Svensk Grammatik A1A2
Ordklasserna-Parts of Speech
Skriven av Birger
Svensk Grammatik på 40 minuter/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Ordklasserna - svensk grammatik.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
I den här minipodden går vi snabbt igenom grunderna i svensk grammatik, ordklass för ordklass, en i taget. Du får en helhetsbild om vad du kan och vad du inte kan, det som du måste förbättra.
Jag tycker att den här podden blir perfekt för dig som är på A2-nivå eller början på B1, men den är bra för alla som lär sig svenska, oavsett nivå.
Lyssna, repetera och spela gärna podden flera gånger för bästa resultat.
Det finns mycket mer att gå igenom, såklart, men nu kör vi, som man säger, och tar en titt på hur svenska språket är uppbyggt.
Vi tar det lugnt, steg för steg och cementerar grunden för att klara av A2 svenska och komma in i B1 svenskan.
Låt oss börja med substantiv - ord som namnger personer, platser, djur, känslor, teman eller saker och ting.
Svenskan har fyra former av substantiv. Det finns 2 singularformer och 2 pluralformer.
Svenskan har ju bara 2 artiklar, EN och ETT. Lär dig gärna substantiven tillsammans med artikeln.
Det blir lättare senare att böja substantiven och även att säga den korrekta formen av adjektiv och vissa pronomen.
Den första formen av substantiv är ett ord i singular med artikeln EN eller ETT framför. EN är mycket vanligare än ETT. Den här formen kallas lite tråkigt SINGULAR OBESTÄMD form. Jag kallar den SINGULAR MED EN ELLER ETT.
En bil
En paprika
Ett hus
Ett äpple
Den andra formen kallas SINGULAR BESTÄMD. Här har svenskan ingen artikel. Istället för en artikel har man en ändelse, något extra på slutet av ordet. Sista bokstaven eller bokstäverna ändras.
Till exempel, BILEN, för att ordet har omvandlats från grundformen EN BIL, så man lägger till -EN på slutet. Det är alltså specifik bil, man vet bestämt vilken bil det är.
Paprikan, för att den kommer från EN PAPRIKA, så man lägger bara till -N på slutet.
Huset, för att ordet har omvandlats grundformen från ETT HUS, så man lägger till -ET på slutet.
Äpplet - här var grundformen med artikel ETT ÄPPLE, så man lägger bara till -T på slutet för att prata om ett specifikt äpple.
Den tredje formen heter PLURAL OBESTÄMD FORM. Här blir det plötsligt mer komplicerat, för svenskan har fem grupper av substantiv i plural.
Grupp 1 har ord med -A som sista bokstav i singular, så i plural får ordet istället ändelsen -OR. Till exempel, 2 paprikor. 2 resor.
Grupp 2, med ord som har konsonant som sista bokstav. I plural blir det -ER som sista bokstav. Till exempel, 2 leksaker.
Grupp 3, har också ord med konsonant som sista bokstav. I plural blir det -AR. 2 sängar.
Grupp 4, med ord som slutar på annan vokal än -A i singular. I plural blir det -N som sista bokstav. Till exempel, 2 äpplen.
Grupp 5, alla orden i den här gruppen är samma i síngular och plural. 2 paket. 2 hamburgare. 1 bord. 2 bord.
Du kan memorera grupperna som en kort lista: A till OR; konsonant till ER, konsonant till AR; vokal till N; och samma i singular och plural.
Du ser - nästan lika enkelt som att komma ihåg ett telefonnummer.
Minipodd: Prata om Framtiden/Talk about the Future/A1
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Den här minipodden handlar om framtidsformer på svenska. Vi ska prata om det som händer imorgon. Vi kommer att lära oss två sätt att prata om vad som ska hända.
Min podd är fri från AI-hjälp med äkta språkinnehåll.
This mini pod is about future tenses in Swedish. Learn to talk about tomorrow. We will learn two ways to talk about what will happen.
Först genom att ha ett hjälpverb, ett litet ord som assisterar ett annat verb, följt av huvudverbet i infinitiv. Det finns 30 hjälpverb på svenska. De vanligaste är: SKA, KAN, VILL, MÅSTE, KOMMER ATT, och FÅR.
First, by using a help verb, a little verb that assists another verb, and the main verb in its infinitive form, we can talk about the future. There are 30 help verbs in Swedish and the top six are SKA, KAN, VILL, MÅSTE, KOMMER ATT, and FÅR.
Så säg subjektet, sen hjälpverbet och efter det huvudverbet i infinitiv. Use the subject, help verb and main verb in the infinitive construction to bring up the future.
Jag ska åka till Sverige nästa vecka. I’m going to Sweden next week.
Jag kan inte komma till festen på fredag. I can’t come to the party on Friday.
Jag vill äta lunch på restaurang idag. I want to eat lunch at a restaurant today.
Jag måste ringa till henne ikväll. I have to call her tonight.
Vi kommer att få snö imorgon. We’re going to have snow tomorrow.
Han får låna min nya bok om Sverige. He gets to borrow my new book about Sweden.
Som en fråga kan vi börja med hjälpverbet.
Vill du springa med mig på stranden imorgon bitti? Do you want to run with me on the beach tomorrow morning?
You can also talk about the future through the present tense, as long as you add when you will do the activity.
Du kan också prata om framtiden genom presens ordform om du lägger till när du ska göra aktiviteten.
Till exempel,
Jag åker till Sverige imorgon. I’m going to Sweden tomorrow.
Jag kommer inte till festen på fredag. I’m not coming to the party on Friday.
Jag äter middag på restaurang senare idag. I will eat dinner tonight at a restaurant.
Jag ringer henne ikväll. ‘I call her tonight.’
Sedan finns det möjlighet att använda ordet TÄNKER informellt när man pratar om framtiden, speciellt saker man ska göra snart.
Then you also have the opportunity to informally use the word TÄNKER to speak about the future, especially about things you want to do soon.
Till exempel,
Jag tänker gå till affären och köpa mjölk. TÄNKER means think, but there is no perfect translation here. Basically you say that you are going to the store to buy milk.
Jag tänker se Sveriges match imorgon. I will see Sweden’s game tomorrow.
Jag tänker åka till Sverige i juni. I am going to Sweden in June.
Tack för att du lyssnade. Nu vet du mer om hur du kan prata om framtiden.
Ta gärna lektioner med mig på Italki så vi kan öva lite mer på svenska. Please try a Swedish lesson with me on Italki.
Lycka till med språkresan mot flytande svenska. Det kommer säkert gå alldeles utmärkt.
Vi ses! Ha det bra!
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige. Alla mina nya poddar är fria från AI svenska och AI-hjälp, så att det blir så äkta och så naturligt bra som möjligt.
Den här minipodden handlar om orden Ju, Väl och Nog; små men viktiga och ganska finurliga ord att använda.
Med ett par tumregler kan vi börja experimentera med de här orden och såklart förstå när andra säger dem.
Först ut är ordet VÄL, ofta ett missförstått sådant. Som en första mening kan vi säga “det är väl så?” som betyder ungefär, “It’s like that, isn't it?” En synonym till "väl" på svenska är ELLER HUR.
Sen kan vi bygga vidare. “Det är väl så att Sverige kan ta sig till fotbolls-VM även om de förlorar ikväll?” Den som ställer frågan vill ha bekräftelse på att det han eller hon säger är sant eller korrekt. Personen kanske känner en viss osäkerhet om det som sägs stämmer. “Sweden can qualify for the world cup even if they lose tonight, isn’t that correct?”
“Sverige spelar väl klockan sju imorgon kväll mot schweizarna? “Sweden has a game tomorrow night at 7, don’t they?” Här finns också osäkerhet och personen vill ha bekräftelse, så du kan svara: "Javisst, Sverige spelar hemma imorgon mot Schweiz klockan 19.” “Exactly, Sweden plays Switzerland at 7 PM tomorrow night.”
Man kan också använda Väl för att självbekräfta, till exempel, “Jag tycker väl egentligen inte om kyckling, men jag äter det ändå ibland. Lite i stil med, “I don’t actually really like chicken, but I eat it sometimes.“
Sen kan du använda VÄL för att förstärka vad du säger. “Du förstår väl att vi inte kan komma för sent till flygplatsen.” “You have to understand that we can’t arrive late to the airport.”
Ordet NOG är ett annat klurigt småord. Som tur är finns det mer klarhet om hur det här ordet ska användas. Tänk att NOG är lite som engelskans ‘probably’. NOG kan betyda ‘troligen’. Till skillnad från VÄL så är den som säger NOG inte intresserad av ett direkt svar eller bekräftelse från den andra personen. “Det kommer nog att bli kallt igen imorgon.” “It is probably gonna be cold again tomorrow.”
