”Allting är krav, och alla dem vill vi digitalisera”, sägerRobert af Wetterstedt. Men hur gör vi det?
Jessica Molén här. När jag gör upphandlingar inom fastighet,då är det bara krav allting. Vi kämpar varje gång för att anpassa och beskriva dem, men det är så mycket krav att vi har svårt att hålla reda på allting. Därför försöker vi strukturera upp kraven i dokument av olika slag. Det kan vara word-filer, eller excel, eller pdf:er, men allt ligger i dokument. Och det är bara den mänskliga kompetensen och kapaciteten som idag har förmåga att granska sammansättningen av kraven. Sen kommer upphandlingssystemen på det…
Men det är inte bara i upphandling som den administrativa komplexiteten överväldigar oss. Det är i all planering, uppföljning, analys, rapportering osv. Internt och externt.
Tänk om vi kunde automatisera och digitalisera det här, såvi en gång för alla kan göra kraven riktigt bra, så de följer allamyndighetskrav, samtidigt som de främjar våra mål. Då skulle vi höja kvaliteten på arbetet, vi skulle spara mängder av pengar och tiden skulle kunna läggas på allt det som vi idag inte hinner med.
Och det här säger Robert af Wetterstedt är möjligt. Robert ärdelaktig i 100gruppen, där man utvecklat REXS, en standard för digital kravställning.Om du kunde bli 100 gånger snabbare i din administration kring hållbarhet, vad skulle du då göra av den tid du vunnit?Lyssna på Robert, för han tar oss in i framtiden, där vi kan välja att vara!
Nu kör vi!
//Jessica
Joakim Jönsson från Recoma gästar podden och med det kommer leverantörsperspektivet. Det är en sak att kunna sälja material som bidrar med ett högt kvalitetsvärde och låga priser, men när inte hållbarhetsvärdet också prioriteras, då tappar marknaden fart i sin hållbara utveckling.
I det här avsnittet fokuserar vi på hur kraven på hållbarhet konkret alldeles för lite återspeglas i entreprenaderna, och då i synnerhet med avseende på material. Vilka tankefällor det är som gör att det går för långsamt framåt, samtidigt som lagkraven som ska eskalera en trygg utveckling saknas.
Det pratas så mycket om att klimatavtrycket måste minska, dessutom enormt. Men ändå finns sällan gränsvärden för klimatberäkningarna och man fokuserar för lite på enkla förändringar. För även små vinster i enskilda projekt, kommer göra stor skillnad om man ser till helheten och på lång sikt.
Men det här är fakta och fakta är inte den första barriärenatt bryta igenom, när en förändring måste till. För rädslan trumfar fakta. Vi är trygga i att göra som vi och andra gjort tidigare. Och därför är mod den egenskap som krävs hos beställarna, för att få till den förändringstakt som krävs, så vi når hållbarhetsmålen enligt tidplan.
Vad ska vi göra för att ge beställarna modet?
Välkommen till Jessica reder ut bygg och fastighet!
Naturreservat - viktigt för människan fortlevnad. I det här avsnittet hjälper Finn Cederberg från Fastighetskontoret, Stockholm stad, mig att reda ut den fantastiska resurs vi kallar naturreservat. Ett viktigt skydd, som skapar enorma värden för våra arter, såväl växter som djur och människor.
Men hur starkt är skyddet? Hur jobbar man med naturreservat i i en stad? Och hur främjas den biologiska mångfalden?
För mig var det här samtalet viktigt på många sätt, inte minst för att förstå hur man aktivt jobbar för att vi människor ska må bra och för att vi ska förlänga vår livscykel på jorden.
Enjoy!
Här kommer nu ett något annorlunda avsnitt av Jessica reder ut, där vi har fullt fokus på upphandling, inte bygg och fastighet.
När jag och flera av mina upphandlingskollegor i branschen lyssnade på DIs podd Den nya ekonomin, avsnittet “Vad är problemet med offentlig upphandling?”, från mars 2025, så väcktes en massa känslor. Offentlig upphandling målas i det här avsnittet upp som något dysfunktionellt, och vissa slutsatser som dras, bottnar i felaktiga grunder och feltokningar. Det ges en orättvis bild av offentlig upphandling. En subjektiv bild, sammansatt med bristfällig kompetens i botten.
Avsnittet handlar om en upphandling som Halmstads kommun genomförde - av Taktisk och kreativ produktionsbyrå, där en anbudsgivare var missnöjd med de priser som kommit in från vinnande anbudsgivare, i princip. I ett inlägg på LinkedIn, uttrycktes sen detta missnöje, där information som utelämnat en hel del av den totala bilden, delgavs läsaren. Känslor väcktes och bland det som uttrycktes i inläggets kommentarer var många kritiska över hur systemet är uppbyggt. Problemet när saker och ting tas ur sitt sammanhang, är att det blir lätt att fokusera på fel saker och missa målet.
