommunikationen nyckeln för att lyckas attrahera och behålla nya och gamla kunder och uppdragsgivare.   – Nätverkande är konsten att vilja inspirera dig att vilja hjälpa mig och att det sker åt båda håll, säger han.   Han berättar om hur han genom gemensamma nämnare relaterar till varandra och att det är viktigt att vara genuin i sina värderingar – och sedan kommunicera dem.Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden 

Olle Lidbom är kommunikationschefen som också hinner med att vara författare, poddare, styrelseledamot och nyhetsbrevsproducent. I höstas släppte han boken Skolplattformen – en bok som har fått mycket uppmärksamhet.  I Kommunikationspodden dissekerar vi hur han gjorde för att skapa en bladvändare av ett till synes tråkigt material.   Boken Skolplattformen, som Olle Lidbom producerade under tre års tid under enstaka timmar efter jobbet och på helger, undersöker hur stora IT-företag har fått föräldrar till barn i Stockholmsregionen att vrida sig i plågor när de ska frånvaroanmäla sina barn. Det tyckte han var bra material för en bok.   I Kommunikationspodden berättar han om hur han gjorde när han skrev boken, vilka researchmetoder han använder och hur han valde att använda den fakta som han gjorde för att skapa en spännande bladvändare om ett till synes helt tråkigt som, enligt honom själv har varit helt underbevakat.   – Jag var väldigt metodisk i hur jag fick med alla byggstenar för en bra story i varje del av boken, säger han.   I Kommunikationspodden berättar han också om hur han orkar hålla igång så många projekt som möjligt samtidigt.   – Jag arbetar långsiktigt och har alltid varit otroligt intresserad av allt som har med media och teknik att göra, säger han.   Olle Lidbom är till vardags kommunikationschef på Norstedts, och driver Mediepodden tillsammans med Emanuel Karlsten samt hamnade som nummer tre på listan över Sveriges superkommunikatörer 2024.Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

I denna säsongsavslutning bjuds det på flera nyheter från programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. Caroline Thunved hoppar av som programledare efter två år i Kommunikationspodden och i det här avsnittet hör du vem som kommer ersätta platsen på det nya året.  Och apropå nya år: vi går igenom spaningarna för 2025 och vad som kan tänkas ligga i blickfånget.   

Hållbarhetsexperten Tove Ahlström har 20 års erfarenhet i frågan och går i veckans avsnitt igenom hur den nya hållbarhetslagstiftningen påverkar svenska bolag.   Tove Ahlström är hållbarhetsexpert och hjälper bolag med sitt CSRD-arbete. I dagens avsnitt gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. Hållbarhet EU-direktivet CSRD går in i årsredosivningslagen och har nu blivit lagstiftning. Lagstiftningen omfattar dock inte alla bolag, utan endast medelstora och större bolag. Samtidigt menar Tove Ahlström att många styrelser inte har den koll som krävs på hållbarhetsstyrning och hållbarhetsarbete. - CSRD utgår från hela värdekedjan, hela vägen från gruvbrytning till förädling och därefter till slutkonsument som köper bilen. Värdekedjan är väldigt lång och bolagens ansvar följer hela vägen, säger Tove Ahlström.

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid. Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete. - Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Carl Fredrik Sammeli, grundaren av Prime och numera entreprenör och investerare, delar med sig av sin hemlighet bakom framgångarna och hur man skapar effektiva team bland medarbetare. Sedan 2012 lever Carl Fredrik Sammeli i Sydafrika med sin familj, men han har inte slagit av på takten. Från Kapstaden driver han bolag och är också rådgivare åt andra i hur man skapar framgång inom professional services. Han siktade också högt när han grundade kommunikationsbyrån Prime. - Vi var otroligt noggranna vilka vi valde ut vilka som skulle jobba här. Exempelvis att ”du förväntas jobba 60 till 80 timmar på den här firman om du ska bli partner”. Det är inga arbetsgivare som vågar säga så idag; att berätta vad som egentligen krävs. Vi skulle bli bäst i världen och det klarar man inte på 45 timmar, säger Carl Fredrik Sammeli. Caroline Thunved: - Jag älskar att du säger 45 timmar när det är 37,5 i Sverige. Carl Fredrik Sammeli - Ja, men då är det ju mellanmjölkverksamhet, och det är helt ok. Man får välja det helt själv, driv en mellanmjölksverksamhet, men det var inte det vi ville göra, säger Carl Fredrik Sammeli. Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Många är vi som varit där, stått i kulisserna med handsvett inför ett framträdande. Hur gör man egentligen för att bli bra på scen? Det vet Anna-Lena Björklund mycket om.   Anna-Lena Björklund är veckans gäst i Kommunikationspodden där hon möter Max Landergård och Caroline Thunved. Som moderator och underhållare har hon kommit att bli expert på att framträda och också få andra att prestera bättre på scen. - Kommunikation för mig sker alltid på mottagarens villkor. För när jag jobbar så jobbar jag med slutmålet som start. Vad vill vi när vi går från den här konferensen, vad vill vi att publiken ska ha upplevt och vilka budskap ska de ha fått med sig härifrån? Såväl i vardagen som på arbetsplatsen är det viktigt att inte tro att människor kan läsa mellan raderna, säger Anna-Lena Björklund.