“Sverige vinner nog matchen mot Schweiz.” “Sweden probably wins the game against Switzerland.”
“Nog är det bra att vi spelar på hemmaplan imorgon.” "It's probably an advantage that we play at home tomorrow.”
“Nog stämmer det.” “It’s probably correct.”
Sist ska vi lära oss om ordet JU. Här behövs lite träning och fingertoppskänsla för att placera ordet i rätt sammanhang. Experimentera lite först. Blir det fel så märks det nog inte så mycket.
JU betyder lite grann som “faktiskt” , “som du vet”, “som alla vet”, eller “som du borde veta”. JU kan vara ett ord man fyller i utan att det egentligen behövs och det kan tyvärr vara ett lite elakt ord i vissa sammanhang.
Jag känner mig ju lite trött även om jag sovit mycket. “I actually feel a little tired even though I slept a lot.”
JU i betydelsen SOM DU VET. Betydelsen av JU hänger ibland samman med det man sa innan. “Spring snabbare! Bussen går ju om 2 minuter.” “Run faster! As you know, the bus leaves in 2 minutes.”
JU i betydelsen SOM DU FÖRSTÅR. “Jag orkade inte springa och då hann jag ju inte till bussen.” “I didn’t have energy to run and then, as you can understand, I missed the bus.”
JU i betydelsen SOM ALLA VET. “Svenska damlandslaget i fotboll är ju högt rankade i världen.” “As everyone knows...
Svenskt Godis/B2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Godisavsnittet
Nu ska vi prata om något läckert och fantastiskt gott. Godisavsnittet!
Svensk mat är väl inte något att skryta om. Visst finns det undantag, men den är ibland tung, fet och tråkig utan starka och exotiska kryddor.
Men Sverige är däremot enormt bra på sötsaker. Semlor, tårtor, kakor, pajer, glass och bullar. Sverige kan sina sötsaker. Sverige är bäst på det, enligt min åsikt. Inget annat land som jag varit it har samma kvalitet och fokus på sötsaker. Det är högkvalitet rakt igenom!
Speciellt när det gäller godis. Ja, det känns riktigt kul och lite känslosamt att prata om godis. Hjärtat börjar bulta lite snabbare.
Swedish Travel Vocabulary - Ord för Resan till SverigeLearn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Hejsan!! Välkommen till min podd. Become Fluent in Swedish, Flytande Svenska.
Den här gången med engelska orden och sedan på svenska med superlångsamt prat och sedan snabbare tempo på svenska.
Vi lär oss olika fraser som du kan använda när du reser till Sverige.
Here are different phrases that can be useful on your first trip to Sweden.
Minipodd: Improve Listening Comprehension in Swedish/A1
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
This minipodcast is about how you can quickly improve your listening comprehension in Swedish, whether you are a new beginner in Swedish or a more advanced language learner. It will be in English, followed by the Swedish version.
Do you want to find a quick way to improve your understanding of spoken Swedish? Everyone speaks fast and seem to articulate poorly. I know, it can be frustrating. Sometimes it’s hard to pick up any words at all or to make sense of what people say in Swedish.
Den här mini-podden handlar om hur du snabbt kan förbättra hörförståelse på svenska, oavsett om du är nybörjare på svenska eller en mer avancerad språkstudent.
Vill du hitta ett snabbt sätt att förbättra din förståelse för talad svenska? Alla pratar så snabbt och många verkar artikulera dåligt. Jag vet, det kan vara frustrerande. Ibland är det svårt att ens fånga några ord eller att förstå vad folk säger på svenska.
En nybörjare sa till mig att svenska är ett hoppigt språk. Det stämmer nog! Det är melodiskt eller som en berg- och dalbana. Ett eller några ord betonas, och varje ord har sin egen betoning, eller två betoningar bland alla de sammansatta orden. Den viktigaste betoningen i meningen är antingen ett långt utdraget vokalljud, eller så har det ett långt konsonantljud som är den första konsonanten i ett dubbelkonsonant.
Istället för att lyssna på enskilda ord, tänk på att lyssna på ett kluster av ord, en grupp ord tillsammans, en meningsbit. Ofta betonas ett ord i mitten eller mot slutet, så orden innan detta ord talas oftast snabbt som ett kluster, och det kan också finnas ett mini-kluster efter ordet som har huvudbetoningen i meningen.
Försök att vara medveten om de här klusterna, särskilt de vanliga. De har ofta reduktioner i sig och låter på ett sätt som om de är färre ord än de faktiskt är. Det tar ett tag att utveckla ett öra för det.
En utmaning för exempelvis studenter som har engelska som modersmål är att det första ordet i en svensk mening uttalas mjukt, jämfört med den starka inledningen på engelska meningar. Klustren i början av meningarna har en mjuk, lugn start, så det finns inget att haka på när man lyssnar.
Men om du kan förstå dessa kluster istället för att behandla frasen som ett ord i taget, kan du lägga mer energi på att känna igen nyckelordet eller nyckelorden i meningen. Och du kan bättre förstå de små orden.
Till exempel: "Jag tycker att många svenskar är trevliga." "Ja tycker a många sveN...skar e trevlia." De första tre orden är ett kluster med två reduktioner: "ja" och "a".
Ordet många uttalas också ganska snabbt, och sedan betonas ‘sven…skar’ och här saktar talet ner. Den första konsonanten betonas, sen en paus och därefter uttalas de andra konsonanterna utan betoning, och så försvinner ordet ut med de sista två bokstäverna, följt av ett annat kluster: e trevlia.
Här är några vanliga kluster:
Jag tror att det blir-’jatroadebli’.
Jag och Anna ska gå på bio.-’jaåanna…’.
Har du läst den där boken?-’hadulästdendä…’?
Vad ska du göra imorgon?-vaskaru…’?
Det är så att-deesåa…
Kommer du med oss till fotbollsmatchen?-’Kommerumeoss…’?
Lycka till med svenskan. Har du frågor så finns jag på Italki.
Språklektioner med en lärare en och en tycker jag är klart bästa sättet att träna upp svenskan.
Vi ses snart igen!!
Minipodd: Fyra Former av Substantiv/A1
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Den här minipodden handlar om de fyra formerna av substantiv.
Substantiv betyder ‘noun’ på engelska. Substantiven kommer i fyra former.
Man kan säga att ett substantiv är en av ordklasserna, one part of speech.
De är ord för saker, platser, personer, djur eller mer abstrakta saker som till exempel känslor och aktiviteter, ord som vi kan kalla begrepp.
Du kan lära dig alla formerna i nybörjarklassen, the new beginner class, när du tar A1 svenska.
Det finns 2 substantivformer med ord i singular, vilket betyder en eller ett av någonting. Och det finns 2 former i plural-flertal, precis som i engelskan.
Den första formen heter singular obestämd form - singular undetermined form. Det betyder att om vi säger ‘en boll’ är det vilken boll som helst. Ingen specifik eller speciell boll, not a specific or special ball.
Här är andra exempel: ‘En skola’, ‘Ett hus’. ‘En buss’. ‘Ett äpple’. Det finns bara 2 artiklar i svenskan, EN och ETT, inte exakt som A eller AN för här gäller andra regler, not precisely like A or AN because different rules apply.
EN är lite vanligare än ETT.
Sedan kan vi lära oss vad det engelska ordet THE är på svenska. Det finns i slutet på substantivet, med en eller två extra bokstäver. ‘The school', 'SKOLAN'. ‘The house’. ‘HUSET’. Lägg till, add, -ET eller -T till substantiven som har artikeln ETT. Lägg till N eller EN till substantiven som har artikeln EN.
Nu har du den andra formen av substantiv, vilket heter ‘singular bestämd form’-singular determined form. ‘Bussen’. ‘Äpplet’. Om ordet slutar på vokal, lägg bara till N ellet T. Om ordet slutar på konsonant, lägg till EN eller ETT. ‘En buss, bussen. A bus. The bus.’ ‘Ett äpple. Äpplet. An apple, the apple.’
Vi har 2 former till av substantiv att prata om. Båda är plural.
Nummer tre, plural obestämd form. Oj, oj, oj, här blir det lite komplicerat. På engelska har vi ändelsen -S, the ending -S, och en del ord har samma ändelse, så två grupper på engelska. Men på svenska har vi fem olika ändelser; fem alternativ.
Jag tycker vi kan försöka memorera dem.
Grupp ett - ord som slutar med -A i singular slutar med -OR i plural. ‘Paprika’, ‘paprikor’. ‘Anka’, ‘ankor’.