Gunnar Harrius intervjuar i podden två anbudsgivare, upphandlingschefen i kommunen och en forskare.
Begreppen blandas ihop och ett stort fokus läggs på den upprörda stämningen.
Flera av mina kollegor i branschen lyssnade på avsnittet, och vi var överens om att det fanns problematiska inslag däri. Det fick mig att ta kontakt med Gunnar Harrius, som godkände att jag, tillsammans med en kollega, lyssnade på avsnittet i Jessica reder ut, och samtidigt kommenterade utifrån vårt perspektiv. Jag önskar att vi haft mer tid för kommentarer, men jag vill också att ni lyssnare skulle få med allt, så vi inte riskerade att ta innehållet ur sin kontext.
Jag bjöd således in Katarina Hamilton, en kunnig upphandlingskonsult från Hamilton KSI AB, för att bena i det här tillsammans med mig, utifrån ett upphandlarperspektiv. Inför inspelningen pratade jag även med Jeanette Hall, Upphandlingschef på Halmstads kommun, som uttryckte en stor trygghet avseende kvaliteten på den upphandling som är i fokus här, och i kommunens upphandlingsarbete i övrigt. Halmstad gör mycket för att skapa dialog med marknaden och Jeanette har en sund inställning till det förtroende man behöver ha till sina leverantörer, i kombination med egen uppföljning. Viktiga egenskaper och aktiviteter för välfungerande upphandling, som faktiskt inte bara handlar om lagtext och direktiv, utan det uppdrag upphandlande myndigheter har gentemot samhället i stort.
Enjoy!
Länk till DIs avsnitt:
https://open.spotify.com/episode/5rP4Ls5Txqshrab7ZaG9dQ?si=kCTce0m2TsmaSP-uRZ2dJQ
Länk till Konjunkturrådets rapport:
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2022/01/konjunkturradets-rapport-2022.pdf
Länk till LinkedIn-inlägget:
https://www.linkedin.com/posts/-christian-albinsson-_offentlig-upphandling-%C3%A4r-galen-halmstads-activity-7297175907780206593-1iWx?utm_source=share&utm_medium=member_desktop&rcm=ACoAAAZ4oOcB3ytV9Z2jsk0C-HGJRK9xbzPTxHc
Michael är tillbaka och den här gången för att prata om något som blir en mer och mer relevant fråga, utifrån flertalet aspekter. Om ni har strategier för hantering av information och data, så ska svaren på många frågor finnas där, åtminstone till viss del, och då har ni troligen kommit ganska långt. Nästan all data vi hanterar idag, går via molnet. Vi använder idag t ex appar, som kräver internet, istället för att installera programmen på våra datorer. I byggprojekt är molnet en förutsättning många gånger, för att vi ska kunna hantera projekteringen kostnadseffektivt, tillgängligt och flexibelt. Det här utgör i grunden säkra lösningar. Och säkerheten utlovas genom olika avtal, standarder och certifieringar. Men när vi är i känsliga projekt så krävs ibland en högre säkerhet, vad gör man då? Dessutom kan man drabbas av problem, som att internet går ner, hur påverkas projektet i sådana lägen? Vad händer om du kommer på, mitt i ett projekt, att projektet hanterar säkerhetsskyddad information, som inte får riskera spridning pga molnlösningar? Hur gör du då? Måste du börja om och handla upp allt från början? Är verkligen ALL information kopplad till projektet klassad? Vilka alternativ har du för att gå vidare? Ta ett kliv tillbaka och fundera på vad som är rätt, utifrån kostnader, säkerhet och resultat. Har ni koll på och kravställer ni informationsmängderna, lagring och energiåtervinning, utifrån ett backup- och hållbarhetsperspektiv? Ju mer data vi hanterar, lagrar och flyttar fram och tillbaka, desto mer energi krävs. Och här blir det relevant att förstå hur klimat och annat påverkas på sikt. Michael Thydell är i studion och besvarar de här frågorna i detta avsnitt om molnet. Du kommer in mitt i försnacket, där Michael frågar mig om upphandlingsperspektivet, utifrån att byggherren plötsligt inser att det krävs att datan hanteras "on prem", och jag hävdar bestämt, som alltid, att det inte bara finns ett alternativ, utan man behöver kunna agera utifrån situationen. Här är det viktigt att förstå lagarna, och att jobba i team, för ett riktigt bra resultat.