Om man tittar utifrån användning så är Facebook störst i Sverige, men det är samtidigt fler svenskar som besöker YouTube. Men vilka är de, vad tittar vi på och i vilka kanaler? Internetstatistik ligger i fokus i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.   Måns Jonasson, internetexpert vid stiftelsen Svenskarna och Internet är dagens gäst i Kommunikationspodden. - Vi beter oss väldigt olika på internet. Vi äldre använder till exempel YouTube som ett uppslagsverk, medan yngre följer kanaler på YouTube, influencers och blir serverade vad som laddats upp senast, säger Måns Jonasson.   Snart drar konferensen Internetdagarna igång, en konferens som är helt digital, och hur skapar man ett lyckat onlineevent?   Under avsnittet slår Måns Jonasson också hål på myten om att Facebook kan höra allt du säger, hör hur i veckans avsnitt.

Det kommunikativa ledarskapet är i fokus när Kommunikationspodden gästas av Palle Lundberg, VD för Sveriges kommuner och regioner. Efter 30 år som chef i kommuner har Palle Lundberg i sin roll som VD för Sveriges kommuner och regioner oupphörligt tankarna på hur hans ledarskap kan utvecklas. Och det började på fotbollsplanen. Hur det såg ut kan du höra i podden. Just nu är hans största fokus kompetensförsörjningen.   - Vi har ett enormt problem med kompetensförsörjningen Sveriges befolkning minskar just nu. Det dör fler än det föds. Kvinnor har aldrig fött så få barn sedan 1700-talet som de gör nu. Vi har stängt gränserna och tar inte emot någon invandring och vi förändras demografiskt. De yngsta blir färre och det kommer inte finnas tillräckligt mycket med människor till välfärden och då måste vi hitta lösningar på detta, säger Palle Lundberg. Vilket slags ledarskap är viktigt när man är VD för SKR? - Jag måste vara genuint intresserad av deras frågor. Jag kan inte sitta på huvudkontoret och låtsas vara intresserad utan jag måste vara ute mycket hos medlemmar och lyssna in hur vi kan jobba tillsammans. Och det är vad ledarskap handlar om, att vara genuint intresserad av det kunderna är intresserade av.

Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationsdirektör vid Beijer Bygg, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Beijer har historiskt gjort många aktiviteter för sina kunder, under parollen ”vi bygger de som bygger” och satsar nu på att hjälpa branschen med kompetensförsörjning. - Många har kommit till Sverige från andra länder och jobbat här. Nu när Ukraina ska byggas upp och med den svaga kronan så är det färre som kommer hit. Därför måste vi ha fler inhemska byggnadsarbetare här i Sverige. Därför måste vi locka fler till branschen, säger hon. Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Claes Bertilsson, presschef vid Sveriges Radio, gästar Kommunikationspodden för att svara på frågan om journalister är lika bra på att svara på frågor som de är att ställa dem. I dagens avsnitt gästar Claes Bertilsson Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. På frågan om det inte är frustrerande att folk säger saker i intervjuer som han inte håller med om svarar Claes Bertilsson såhär. - En presschefs roll ska vara rådgivande. Det är inte jag som styr vad som sägs. Jag kan tycka att en person tar fel beslut, men måste utgå från det beslut som är taget. Det finns en bild av att pressisar bestämmer vad som ska sägas, och vi är absolut delaktiga men mer av rådgivare, säger han. I samma avsnitt diskuteras också frågan om journalister och kommunikatörer är kollegor eller antagonister. Lyssna där du hör dina poddar.