Grupp två och tre- ord som slutar med konsonant i singular kan sluta med -ER eller -AR i plural. I början får du kanske gissa vilka ord som blir 'ER' eller -AR. ‘En mandarin’. Två mandariner. ‘En buss’. ‘Två bussar’.
Grupp fyra - ord som slutar med vokal i singular som inte är -A, har ändelsen -N i plural. Till exempel, ‘Ett äpple’, ‘Två äpplen’. ‘Ett frimärke’, ‘två frimärken’.
Grupp fem, här är orden likadana i singular och flertal, till exempel ‘ett päron’. ‘Två päron’.
Det finns undantag, exceptions. Men de flesta substantiven följer det här systemet. Ett undantag är, tex, ‘en bok, två böcker’, där vokalen ändras, changes, from O till Ö, och en extra konsonant läggs till.
Sist av allt har vi den fjärde gruppen av substantiv. Orden här är i plural och bestämda. Normalt så lägger vi till ändelsen -NA. ‘Bussarna’. ‘Äpplena’.
Det var allt! Alla fyra formerna!
Nu kan vi försöka säga de orden vi använt i de fyra formerna av substantiv.
Minipodd: Jo/B1
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Den här minipodden handlar om ordet JO. JO är ett enkelt och kort ord. J-O. Ändå ett av de svåraste och klurigaste orden att förstå för den som lär sig svenska.
Det finns hundratals sätt som ‘jo’ har använts på i svenskan. ‘Jo’ betyder lite som ja, men inte alltid riktigt.
Här kan vi testa ‘jo’ lite grann för att reda ut mystiken runt ordet.
Först och främst, ‘jo’ fungerar ibland som ett defensivt ord som svar på en nekande fråga eller en lite provocerande fråga.
Har du inte städat huset idag som du lovade?
Jo, det har jag gjort. Jag städade i morse. Såg du inte det?
Har du inte sett den filmen?
Jo, jag har sett den.
Och JO används också för att tänka efter, pausa, och sedan ge klarhet.
Är Sverige ett bra land?
Jo, Sverige är ett mycket bra land men det finns en del problem med ekonomin just nu.
Här kan man dra ut på jo: joooo.
.
Man kan säga jo med en massa olika tonlägen för att få fram nyanser.
Till exempel glatt och positivt som i ,
Jag fick ett bra betyg i svenska.
Jo, men vad bra! Grattis!
Eller ett tvekande ja och med utdraget uttal som i:
Har Sverige bra ekonomi?
Jo, det tror jag nog.
Eller skarpare och försvarande som när man säger jo defensivt som i:
Du slösar alltid bort din lön. Vet du inte hur man sparar pengar?
Jo, det vet jag. Jag sparar alltid pengar.
Jo används också för att visa inlevelse, eftertänksamhet och att man håller med någon som man pratar med, på sätt och vis som en bekräftelse.
Sverige har så många problem med kriminella på sistone.
Jo, det är sant.
Sen kan man säga ‘jo, jo’ eller trippel, jo: jo, jo, jo.
Satte du in pengar på mitt konto som du sa du skulle göra?
Jo, jo, pengarna är där.
AIK spelade så dåligt igår.
Jo, jo, jo, jag såg det. De är alltid usla i början av säsongen.
Nu kan du själv experimentera lite med att använda 'jo' och nästa gång du hör det här mystiska ordet ‘jo’ kan du försöka lista ut på vilket sätt det används.
Lycka till med svenskan. Har du frågor så finns jag på Italki.
Språklektioner med en lärare en och en tycker jag är klart bästa sättet att träna upp svenskan.
Vi ses snart igen!!
Minipodd: Tre Verbformer PRESENS, INFINITIV, PRETERITUM/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Ruotsin verbit aloittelijoille, Schwedische Verben für Anfänger, İsveç fiilleri yeni başlayanlar için, Шведские глаголы для начинающих, Szwedzkie czasowniki dla początkujących, Verbes suédois pour débutants, Swedish verbs for beginners, Verbos suecos para principiantes, Verbi svedesi per principianti, Verbos suecos para iniciantes, स्वीडिश क्रियाएँ शुरुआती लोगों के लिए, 瑞典初学者动词, Шведські дієслова для початківців
Hejsan! Välkommen! Här är podden för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska som andraspråk i Sverige.
Den här minipodden handlar om de tre verbformerna presens, infinitiv och preteritum.
Som vi vet, verben driver på språket. Med de rätta verben kan du beskriva mer precist vad du vill säga. Med bara tre verbformer kan du säga mycket.
Lär dig att berätta elegant om vad som händer, hänt och ska hända genom att lära dig mer om presens, infinitiv och preteritum. De guidar dig mot bra svenska ända upp till B2 nivå.
Först av allt, ‘presens verb' handlar om att prata om nutiden, vad som händer precis nu. De slutar oftast på -R och ibland på -S.
Läser, spelar, pratar, tränar, säger, lyssnar, trivs, ses är några exempel.
Infinitiv är emellertid på sätt och vis grundformen, om det finns ett sådant begrepp. Att spela, träna, prata, och att läsa. Infinitiven slutar på A eller annan vokal som O, E eller Å.
Hjälpverb plus infinitiv som design har man när man önskar prata om framtiden. Det finns ungefär 30 hjälpverb i svenskan. SKA är det vanligaste. Jag ska läsa ikväll, jag vill läsa en bok ikväll, jag måste läsa en bok ikväll.
Till sist har vi preteritum. Den formen används för att konstruera dåtidsfraser. När man pratar om vad som hänt vid en specifik tidpunkt förr i tiden behövs preteritum.
Precis som i engelskan har svenskan regelbundna och oregelbundna verb. Det finns ett par regelbundna ändelser i preteritum som -DE i pratade och -TE i läste. Och det finns ganska många oregelbundna ändelser som till exempel i orden SKRIV som blir SKREV i preteritum , och ÄR som blir VAR.
Verben i preteritum, speciellt de oregelbundna, kan studeras en och en eller studeras genom verbens fem grupper där det finns mönster för att bättre kunna förstå verben.
Nästa steg mot flytande svenska när det gäller verb kan vara att bemästra supinum och imperativ, och att fortsätta lära sig så många oregelbundna verb som möjligt; och även att behärska åtminstone 10 till 15 hjälpverb mm.
Det finns ju kanske runt 20000 svenska verb så försök att lära dig nya verb varje dag.
Men börja gärna med att förstå de här tre viktiga formerna. Först presens, sedan infinitiv och efter det preteritum. Då kan du prata med stil och flyt om igår, idag och imorgon.
Lyssna gärna på flera av mina poddar och du kan hjälpa mig att skapa fler poddar genom att prenumerera på Spotify.
Vi hörs snart igen. På återseende.
Minipodd: Många-Mycket/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Den här minipodden handlar om Många och Mycket.
Det är lätt att blanda ihop de här två orden. Nu ska vi lära oss skillnaden mellan de två, en i taget.
Vi kan börja med ordet Många som är som engelskans MANY. Säg MÅNGA när du kan räkna personerna eller objekten.
Många bilar-many cars, många människor, många problem, många resor, många maträtter, många regndroppar.
Däremot är MYCKET som A LOT OF på engelska.
Säg mycket när du inte kan räkna.
Mycket trafik-a lot of traffic, mycket folk, mycket resande, mycket mat, mycket regn.
Men tänk på att 'mycket' betyder också 'very'.
Mycket problematiskt-very problematic, mycket bra, mycket lätt, mycket vackert, mycket intressant.
Vi kan också prata om motsatsen såklart. FÅ, i det här sammanhanget betyder FEW.
Jag ser få människor ute på stan-I see few people out in the city. Det finns få bilar på vägen. Det finns få resor kvar till Ibiza.
LITE betyder A LITTLE or LITE GRANN - A LITTLE BIT. Det finns bara lite trafik på vägen-there is only a little traffic on the road. Det är lite folk på hockeymatchen. Det regnade bara lite imorse, eller, Det regnade bara lite grann i morse.
Lyssna gärna på flera av mina poddar och du kan hjälpa mig att skapa nya poddar genom att prenumerera på Spotify.
Vi hörs snart igen. På återseende.
Minipodd: Prepositionen PÅ/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Ruotsin prepositio PÅ, Die schwedische Präposition PÅ, İsveççe edat PÅ, Шведский предлог PÅ, Szwedzki przyimek PÅ, La préposition suédoise PÅ, The Swedish preposition PÅ, La preposición sueca PÅ, La preposizione svedese PÅ, A preposição sueca PÅ, स्वीडिश पूर्वसर्ग PÅ, 瑞典介词 PÅ, คำบุพบทสวีเดน PÅ, حرف الجر السويدي PÅ, Шведський прийменник PÅ
Välkommen till min podd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Nu ska vi prata om prepositionen PÅ.