Jenny Carlstedt är med oss i studion och hon hjälper oss reda ut hur vi ska kunna använda allt data som vi genererar och samlar in, på ett sätt som kan gynna samhällsbyggnadssektorn på lång sikt, och därmed behöver vi komma bort ifrån att data är en engångsinvestering. Data är värden, information är data satt i en kontext som ger oss mening. Det kan vara en analys, en rapport eller en kalkyl. Mer och mer kommer vi bort ifrån att informationen är det vi vill åt, istället är det datat som är relevant, och utifrån den kan vi skapa den information vi behöver. Jenny Carlstedt från Rise är en erfaren verksamhets- och affärsutvecklare med stor erfarenhet av samhällsbyggnad med fokus på smarta städer, digitalisering och hållbarhet. Med Jenny reder jag ut vad som krävs för att samhällsbyggnad ska bli mer datadrivna. Här handlar det mycket om att vi måste kunna lita på våra data och därför behöver vi både kravställa rätt, hålla dialog med leverantörer av data och dessutom se till att förvalta våra data effektivt, utifrån både dagens och framtidens behov. Man behöver därför se över organisationens förmågor och kompetenser och man behöver ha koll på hur de egna processerna bör se ut, för den bästa nyttan och det största värdet. Vi pratar om vikten av förändringsledning och hur förståelsen för våra data i kombination med behoven är en viktig grund för att kunna driva förändringen. I podden pratar vi utifrån en rapport som Jenny tagit fram på uppdrag av SKR. Rapporten hittar du här: https://skr.se/download/18.4e71d5c918c33b7f715384/1701861320961/Smartare-samhallsbyggnad.pdf Nu lyfter vi bygg och fastighet!
Nu lyfter vi bygg och fastighet!
Följer du inte byggreglerna får du problem, det är inget nytt. Det blir problem med bygglov, det blir problem med finansiering, tid, budget osv osv. AI-BOB har börjat med reglerna kring tillgängligheten. Tekniken AI-BOB erbjuder ger de olika disciplinerna redan i projekteringen möjlighet att granska, under arbetets gång, huruvida tillgängligheten kommer att uppfyllas. Det görs via en automatiserad process, enligt de byggregler som ska uppfyllas för det enskilda projektet. Det gör att man tidigt i processen även förstår hur kalkylerna går ihop, utifrån de förutsättningar och krav som finns. Tillgänglighetsregler finns alltså redan i AI-BOB. Brandregler är på gång. Det här ger en enorm tidsbesparing av granskningen, som gör att man istället kan lägga mer tid och resurser på att t ex populera de digitala modellerna, så de blir mer användbara och kompletta, för efterföljande faser.
I det här fjärde och slutliga avsnittet där jag intervjuar vassa talare från BIM Summit träffar jag Elin Mårtensson och Petter Wallberg från AI-BOB, verktyget som automatiserar granskningen av bland annat tillgänglighet, men successivt fler och fler byggregler, tidigt i byggprojekten. Genom att ta bort onödigt manuellt arbete, alltså sånt som kan automatiseras genom digitala processer, kan vi lägga våra mänskliga resurser på saker vi idag inte hinner med, och genom en sån effektivisering kan vi minska byggfel, skapa mer kompletta dataflöden och spara en massa pengar, samtidigt som vår byggda miljö kommer kunna uppfylla alla de krav som behöver uppfyllas, i form av användbarhet, hållbarhet, kvalitet osv. Och dessutom, AI-BOB är inte YTTERLIGARE ett verktyg som ska hanteras, utan AI-BOB innebär funktioner som integreras i de verktyg man redan arbetar i. Jag är inte alls förvånad över de framgångar som Elin och Petter haft och har med AI-BOB. Lyssna, så kommer du också förstå!
Finns det något du som lyssnare tycker är tråkigt att granska, där det ofta också är mycket fel?
Då ska du höra av dig till Petter eller Elin på AI-BOB: info@aibob.io
Läs mer: https://www.aibob.io/
Nu ger vi oss in i processerna där digitaliseringen ses som en möjliggörare för att uppnå den ideala processen. Christoffer och Rikard från Insikt lär oss om fundamentet för fastighetsägarens förutsättningar att kunna ta datadrivna beslut och låta informationen flöda obrutet igenom hela livscykeln - människan och tekniken, i samspel, anpassat utifrån behov och målsättningar. Christoffer Sundberg och Rikard Matson kommer från Insikt. Här hittar du fastighetsutveckling, inredning och utvecklingen av digitala arbetssätt. Nu kör vi!
