Hur ser framtidens resvanor ut och vilka insatser krävs för att klimatsäkra vår infrastruktur? I det här avsnittet av Klimatekot djupdyker vi i transportsektorns utmaningar – en sektor som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Trots snabb elektrifiering återstår fortfarande mycket arbete för att nå nollutsläpp, och de senaste årens extremväder har visat på sårbarheten i den svenska transportinfrastrukturen. Hundratals mil väg och järnväg ligger i riskområden och endast en liten del är klimatanpassade, enligt en ny granskning från Dagens Nyheter.

Tillsammans med Jonas Westin, transportforskare vid forskningsenheten CERUM, på Umeå universitet, diskuterar vi hur vi både kan förändra våra resvanor och anpassa vår infrastruktur för att nå klimatmålen – och samtidigt rusta oss mot framtidens extrema väderhändelser.

Hur ser våra matvanor ut idag och hur har de förändrats över tid? Vilka trender formar framtidens matval? Och framför allt, hur måste vi förändra våra sätt attproducera och äta mat för att nå klimatmålen och leva inom planetens gränser?

Gäst är Elin Röös, forskare vid SLU i Uppsala och expert på mat och livsmedelsproduktion. Tillsammans ska vi blicka framåt ochföreställa oss hur en hållbar livsmedelsproduktion kan se ut år 2050 om vilyckas ta rätt beslut idag. Hur äter vi då, vilka förändringar har gjorts, ochvem har egentligen drivit omställningen?

Framtidsforskaren Pontus Strimling gästar Klimatekot för att prata om hur AI kan förändra våra liv och vårt samhälle. Vi frågar oss om det verkligen är rimligt att AI ska lösa Klimatkrisen, om energin kommer att räcka, om det blir fler eller färre åsiktskorridorer och filterbubblar och vad krävs för att AI-tekniken ska utvecklas till något som gynnar oss i framtiden.

Gäst: Pontus Strimling, forskningsledare för Institutet för framtidsstudiers tema "Nya teknologier och mänsklighetens framtid".

I säsongens första avsnitt av Klimatekot möter Elin Leyonberg forskaren Elin Nilsson för ett öppet samtal om svensk konsumtion – varför vi säger att hållbarhet är viktigt, men ändå väljer vi oftast det billigaste alternativet? Det blir en djupdykning i konsumtionsvanor, vanans makt, varför prislappen oftast styr våra val, och hur konkurrensen från aktörer som Temu och Shein påverkar både miljön och svenska företag. Lyssna till nya insikter om hur e-handeln förändrat vår shopping, vilka mekanismer som får oss att kompromissa med våra värderingar, och vad som krävs för att vi år 2050 verkligen ska konsumera hållbart inom planetens gränser. Avsnittet avslutas med en framtidsvision där konsumenter, företag och politiker gemensamt bidrar till en mer etisk och ansvarsfull handel – och där goda val faktiskt blir det enkla valet i vardagen

Hösten 2025 blickar vi framåt i Klimatekot. Var är vi just nu, vart är vi påväg om inget ändras, vart ska vi och hur tar vi oss dit. Vi ska bland annat prata konsumtion, demokrati, ekonomi, mat, hälsa och digitalisering. Hur ser livet ut 2050 om vi lyckats med en hållbar och rättvis omställning? Häng med oss på en framtidsresa där allt är möjligt.

Elnäten är hårt belastade och värre väntas det bli. Särskilt under vissa av dygnets timmar, då många använder mycket el samtidigt. Från och med 1 januari 2027 kommer du att få betala en extra avgift om du använder mycket el just då, en så kallad effekttaxa. Det här har väckt stor oro, starka reaktioner och en diskussion om att effekttarifferna riskerar att slå helt fel. I det här avsnittet reder vi ut vad som är spekulationer och vad vi faktiskt vet. Vi pratar om hur du kan undvika höga effekttariffer och vilken påverkan det kan få för olika hushåll.

Gäst är Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun.

När är något egentligen tillräckligt? Det funderar vi kring i det här poddavsnittet där forskaren Maria Håkansson på RISE har undersökt vad vi anser som just tillräckligt. I projektet Nog?! har hon undersökt energitillräcklighet, både kopplat till den egna energianvändingen, men också i förhållande till allt annat vi konsumerar och nyttjar. Kan vi människor få nog och bli nöjda? Går det att hitta en balans mellan vad som är tillräckligt, rättvist och fortfarande inom de planetära gränserna?

⁠Här hittar du livsstilsmagasinet som vi refererar till i avsnittet. ⁠

⁠Vill du veta mer om projektet NOG?! kan du delta i det här seminariet den 9 juni 2025⁠

Mossa är grunden till all annan växtlighet. Den är fenomenal på att bilda koldioxid och hjälper annan växtlighet att få fäste i ett område. Nu har Umeåforskaren och entreprenören Daniel Pacurar utveklat en moss-smoothie som sprayas på marken för att återställa växtlighet i skadade ekosystem, så som efter gruvbrytning, ökenutbredning eller skogsbränder. Här är allt du inte visste om mossa!