Den är inte alltid lätt att använda på ett korrekt sätt. På betyder en hel del.
Engelskans IN, AT och ON kan betyda PÅ men har också andra svenska prepositioner som I eller OM.
Så, nu tar vi ett djupt andetag och går igenom den här prepositionen steg för steg. PÅ är en vanlig och frekvent preposition.
Först och främst, PÅ finns i två olika tidsuttryck som IN och ON. När vi säger tidpunkter på dagen: På eftermiddagen /in the afternoon. På natten. At night, Och när vi pratar om dagar: På tisdag/on Tuesday.
PÅ finns när vi pratar om platser, likt engelskans AT. På restaurangen. At the restaurant. På jobbet. At work. På universitetet. At the university. På konserten. At the concert. På bion. At the movie theater. På matchen. At the game. På utställningen. At the exhibition. På konferensen. At the conference. På landet. At the countryside.
Alla platser är däremot inte PÅ. Till exempel i kyrkan (in the church), i skolan (in the school).
Och sen har vi PÅ som engelskans ON. På flyget. On the plane. På bussen. On the bus. På bordet. On the table. På tallriken. On the plate. På golvet. On the floor. På sängen. On the bed. På en ö. On an island. På kartan. On a map.
Här är andra exempel med PÅ. Till exempel: På svenska. In Swedish. På riktigt. For real. På nytt. Again. Jag är på väg hem. I am on my way home. På tal om. Speaking of. På sätt och vis. In a sense.
Lyssna gärna på flera av mina poddar. Du kan också hjälpa mig att skapa fler poddar genom att subscribe/prenumerera på Spotify.
Vi hörs snart igen. På återseende.
TEMA SENTIMENTAL: Jag Saknar Amerika/C1
Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska.
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Jag saknar min tid på andra sidan Atlanten. Där stannade jag länge. Först av allt längtar jag tillbaka till den där känslan av frihet och självständighet som jag letat efter och som fanns att hitta i Oklahoma. Här var det coolt att vara ensam och oberoende. Ensam var stark.
Jag måste inleda med att berätta om den här upplevelsen från min första tid i Amerika. En man eller kvinna körde dagdrömmande och långsamt i en pick-up truck i vänsterfilen på motorvägen, spelandes countrymusik omedveten om omgivningen, men faktiskt blev ingen irriterad över att behöva passera i fel fil. Alla hade så mycket tålamod.
I Oklahoma, samtidigt som ensam var okej, så stöttade kollektivet. Hade man dålig ekonomi gick kyrkan eller grannar in med mat och pengar. Jag vet inte hur många amerikanska familjer som bjöd in mig på Thanksgiving, högtiden som ju inte ens finns i Sverige. Människorna var i allmänhet öppenhjärtiga, raka och lugna. Speciellt kyrkomedlemmarna visade omtanke.
Jag gick på en unik skola med många genuint trevliga studenter där det fanns drömmar, religion, ande, själ och framtidshopp, inte bara fokus på nuet och eviga spritfester som på en del statliga skolor. För mig kändes Oklahoma som USA:s hjärta. Där kände jag mig trygg, modig, manlig och fullbordad.
Om Oklahoma var USA:s hjärta så var Hawaii dess skönhet. Här älskade jag att springa på eftermiddagen under den vackra regnbågen. Vädret var underbart med lagom varmt klimat. Här hade jag mitt äktenskap på absolut topp och även min bästa löparkompis. Hawaii var en dröm i uppfyllelse även om jag kämpade så hårt med att få upp ekonomin att jag gick i sömnen efter alla långa skift på posten innan och under julen. När det var dags att flytta ville jag inte lämna ön. Honolulu var relativt lugn för att vara en storstad. En storstad utan för mycket bilar som bjöd på både havsstränder och vacker, tropisk natur. Jag saknar Hawaii ganska ofta och drömmer om att bo där igen. USA kan vara stolta över den ögruppen.
Motstridigt flyttade jag till New York City. Mitt första år var fruktansvärt. Jag hamnade i den tuffaste skolan i det tuffaste ghettot. Allt var nattsvart. Vad tänkte jag egentligen? Vid ett första intryck är New York City fult, smutsigt, gammalt och slitet, kaotiskt, stressigt, farligt, övervärderat och med oartiga människor, men det andra intrycket är helt annat.
New York-borna är faktiskt enormt ärliga och hjälpsamma utan ett uns av fejkat beteende. Man kan lita på dem. Och jag tog tunnelbanan och pendeltåget dag och natt med en trygg känsla. Visst hände det saker, visst blev jag rånad också. Men så mycket som jag gick och sprang gatorna upp och ner hade jag få problem och såg nästan ingen brottslighet innan pandemin började, då allt möjligt folk plötsligt snattade i affärerna mitt framför ögonen.
Jag saknar hur bekvämt New York var, hur vältränade de flesta är från att gå i trapporna på tunnelbanestationerna, den eleganta tågstationen Grand Central dit jag åkte dagligen och aldrig tröttnade på. Jag saknar en-dollar-pizzan som fanns överallt och fyra bananer för en dollar.
Jag saknar jobbet, eleverna och personalen på katolska skolorna, och jag saknar kvaliteten i stan. Bästa läkaren, bästa tandläkaren, bästa klädaffärerna, bästa tatueraren, bästa lönen, bästa jobben, bästa frisören, och även bästa flygterminalen – JetBlues terminal på JFK som till och med hade ett rastställe för min hund på taket där vi satt i väntan på flyget.
...
Minipodd: Swedish Pronunciation/A1
Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska.
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
Lär dig snabbt att uttala svenska.
This minipodcast is about Swedish pronunciation. I den här minipodden ska vi prata om uttal. It will be in Swedish first and then in English.
Följ de här små tipsen så att du kan komma igång och läsa och prata svenska med bra uttal från första början. På bara två minuter kan du bli bättre på att uttala svenska. Det finns så klart många undantag och en massa andra uttalsregler, men de här tipsen kan användas för många ord.
Tre Tips för Uttal:
1. Om det finns en dubbelkonsonant i mitten av ordet, uttala den lång och separera orden i två ljuddelar Sitta SITT…ta, Vatten vaTT- ten, Tänka TÄNN….kaa
2. Men, om det inte finns en dubbelkonsonant, uttala då ofta första vokalen lång. Tala ‘TAAALA’, lärare LÄÄÄRARE.
3. Om ordet har franskt eller latinskt ursprung, blir betoningen ibland på sista stavelsen; till exempel, ekonomi EKONOMIIII, biologi BIOLOGIII, advokat ADVOKAAAT.
Learn quickly to pronounce Swedish. These three tips make a difference when you start speaking Swedish and get you going on the right track with pronunciation.
Three Tips for Swedish Pronunciation:
If there is a double consonant, stress the double consonant and separate the words into two soundparts for pronunciation. papper paPP…Per, kaffe kaFFF…fe
But, if there is no double consonant, often you will pronounce the first vowel long. You drag out the sound of that vowel. For example, the word speak- tala TAAALA. Here is another example, the word travel-resa REEEESA
If the word is of possibly French or sometimes Latin origin, the stress may be on the last syllable. Ekonomi EKONOMIIII
Glöm inte att lyssna på flera av mina poddar på Spotify, Apple Music, Amazon, Audible, Castbox eller Patreon med mera.
Please subscribe to my spotify account.
Vi hörs!
Svenskt uttal, Swedish pronunciation, Pronunciación sueca, Pronúncia sueca, Prononciation suédoise, Schwedische Aussprache, Pronuncia svedese, Zweedse uitspraak, Шведское произношение, 瑞典语发音, スウェーデン語の発音, 스웨덴어 발음, النطق السويدي, स्वीडिश उच्चारण, İsveççe telaffuzu, Wymowa szwedzka, Σουηδική προφορά, การออกเสียงภาษาสวีเดน, Ruotsin ääntäminen, Švédská výslovnost.
Sample Minipodd om Placeringen av Ordet INTE
Estimated language learning level: A2
Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska.
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.
I den här minipodden ska vi prata om placeringen av ordet INTE i olika typer av meningar.
INTE betyder i stort sett NOT på engelska.
Till exempel, ‘Jag gillar inte godis’. ‘I don’t like candy’.
I en sån här kort mening kommer INTE vanligtvis efter subjektet och efter första verbet. Vi kan kalla den meningen en huvudsats. Den har ett subjekt och ett verb. JAG är subjektet, Ordet GILLAR är verbet och sedan kommer ordet INTE.