Gehl använder människofokuserad data, för att skapa förståelse om livet i offentliga utrymmen. I det här avsnittet träffar jag Adam Eriksson, en dataanalysteknisk ingenjör från Gehl, som arbetar med att utvinna värde ur insamlad data i olika projekt. Han analyserar alltså städer, med hjälp av data, för att effektivt skapa förutsättningar för välgrundade beslut, så att stadslivet kan frodas, beteenden kan styras mot resiliens, hälsa och inkludering, och människans upplevelse av staden får extra tyngd. Av Adam får ni insikt i de metoder Gehl använder, och den påtagliga inverkan dessa datadrivna tillvägagångssätt faktiskt har på stadsplanering, beslutsfattande och, viktigast av allt, människorna, med allt vad det innebär i form av upplevelser och beteenden. Ni kommer att få höra om några konkreta exempel, som visar hur Gehls arbete har varit avgörande för olika projekt globalt, där också svenska projekt finns representerade. https://www.gehlpeople.com/company/ Avsnittet är inspelat på det årliga eventet BIM Summit, arrangerat av Symetri. https://www.symetri.se/
Jag presenterar - Ida Karlsson Postdoc på Chalmers. Detta avsnitt handlar om hur vi kan få till en effektiv klimatoptimering av byggnader och nå klimatneutralitet. Tekniken finns, nu handlar det om att hitta rätt affärsmodeller, öka samverkan, hitta rätt upphandlingsformer och sätta in kompetenshöjande åtgärder, så att alla kan vara med på tåget. Klimatpåverkan måste in riktigt tidigt i processen och kravställningar ska in i upphandlingsskedet. Det måste ses som en del av affären, för efter projektering blir det för dyrt. Här behöver vi bli bättre på att låta leverantörerna konkurrera utifrån koldioxidutsläpp, med kostnadseffektiva effekter, där samverkan i upphandling är en relevant möjliggörare. Men här står man och faller med beställarens kompetens. Så det gäller att hitta en samarbetsform, där man lägger ansvar på de som sitter på kompetensen, men på rätt sätt, så kostnadseffektivitet skapas. Projektörerna behöver incitament för att minska påverkan, minska materialet för varje del i hela byggnaden – tidigt i processen. Fast pris är sällan den bästa modellen. Affärsmodellen behöver driva en investering i tid tidigt, för att spara tid sen. Vi får också ett värde: 1000 kr / ton koldioxid Slutats: lägg krutet på det tidiga planeringsskedet. Ord: byggproduktförordningen, digitala produktpass Länk till BIM Summit: https://www.symetrigroup.com/campaigns/bim-summit-by-symetri/
Har ni koll på nya NIS2-direktivet som är på väg att integreras i svensk lag? Direktivet fokuserar på att höja cybersäkerheten i EU och många organisationer kommer att omfattas av nya, striktare regler på informationssäkerhet.
Marianne Rilde Björkman från Pocketsafe är expert på implementering av processer och rutiner som ska främja informationssäkerheten. Marianne säger: "Vänta inte! Börja med det grundläggande!" En certifiering enligt ISO 27000, standarden för informationssäkerhet, innebär att man ser över sin riskhantering, att ledningen tar ansvar för kommunikation och uppföljning, att man har en incidenthantering och en handlingsplan för införande av viktiga åtgärder. Dessutom krävs en uppföljning av effekterna av arbetet. Många organisationer har en informationssäkerhetssamordnare, med ansvaret att kommunicera relevansen av att t ex inte släppa in okända i lokalerna, att inte jobba öppet på tåg och fik med känslig information, att inte ladda ner högriskappar eller tvivelaktig information på mobiler och datorer. Dessutom ser de till att öva med medarbetarna och motivera dem att hela tiden tänka säkerhet.
Så hur börjar man?
1. Vilka säkerhetsrutiner har vi generellt?
2. Vad har vi för information, hur känslig är den och hur skyddar vi den? Ta fram en handlingsplan utifrån det. Marianne berättar också vad K-R-T är. Vi kommer också in på hur viktigt det är att fastighetsägare ställer krav på sina leverantörer, och att leverantörerna behöver steppa upp och inse vilka konkurrensfördelar det här ger. OCH att man kanske tappar sin ställning på marknaden, om man inte kan bidra med informationssäkerhet. Den stora utmaningen är hur beställare ska ställa krav som faktiskt går att följa upp.
Nu kör vi!