Umeå Eco Industrial Park ska bli ett eget litet ekosystem. Genom cirkulära lösningar ska avfallet från en verksamhet användas som råvara i en annan verksamhet på området. På så vis skapas det som kallas för industriell symbios. Bland annat ska koldioxid samlas in och återanvändas, förorenad jord kan bli planteringsjord och en stor modern sorteringsanläggning för bland annat plast och textilier ska byggas.

För att det här ska lyckas krävs ett helt nytt sätt att se på affärer och projektet är i stort behov av nytänkande etableringar. I slutändan ska industriområdet, som ligger på Dåva i Umeå, bidra till att göra Umeå kommun klimatneutralt till 2040.

Gäster: Karin Måwe, projektledare Umeå Eco Industrial Park och Nina Rismalm, näringslivsutvecklare på Umeå kommun.

Att starta en energigemenskap med grannarna kan vara ett smart och ekonomiskt sätt att dela på egenproducerad el. Det behöver varken bli speciellt dyrt eller krångligt, men självklart beror det på vilken lösning du väljer. Energigemenskaper kan också visa sig bli viktiga inslag i både den civila beredskapen, men också i den offentliga. I det här avsnittet reder vi ut vad som klassas som en energigemenskap, vad som är möligt och om kommuner kan tänkas stå för en del av investeringen.

Gäst: Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun

Han var techentreprenören som oväntat sa upp sig som VD på Booli, för att ägna sig helhjärtat åt klimatfrågan. Idag har Kalle Nilvér inte bara ställt om sitt eget liv, utan även hjälpt tusentals företag i deras omställningsresa. Vi pratar om det avgörande ögonblicket när han på riktigt förstod att klimatkrisen redan är ett faktum, om vem som bör göra vad i omställningsarbetet, om low effort och high impact, klimatkompensation och personlig CO2 budget. Och vad är det egentligen som gör att Kalle fortsätter känna pepp för att vi ska klara detta?

För första gången i Sverige har ett område med 150 stugor och hem fått besked att det blir för dyrt att klimatsäkra området och istället ska samtliga fastigheter rivas. I världen beräknas det totala fastighetsvärdet sjunka med 25 triljoner dollar på grund av framtida klimatkatastrofer. Det är hög tid att klimatsäkra både hem och samhälle. Viktoria Vingmarker jobbar som klimatanpassningsstrateg och i det här avsnittet diskuterar vi hur vi ska förhålla oss till detta. Vad som är kommunens ansvar och vad som är vårt eget. För om du inte ser över ditt hem, investerar stora pengar i en fastighet eller renovering utan att kalkylera in klimatförändringarna, så kan du plötsligt stå där med skägget i brevlådan. Försäkringsbolagen vill inte försäkra ditt hem, vilket gör att du inte får belåna fastigheten, och kanske blir det hopplöst att försöka sälja.

Det som idag är drömmen för många svenskar kan i framtiden bli mardrömmen.

22 procent av Sveriges CO2 utsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Men genom ett mer cirkulärt tänkande inom byggindustrin kan både klimatpåverkan och resursanvändningen minska. I det här avsnittet besöker vi nyöppnade Byggåterbruket i Umeå. Hit kan byggföretag leverera material som annars skulle ha kastats, sedan kan privatpersoner köpa virke, dörrar, lister och så vidare till en bråkdel av nykostnadspriset. Gäst är en av initiativtagarna, Lars Fredriksson, vd på OF Bygg.

Har du också tappat peppen eller har svårt att förhålla dej till vad du vet att du borde göra och vad du faktiskt gör. Lugn! I det här avsnittet blir det ett avskalat psykologsamtal mellan Elin, som just nu bara vill leva livet, och forskaren i psykologi Annika Nordlund. Kognetiv dissonans kallas det och det är något som vi alla bär med oss i olika grad. Men ibland blir dissonansen för stor. Vad beror det här på och hur kan man hitta tillbaka till sina faktiska värderingar?

Den 9 juni är det EU-val. Svenskarnas viktigaste frågor är klimat och försvar, men frågan är vad som kommer att hända med EUs klimatpolitik efter valet. Och hur påverkar det egentligen dig och mig? I säsongens sista avsnitt pratar vi om varför det är så viktigt att gå och rösta, hur politiken kan påverka dig direkt i din vardag och inte minst hur den påverkar kampen mot klimatkrisen. Gäster är statsvetaren och EU-experten Magnus Blomgren från Umeå universitet och Erik Eklund, utvecklingsstrateg med fokus energi och klimat vid Umeå kommun.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.