Kom ihåg att hjälpverben, verben som hjälper andra verb och som ändrar dess mening, också räknas som verb i satsschemat, så när en mening har ett hjälpverb och sedan ett huvudverb placeras INTE efter hjälpverbet, men före huvudverbet, mittemellan verben.
Kolla in det här exemplet. Jag ska INTE spela tennis. SKA är hjälpverbet och SPELA är huvudverbet. Mittemellan kommer INTE. Jag ska INTE spela tennis.
Samma sak med orden HA och VARA. Jag HAR inte spelat tennis på länge. Jag är INTE en tennisspelare.
Om meningen är lite längre, där vi har en bisats (lite grann som en dependent phrase i engelskan) som ger extra information, då kommer INTE ännu en gång efter subjektet men däremot före verbet.
Jag spelar sällan tennis eftersom jag inte gillar det. EFTERSOM inledde bisatsen, så INTE kommer efter subjektet JAG men före verbet GILLAR.
Jag tycker INTE är bättre och enklare än engelskans DO NOT, DOES NOT. Och det har en mer positiv klang. Vad tycker du?
Kort och gott, INTE kommer vanligtvis efter subjektet, med få undantag, och INTE kommer EFTER första verbet i en huvudsats MEN före verbet i en bisats.
Lyssna gärna på fler avsnitt av mina språkpoddar och som medlem på min sida på Patreon kan du höra fler korta poddar med fokus på grammatik.
Vi ses!!
En Dag i Mitt Liv
-A2
Lär dig svenska - Svensk språkpodd, Learn Swedish - Swedish language podcast, Apprenez le suédois - Podcast de langue suédoise, Impara lo svedese - Podcast in lingua svedese, Lerne Schwedisch - Schwedischer Sprach-Podcast, Lærðu sænsku - Sænskur tungumálapodcast, İsveççe öğren - İsveççe dil podcast'ı, Aprende sueco - Podcast de idioma sueco, Aprenda sueco - Podcast de língua sueca, เรียนภาษาสวีดิช - พอดคาสต์ภาษา sueco, 学习瑞典语 - 瑞典语言播客 (Xuéxí Ruìdiǎn yǔ - Ruìdiǎn yǔyán bōkè), Учите шведский - Шведский языковой подкаст, Opettele ruotsia - Ruotsin kielen podcast, Μάθετε Σουηδικά - Σουηδικό podcast γλώσσας Välkommen till podden för dig som vill lära dig svenska.
Dagens tema heter En dag i Mitt Liv.
Den här episoden är på lätt svenska med lite långsammare tempo.
Kolla gärna också en annan podd jag spelat in med ett snabbare tempo och lite svårare ord.
En dag i mitt liv
Nu är det onsdag.
Alarmet ringer kvart i fem.
Jag vaknar och går upp direkt.
Jag klär på mig och tar ut hunden för att gå.
Vi är båda lite trötta.
Vi tar med oss bollen och går till stranden.
Vi går och lyssnar på vattnet.
Luften gör att vi känner oss bra.
Jag plockar några stenar och leker med hunden.
Hon springer och springer efter en boll.
Efter en stund sätter vi oss och vilar en stund.
Det blir ljusare ute.
Ett par hundar kommer förbi.
Sedan går vi hem en annan väg.
Vi ser ett par hästar och hälsar på några hundar när vi går.
Hemma äter jag frukost och städar lite.
Jag byter kläder.
Sedan börjar jag jobba på datorn.
Många lektioner med studenter från många länder.
Jag pratar lite och lyssnar och undervisar.
Mitt på dagen går jag ut med hunden och vi sitter vid poolen och det blåser.
Sedan cyklar jag till affären och köper mat. Jag cyklar vidare till posten och innan jag cyklar hem äter jag på en lunchrestaurang – ris, bönor och kyckling.
Sedan har jag fler lektioner. Jag pratar med intressanta och trevliga människor. De har mycket spännande att säga. Hunden ligger på soffan och sover.
Sent på eftermiddagen springer jag vid havet - först långsamt och sedan så snabbt jag kan tillbaka.
Klockan fem går jag på stranden med hunden, precis innan det blir mörkt. Jag tar en tupplur efter träningen, vaknar trött och går till gymmet och tränar en timme med bänkpress med mera.
Efter träningen tar jag en dusch, borstar håret, klär mig bra och går ut på stan med en kompis och äter pizza och açaí. Hunden kommer också.
På vägen hem ser jag stjärnorna och månen lyser upp vägen. Det är lugnt och fint.
Vid elvatiden borstar jag tänderna, flossar, och somnar nästan direkt. Hunden sover redan.
Lär dig svenska, Learn Swedish, Schwedisch lernen, Учить шведский, 学习瑞典语, Opi ruotsia, Impara lo svedese, Apprendre le suédois, Aprender sueco, İsveççe öğren, Uczyć się szwedzkiego.
Szwedzki Językowy Podcast, Podcast de Langue Suédoise, Podcast di Lingua Svedese, Подкаст по Шведскому Языку, Ruotsin Kielen Podcast, Swedish Language Podd, Schwedisch Sprach-Podcast, Podcast de Idioma Sueco, 瑞典语言播客, Podcast de Língua Sueca, İsveççe Dil Podcast’i, พอดแคสต์ภาษา สวีเดน
Hejsan! Välkommen till min podd för dig som vill lära dig svenska.
Nu ska vi fortsätta med att vara lite sentimentala. Jag ska berätta vad jag saknat under alla dessa år utomlands.
Det här avsnittet heter Tema Sentimental: Vad jag saknar från Sverige, och den är på ungefär en B2 plus nivå. Här kommer lite av en kärlekshyllning till det Sverige som jag så ofta saknar.
Har du någonsin undrat vad svenskarna själva tycker om sitt eget land? Här kan du säkert få en del av svaret. Som utlandssvensk saknar jag såklart Sverige mycket. Utan att bli gråtfärdig ska jag öppenhjärtigt berätta vad jag saknar mest av allt.
Det här är den tredje podden i Tema Sentimental om Sverige. Du kan också lyssna på Godispodden och 10 sporter och annat i Sverige för fler poddar i samma stil.
Jag har varit utomlands länge länge. Ändå saknar jag fortfarande Sverige. Kanske inte varje minut, men mer än då och då smyger sig längtan på och lockar fram minnen.
Vad är det då jag saknar mest och starkast?
Först av allt familjen och andra människor – Min kära mamma, min kunniga och konstnärliga pappa, mina bröder och sedan alla som har hjälpt mig med min sport, löpningen. Jag tänker på alla ideella tränare och friidrottsfantaster som hade så mycket tålamod. Svenskarna är lugna, trevliga och bryr sig om varandra, inte bara den egna familjen eller de som tycker och tänker likadant. Sverige är inte ett så bra land för gamlingar pga av ensamheten, bortglömdheten, kylan och mörkret men det är ett härligt land att växa upp i. Schysst och gemytligt på nästan alla sätt.
Godiset – Ja, du hörde rätt. Godis. Lösgodis. Smågodis. Blandat och gott och smått beroendeframkallande. Sött, surt, salt, och lakrits. Det finns hundratals kära namn på olika godisbitar. Jag ägnade en hel podd åt att beskriva hur gott och läckert det svenska godiset smakar. Kolla in den podden, helt klart.
Nummer tre på min lista är nyponsoppa – Du kanske undrar: Vad är nyponsoppa? Rose hip soup. Lite grann krämig som man kan dricka direkt eller äta som kräm med sked. Så fort jag kommer till Arlanda efter en utlandsresa och klarat mig förbi passkontrollen och har alla väskor så går jag direkt med långa, otåliga steg till Pressbyrån och köper en liter nyponsoppa. Smaken är så unik och den känns hälsosam. En klunk nyponsoppa har blivit som en symbol att äntligen vara hemma. Blåbärssoppa är en annan favorit.
Sedan kommer allt annat sött och gott som jag också saknar– Semlor, mazariner, farmors småkakor, tårtor, mjukglass, GBs gräddglass, alla sommarbären, julmust, Pommac, chokladbollar, rulltårta, chokladrutor, och listan rullar på i evighet. Svenskarna kan sötsaker-det kan jag garantera.
På femte plats kommer skogen – Den svenska naturen med sina djupa skogar och tysta, mjuka stigar att ta sig fram på. Speciellt gillar jag att springa på barrstigen. Träd som står i rad. Precis som det svenska samhället är skogen ren och organiserad, lugn och trygg. Inte kaotisk och livlig som skogarna i en del länder jag besökte. I skogen lekte jag löpartävlingar långt innan jag började allvaret med att tävla på banorna runt om i landet. I skogen kunde jag vara mig själv.
Evenemangen – DN-galan med världsrekorden, Finnkampen, musikkonserter, skolavslutningen, fotbollsmatcher. Många storslagna minnen jag aldrig glömmer bort.
Nummer sju är alla arenor där jag tävlat och haft succé
Nyköping – i mitt Sörmland hade jag hemmaplan. Det var mitt hem. Där på de mjuka löparbanorna under sena sommarkvällar kunde jag hoppa en meter upp i luften på startlinjen och sedan kändes varje steg som att jag hade mer spänst än alla. Här hade jag mitt drömlopp som tog mig till USA en månad senare.
Stockholms stadion. Jag glömmer aldrig när jag vann ett B-heat här och de många som kom tidigt, timmar innan galan, stod upp och applåderade på kortsidan. Det var belöningen för allt slit i 15 år.
Malmö. Allt blev perfekt den där augustikvällen i Malmö. Flygresan, tuppluren på hotellet, uppvärmningen och sista varvet med häng på en bra löpare. Jag har aldrig känt så mycket lycka förut som efter loppet då jag ringde min tränare från telefonkiosken och berättade hur det gick.
Ullevi i Göteborg. Med mamma på plats på läktaren och med den blågula tröjan gick allt perfekt den helgen.
Platser som Funäsdalen – mitt löparparadis i Härjedalen med den underbara sjön, friidrottbanorna i den rena, höga luften uppe i ingenstans och hotellet med bästa maten. Och vackra Vålådalen långt uppe i norr med Gunder Häggs myr där varje studsande löpsteg är en njutning.
Nummer nio. Jag saknar den svenska tystnaden och tomheten – Den speciella, stillsamma känslan av att vara ensam i naturen. Lugnet även på de mest folktäta platserna.
Juni – Sommarnätter som aldrig tar slut. Solen och månen som samtidigt lyser upp en spegelblank sjö. Den magiska, ljusa och alldeles romantiska svenska junimånaden innan bromsarna, torkan och hettan tar vid i juli.
På elfte plats, men borde varit först efter närmare eftertanke, är Hallontårtan i augusti på födelsedagen – Hallontårtan var ett måste varje år. Andra veckan i augusti när sommaren igen blev lika fin som i juni, gjorde min mamma en enkel liten gräddtårta med hallon på toppen som kom direkt från hallonlandet i trädgården, nyplockade, organiska stora hallon med en sådan naturlig smak som inte finns längre. Det behövdes ingen födelsedagspresent. Det räckte med hallontårtan. Kanske kalaset hölls direkt efter lunchen som hade stekta kantareller på Skogaholmslimpan. Förresten, just den där Skogaholmslimpan som bakades näst intill min farmors lägenhet och som en svensk hårdrockkändis som stack utomlands sa att han saknade i en intervju med SVT.
Nummer tolv: Serietidningar – Jag läste tusentals serietidningar, dag efter dag, speciellt under sommarlovet. 91an med militärhumorn, lata Kronblom på soffan, Buster med den fina moralen i sportserierna, Fantomen och lite Seriemagasinet. Men det var tiotals kompletta årgångar av Kalle Anka som präglade mitt läsande i hängmattan på landet varje regnig sommardag, från morgon till kväll. Här fanns det roliga karaktärer med hjärta och ambition som hade oflyt och otur men som dock fortsatte med samma entusiasm, precis som man ska göra i det riktiga livet.
En annan sak jag har saknat från de gyllene åren i Svea Rike är rättvisan – Den svenska rättvisekänslan i vardagslivet. Rättvisan finns överallt. Är man bra på något, till exempel sport, då blir man belönad oavsett vem man är eller vad man heter. Står man i kö i affären kan man lita på att ingen tränger sig. Schysst och rättvist.Fotbollsspelare faller inte som ballerinor utan att någon nuddade dem som i sydligare och soligare länder. Det finns också jämlikhet i landet som jag inte sett utomlands till samma grad.
Nummer fjorton - Attityden – Svenskarna är tuffa men snälla och de skryter inte. Det är tufft i samhället på rätt sätt. Nästan alltid snällt. Svenskarna är ofta lugna, coola och strävanden efter att bli bra eller bäst på något. Det finns klass och kvalité i beteendet och en kämparanda. Inte riktigt lika speciellt som finska sisu, men ändå imponerande. Svenskarna vill lyckas. Vill vinna.
Sedan saknar jag de svenska djuren, både vilda och tama. Den ständiga hemlängtan för att se mina älskade katter, svarta som natten. Möten med temperamentsfulla älgar i skogen som vägrade att låta mig springa förbi. Hararna, rävarna och ugglorna. Den svenska naturen i all sin enkelhet.
Till sist saknar jag midsommar, Lucia och julafton. Mörkret, fridfullheten och skönheten under Lucia morgonen och familjefriden på svenska julafton går inte att beskriva. Den måste upplevas. Och midsommaraftonen är alldeles mystiskt underbar.
Det finns också saker som jag inte saknar:
Till att börja med, den svenska grundskolan. Usch. Inte så trevliga minnen bland betong och problem och bråk.
Värnplikten. En tuff tid mot min vilja, där jag frös och huttrade varje dag.
Körkortsträningen. Alldeles för dyrt och dumt och löjligt komplicerat. Helt onödig stress.
Byråkratin. Varför ska allt vara så komplicerat i Sverige? Ta ansökan om bankID för utlandssvenskar, som exempel.
Stockholms deprimerande, misslyckade betongförorter. Byggandet av några av världens fulaste och mest deprimerande förorter hjälpte inte den ständiga bostadsbristen på sikt.
Kylan är fruktansvärd. Jag minns den fuktiga och blåsiga vintern i Skåne i tält och de sega, kalla höstarna i Stockholm som började alldeles för tidigt.
Om du är ny i Sverige eller planerar att en vacker dag bo i Sverige är jag ganska säker på att du kommer att trivas. Kanske du kommer att gilla samma saker som mig eller något annat bland allt vackert och fint som Sverige har att erbjuda.
Vare sig det är hallontårtan eller den tysta skogen eller solen som möter månen under juninatten, tycker jag att Sverige är värt en kärleksförklaring. Mitt hjärta bultar snabbt för fosterlandet. Du gamla, du fria. Visst är det ett vackert land. Visst är det bra. Stoltheten över att vara svensk och representerat Sverige finns där för alltid. Välkommen till Sverige!
Lär dig svenska, Learn Swedish, Schwedisch lernen, Учить шведский, 学习瑞典语, Opi ruotsia, Impara lo svedese, Apprendre le suédois, Aprender sueco, İsveççe öğren, Uczyć się szwedzkiego.
Mina 30 Favoritord på Svenska
Språknivå: B2
Hejsan! Välkommen till min podd för dig som lär dig svenska.
Idag har jag en lista med mina 30 favoritord. Följ med språkresan mot flytande svenska och njut av några av de finaste orden på svenska.
Svenska är ett vackert språk. Det finns inga tvivel på det. Jag har fortfarande aldrig hört någon som sagt det motsatta.
Visst finns det fula ljud som schö, -sj ljudet, och andra, men i helhet känns språket vackert, trevligt, lite elegant med alla franska och latinska ord och med sjungande vokaler och dubbla konsonanter som pausar orden och ger dem lyft igen, som en berg- och dalbana, upp och ner.
Här kommer 30 ord som jag tycker helt enkelt låter bra och flera av dem har också en positiv klang. Orden är en mix av ord som låter bra, eller ser bra ut, eller både och. De svävar och smälter på tungan och ger ett leende och en härlig eftersmak. Naturromantiska ord dominerar listan.
Nummer 30. Drömma. Livet är fullt av drömmar. Ordet klingar mer romantiskt än DREAM på engelska eller SUEÑO på spanska eller TRAUM på tyska. Man svävar länge på M-et. Drömmmmmar. Jag drömmer mig redan bort bara jag tänker på ordet.
29. Ögonblick. “Ett ögonblick”, one eye blink. Det låter passande, trevligt och nästan hoppfullt, som om det blir lite spännande att vänta. Vem kan bli arg på att behöva vänta efter att ha hört ett så vackert och bokstavligt ord? Jag gillar ord som gör något gott av en potentiellt negativ situation.
28. Midsommar. Jag älskar midsommarafton. Den längsta dagen på året och början på den fantastiska, välbehövande, efterlängtade och romantiska svenska sommaren. Här har jag sett när månen i harmoni möter solen på hav och sjöar.
27. Vemod. Ett vackert ord för något tungt och dystert. Kanske det ordet hjälper med att hitta vägen ut ur sorg.
26. Honung. Ordet känns sött, rent och hälsosamt och samtidigt resolut.
25. På tjugofemte plats kommer “Julafton”. Inte det vackraste ordet men för många svenskar en enormt vacker dag, speciell på så många sätt, med sitt lugna firande, fridfulla julstämning och optimism.
24. Fjällräv. Ordet låter inte så speciellt, men ser snyggt ut. Hade det inte varit för ryggsäcken så skulle ordet komma ännu högre upp på listan. Ryggsäcken får mig att tänka på att bära och slita med en tung ryggsäck full med skolböcker, men fjäll och räv är däremot fina ord, och på något sätt ännu finare tillsammans. Fjällräven med den vita vinterpälsen och de svenska fjällen med sina mjuka berg och lugn.
23. Älska. Det finns många ord där bokstaven Ä lyfter hela ordet. Ä är den klart vackraste av de svenska vokalerna även om den kan vara lite svår att uttala ibland. 10 ord på den här listan får en del av sin skönhet från bokstaven Ä.
22. Idyll. Passande ord som beskriver exakt vad det är - perfektionism. Man slappnar av på L-et när man säger “idyllll”.
21. Läcker. Det här ordet har jag aldrig sett på några topplistor men det är nog lite underskattat. Gör sig bäst med andra ord runtom, med ett sammanhang, t.ex. läckert godis.
20. Smultron. Igen så går tankarna till sommaren och nystart efter den bittra vintern och smutsiga våren.
19. Kalas. Kalas är ett roligt ord att säga. Och jag blandar ordet med sommarens höjdpunkter. Jag kommer ihåg mina födelsedagskalas på sensomrarna med hembakad hallontårta.
18. Känsla. Överlägset bäst i jämförelse med det engelska ordet FEELING. Bara uttalet av ordet "känsla" väcker nya känslor hos mig. Det går inte att säga det ordet utan känslor.
17. Sinsemellan. Ordet antyder att det är något privat som man inte ska blanda sig i, men det klingar på ett elegant sätt.
16. Kattunge. Jag vet inte varför jag gillar det här ordet. Kanske för att det är rakt på sak utan något onödigt gulligt.
15. Humla. Humlor är ohyggligt snälla och hjälpsamma. Och tyvärr orättvist behandlade när folk är rädda för dem i onödan. Kanske måste man känna till humlans vänliga och ödmjuka beteende för att uppskatta det här ordet.
14. Fjorton är "Drottningsylt". Drottningen av alla syltar har den bästa smaken och det vackraste ordet.
13. Förgätmigej. ‘Glöm inte bort mig' är en favorit på många tio-i-topp listor över svenska ord och toppar faktiskt flera listor. Ihoptryckt men ändå nästan beroendeframkallande att säga “förgätmigej”. Jag hade rankat det högre om det varit lite mindre av den svengelska antydan.
12. Härligt. ‘Härliga Härjedalen’ är en grymt bra slogan. Härligt har en riktigt positiv association.
11. Henne. Definitivt en överraskning att ett pronomen kan komma så pass högt på den här listan. Hur många språk har ett vackert pronomen?
10. Juni. Sommarens klart bästa månad med midsommarnatten, höbärgning, blommande kohagar och innan den riktiga, förtryckande värmen tar över.
9. Längtan. Ett sentimentalt ord för en underbar känsla. Jag längtar efter att få säga ordet "längtan".
8. Sommaräng. Precis som så många andra ord på den här listan är det bokstaven Ä som förtrollar och det förtrollas ännu mer i och med att ordet är mixat med den lika förtrollande sommaren.
7. Kyssa. Vilket förtjusande ord. Inger annat ord kunde ha varit mer passande. Tusen gånger mer romantiskt klingande och estetiskt vackert än den engelska, spanska eller portugisiska versionen av "Kyssa".
6. Skymning. Perfekt ord, både positivt och sisådär tvekande försiktigt för när dagen slutar och den mystiska kvällen och natten oundvikligt tar över.
5. Mysa. Vilket skönt ord! Att bara säga ordet gör att man ryser och ser fram emot att mysa.
4. Leende. Ett till exempel på där svenskan har ett bättre ord än engelskan för samma sak. Dubbel E-et matchar L-et och gör att ordet flyter förbi i harmoni.
3. Kärlek. Ordet svävar med känslor men är samtidigt enkelt och tydligt.
2. Snöflinga. Jag gillar att säga det här ordet. Snöflingan smälter på tungan. Alla snöflingor ser likadana ut men är ändå unika, var och en, vilket gör ordet desto mer speciellt.
1. Lycklig. Det vackraste ordet på svenska matchar den bästa av alla känslor. Lycklig. Vad mer kan man säga?
Nu när jag gjort den här listan kommer jag säkert på 30 andra estetiskt eller semantiskt sköna ord som jag hellre hade valt. Kanske måste jag göra om listan en vacker dag.
Här är några andra bubblare som nästan kom in på listan: sällsynt, sinnesro, ingenting, morgondis, mörker, bris, njuta, vindpust, sensommar, ömhet.
Vad har du för favoritord på svenska? Och berätta, vilka var dina favoritord på den här listan? Vilka tycker du ska bort från listan?
Glöm inte att lyssna på mina andra poddar. Och ha det alltid kul när du lär dig svenska. Njut av alla vackra orden. Vi ses!
The First Words in Swedish/A1 Svenskan
Hej igen och välkommen till språkresan mot flytande svenska.
Lär dig svenska med mig. Become fluent in Swedish.
Estimated Learning Level A1
De Första Orden på Svenska
-The First Words in Swedish
Numbers:
One - Ett
Two - Två
Three - Tre
Four - Fyra
Five - Fem
Six - Sex
Seven - Sju
Eight - Åtta
Nine - Nio
Ten - Tio
Eleven - Elva
Twelve - Tolv
Thirteen - Tretton
Fourteen - Fjorton
Fifteen - Femton
Sixteen - Sexton
Seventeen - Sjutton
Eighteen - Arton
Nineteen - Nitton
Twenty - Tjugo
Twenty-one - Tjugoen, tjugoett
Twenty-two - Tjugotvå
Twenty-three - Tjugotre
Twenty-four - Tjugofyra
Twenty-five - Tjugofem
Twenty-six - Tjugosex
Twenty-seven - Tjugosju
Twenty-eight - Tjugoåtta
Twenty-nine - Tjugonio
Thirty - Trettio
Colors:
Red - Röd
Blue - Blå
Green - Grön
Yellow - Gul
Orange - Orange
Purple - Lila
Pink - Rosa
Brown - Brun
White - Vit
Black - Svart
Gray - Grå
Silver - Silver
Gold - Guld
Beige - Beige
Turquoise - Turkos
Phrases:
I like - Jag gillar/tycker om
I want - Jag vill ha
I feel - Jag känner mig
I am - Jag är
I do - Jag gör
I write - Jag skriver
I speak - Jag talar
I read - Jag läser
I listen - Jag lyssnar
I think - Jag tänker
I can-Jag kan
I believe/I think - Jag tycker
I watch - Jag tittar
I need - Jag behöver
I have - Jag har
Adverbs of Frequency:
Sometimes - Ibland
Usually - Vanligtvis
Never - Aldrig
Always - Alltid
Often - Ofta
Seldom - Sällan
Common Nouns:
Person - Person
Time - Tid
Year - År
Way - Sätt
Day - Dag
Thing - Sak
Man - Man
World - Värld
Life - Liv
Hand - Hand
Part - Del
Child - Barn
Eye - Öga
Woman - Kvinna
Place - Plats
Work - Arbete
Week - Vecka
School-Skola
Family Members:
Father - Far, pappa
Mother - Mor, mamma
Brother - Bror
Sister - Syster
Son - Son
Daughter - Dotter
Grandfather - Farfar, Morfar
Grandmother - Farmor, Farfar
Uncle - Morbror
Aunt - Moster
Cousin - Kusin
Nephew - Brorson
Niece - Systerdotter
Husband - Man
Wife - Fru
Boyfriend - Pojkvän
Girlfriend - Flickvän
Sibling - Syskon
Household Chores:
Clean the dishes - Diska
Do the laundry - Tvätta kläder
Vacuum - Dammsuga
Dust the furniture - Damma möblerna
Sweep the floor - Sopa golvet
Mop - Moppa
Make the bed - Bädda sängen
Take out the trash - Ta ut soporna
Water the plants - Vattna växterna
Clean - Städa
Daily Routine Words:
Wake up - Vakna upp
Brush teeth - Borsta tänderna
Take a shower - Ta en dusch
Eat breakfast - Äta frukost
Go to work - Gå till jobbet
Have lunch - Äta lunch
Return home - Komma hem
Cook dinner - Laga middag
Watch TV - Titta på TV
Go to bed - Gå och lägga sig
Hobbies:
Read - Läsa
Exercise - Träna
Listen to music - Lyssna på musik
Watch movies - Titta på filmer
Cook - Laga mat
Play sports - Spela sport
Paint - Måla
Relax-Ta det lugnt/koppla av
Dance - Dansa
Travel - Resa
Months:
January - Januari
February - Februari
March - Mars
April - April
May - Maj
June - Juni
July - Juli
August - Augusti
September - September
October - Oktober
November - November
December - December
Seasons:
Spring - Vår
Summer - Sommar
Autumn/Fall - Höst
Winter - Vinter
Hi and welcome to my podcast "Become Fluent in Swedish".
This episode is about the Swedish alphabet. What do the Swedish letters sound like? What about the three extra vowels?
Hej och välkommen!
I den här episoden lär vi oss alfabetet på lätt och långsam svenska.
Learning Level: A1
A Anka (Duck)
B Björn (Bear)
C Citron (Lemon)
D Delfin (Dolphin)
E Ekorre (Squirrel)
F Flamingo (Flamingo)
G Grävling (Badger)
H Häst (Horse)
I Igelkott (Hedgehog)
J Järv (Wolverine)
K Katt (Cat)
L Lax (Salmon)
M Mus (Mouse)
N Noshörning (Rhinoceros)
O Orangutang (Orangutan)
P Pingvin (Penguin)
Q:
R Räv (Fox)
S Säl (Seal)
T Tiger (Tiger)
U Uggla (Owl)
V Val (Whale)
W
X Xylofon (Xylophone)
Y Yxa (Axe)
Z Zebra (Zebra)
Å Åsna (Donkey)
Ä Älg (Elk)
Ö Ödla (Lizard)
Hej och välkommen till min podd! Det här är språkresan mot flytande svenska. Nu ska vi prata om något läckert och fantastiskt gott. Godisavsnittet! Svenska på B2 till C2 nivå.
TEXT:
Hej och välkommen till min podd! Det här är språkresan mot flytande svenska. Nu ska vi prata om något läckert och fantastiskt gott. Godisavsnittet! Svensk mat är väl inte något att skryta om. Visst finns det undantag, men den är ibland tung, fet och tråkig utan starka och exotiska kryddor.
Men Sverige är däremot enormt bra på sötsaker. Semlor, tårtor, kakor, pajer, glass och bullar. Sverige kan sina sötsaker. Sverige är bäst på det, enligt min åsikt. Inget annat land som jag varit it har samma kvalitet och fokus på sötsaker. Det är högkvalitet rakt igenom!
Speciellt när det gäller godis. Ja, det känns riktigt kul och lite känslosamt att prata om godis. Hjärtat börjar bulta lite snabbare.
Framförallt när jag tänker på lösviktsgodis. Fråga vilken utlandssvensk som helst vad de saknar mest av Sverige och svaret blir säkert familjen och sedan godiset. Det kommer till och med före saknaden av naturen och lugnet.
Det finns inget ätbart som jag älskar mer än svenskt godis.
Den här podden är speciellt för dig som inte vet så mycket ännu om svenskt godis och alla andra som tycker om mjukgodis.
Jag är uppfostrad med godis. Det var faktiskt hål i tänderna redan vid tolvårsåldern innan jag förstod vikten av fluorid och tandtråd.
Jag började tugga godis tidigt. Fem år gammal tiggde jag med tålamod pengar från mina föräldrar för att kunna gå till kiosken på bron och köpa mjuka godisar. För fem kronor kunde jag köpa mycket godis. Det fyllde upp påsen. 2 kronor var också okej. Man fick peka på det godis man ville ha. Tanten i kiosken rullade ibland ögonen och tog ett djupt andetag för att inte tappa tålamodet.
Det fanns hundratals sorter. Många roliga, klassiska namn. Det fanns gott saltlakrits, hallonbåtar, colanappar, sura vattenmeloner, sega råttor, salta fiskar, skumkantareller, röda båtar, krokodiler, daggmaskar, skumbananer, sura skallar, salt sill, salmiakbitar, lakrits och hallonsnören, halsband, geléhallon, sura nappar, coola gubbar, persiko ringar, geléhallon, vaniljfudge, fruktnappar, sura bläckfiskar, fruktverktyg, Brio frukt, skogsbärsgodis, djungelvrål, kolasnören, skumtomtar, vattenmelonskivor, salta katten, salta rullar, center, jordgubbar, mjuka sockerbitar och bäst av allt - salmiakgrodor.
Jag köpte också smågodis i påsar som Gott och Blandat och en påse Bilar.
Det var som ett slags miniberoende. Godisbitarna var goda, slafsiga, sura, söta, fyllande, kexiga, läckra, lyriska, häftiga, vackra, och nästan alltid en riktig njutning.
Inte bara smakade de bra. De såg bra ut och hade häftiga namn.
Och en och annan annonsslogan också som klistrade sig fast i minnet för evigt som "Ta't Lugnt - Ta en Toy".
Jag fortsatte att älska godis trots alla hål i tänderna. Men sättet att köpa godis ändrades en del efterhand. Gradvis försvann kioskerna och lösgodiset gjorde premiär i mataffärer som ICA och på gamla Pressbyrån där man valde och plockade själv och sedan vägde godiset själv.
Det kändes bra också - även om man ju märkte att det blev dyrare när försäljningen av lösgodiset nu drevs av pengagiriga intelligenta ägare av stora matkedjor, och det där med att köpa saker på Pressbyrån hade alltid varit svindyrt redan från början.
Trots inflationen, svindlet, och prissveket fortsatte nostalgin. Godiset behöll sin enorma popularitet i Sverige. Och ökade till och med massivt i popularitet. Enligt Jordbruksverket konsumerade svenskarna 9 kilo godis på 1970-talet. I dag är det desto mer.
I inget annat land äts det mer godis per invånare än i Sverige. Svenskarna äter nu strax över 20 kg godis per år, enligt myndigheten Jordbruksverket.
När jag flyttade till USA som 21-åring trodde jag att det skulle finnas bra godis precis som i Sverige och många nya intressanta godissmaker. Men även om maten i USA som helhet var okej, så avskydde jag godisen. Här fanns typ ingenting gott. Det mesta var tråkig hårdgodis eller godis med jordnötter. Godis med jordnötter? Att kombinera jordnötter med godis är ett misslyckande. Och mjukt sockergodis i USA hade ingen finess eller naturlig smak. Det bästa jag hittade var ‘Swedish Fish’.
Det var samma problem när jag flyttade till Karibien och när jag bodde i Brasilien. Värdelös godis och andra sötsaker var heller inte någon succé. Jag reste ofta runt i Europa och till andra världsdelar och besökte 35 länder. Bara Sverige hade bra godis, tyckte jag. Jag saknade ofta den svenska godisen.
Även om jag hittade god mat i varje land jag besökte, och väldigt vacker natur och såklart mestadels trevliga människor, så blev godiset alltid en besvikelse. Jag gav aldrig upp och köpte hela tiden nytt godis i tron att förr eller senare hittar jag bra smaker men det hände sällan. Svensk godis var i en klass för sig. Det gick inte ens att jämföra. Som elit mot amatörer. Jag hittade aldrig hem utomlands när det gäller godis.
Så vilken godis rekommenderar jag mest? De stora mjuka sockerbitarna och salmiakgrodorna är i topp. De tar mig tillbaka till min barndom och fina stunder och minnen.
Alla hallongodisen är också kanon.
Jag älskar saltlakrits men den smaken kanske man måste växa upp med. Mitt tips till dig är att blanda mycket. Lägg till surbitar också.
Det enda som inte riktigt passar in med socker, salt och lakrits är chokladgodiset. Den förstör andra smaker. Jag äter hellre choklad separat.
Experimentera och ta risken med nya smaker. Det finns mer än 400 olika lösgodisvarianter. Det är bara att välja och vraka.
Så varför är svensk godis så bra? Jag kan sammanfatta på det här sättet: Smakerna smälter tillsammans på ett härligt sätt. Det är tunga, kluriga smaker som surt och lakrits och sedan läckra, törstiga smaker som sött och. Smakerna känns naturligt tillsammans.
Jag njuter av dem, en godisbit i taget, aldrig två efter varandra.
Godis är ju inte så nyttigt men det är en del av livsglädjen och längtan för många svenskar. Godisgillandet är en tradition mer än en trend. Godiset är för många en del av det vi kallar Sverige. En påse godis är liksom inget man säger nej till.
Just nu är jag utomlands och även om åren gått, så saknar jag ändå svenskt godis i stort sett varje dag.
När jag åker jag hem kommer jag att köpa en påse godis direkt på Arlanda!!