Elise gästar studion igen och vi spinner vidare in i hållbarheten, en trygg värld och motståndskraft. Elise beskriver hur andra länder jobbar med hållbarhet och utveckling, där vi har mycket att lära. Vi behöver öppna upp för andra länders kunskap och kan vinna mycket på att samarbeta än mer med våra grannar. Vi pratar om den unga generationens uppfostran i det digitala rummet, där värderingar delas globalt, genom en samhörighet som de äldre generationerna kanske inte kan relatera till. Hur kan vi bli bättre på att acceptera läget och ta oss framåt därifrån? Häng med!
Vad är en hållbar stad och varför ska vi pyssla med såna projekt? Bara ett exempel är att du kan spara 8000 kr/kvm enbart genom att klimatinventera och återbruka sin byggnad. I det här avsnittet reder jag ut hållbara städer med arkitekten och hållbarhetschefen Elise Grosse från Sweco Architects i Sverige, som till vardags ansvarar för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Hållbarhet är väldigt mycket, och jag säger ofta att jag upplever det som överväldigande, något som jag också hör från kunder och elever. Men när något blir överväldigande, så är det en stark indikation på att det går att bryta ner problemet i mindre delar, och det gör vi i detta avsnitt.
Några exempel på vad vi går in på:
• Klimatanpassningar
• Energirenoveringar
• Gröna tak och väggar
• Samverka med andra fastighetsägare
• Energieffektivisera genom att optimera
Går det att skapa en klimatpositiv stadsdel? C3city – Carbon Cost Compass city är ett digitalt verktyg som hjälper dig att, i tidigt skede, göra en bra uppskattning av vad det kostar i kronor och ören och i koldioxid, med avseende på hur man tänker sig att bygga sina hus. En metodik som använts både i svenska städer, t ex Uppsala och Trelleborg, och i internationella projekt. Läs mer här: https://marketplace.sweco.se/produkt/byggnader-stadsdelar/c3-carbon-cost-compass-by-sweco/
Och vet du vad 3-30-300 är? Jag hade inte hört om den principen förut, men nu sitter den. Det är en princip som tagits fram för diskussionen kring hur mycket grönska en stad faktiskt behöver. Och forskningen använder alltmer 3-30-300-prinipen som vägledande för en hållbar grönstruktur. Elise förklarar.
Lyssna så får du veta vad som är avgörande för städernas klimatpåverkan, som också tar ett rättviseperspektiv.
En fråga till dig, är du beredd att sälja din bil, om det kommer delningslösningar som är enkla att använda? Och vad skulle du vilja se i så fall? Linbanor? Bilpooler? Cykelpooler? Hur kan du ta det inre beslutet att faktiskt vara med och påverka för en hållbar framtid? Elise berättar sin resa.
Gillar du podden? Tipsa vänner och kollegor!
Nu lyfter vi bygg och fastighet!
Klarar dina byggnader guldnivån??? Med Amanda Axelsson, från Swedish Green Building Council (SGBC), reder jag ut Miljöbyggnad i drift och här pratar vi hållbar förvaltning, där de gröna ramverken och certifieringssystemen kompletterar varandra, för att vi ska utvecklas hållbart, på ett medvetet och systematiskt sätt. Vad innebär det att certifiera sina befintliga byggnader och hur skiljer det sig från certifiering av nyproduktion? Att bara veta vilket utgångsläge byggnaden har, för att sen veta vilka åtgärder som är möjliga för att nå en bra nivå, är viktigt dels för prioritering, dels för att kunna avgöra vilja åtgärder som ger den bästa nyttan till lägst kostnad. Vill man vara hållbar, vill man ha byggnader med hög prestanda, med goda förutsättningar för hyresgäster och omgivning, då är certifiering en fin väg dit. Och hur lång tid tar certifieringsprocess och internt arbete? Ja, det beror lite på. Det kan gå på ungefär ett halvår om du har god tillgång på din fastighetsinformation, om det finns en giltig OVK, en radonmätning och du inte stöter på problem som kan röra till det, tex att OVKn inte var giltig, fast du trodde det och att vissa åtgärder måste vidtas. Sen behöver man omcertifiera sin byggnad vart femte år. Och vad en certifiering kostar, även det går Amanda in på i avsnittet, så lyssna! Vill du vara med och påverka nästa generation av certifieringssystemet? Då kan du engagera dig i SGBC.
Den här avsnittet riktar sig framförallt till t ex upphandlare eller mindre fastighetsägare, såsom bostadsrättsföreningar osv. Boverket har fått regeringsuppdraget att informera om energieffektivisering, vilket har resulterat i Energiguiden. Här kan man läsa om hur processerna ser ut för dels energieffektivisering i projekt, dels energieffektiv förvaltning. I dagens avsnitt pratar jag med Kristoffer Edblad som ansvarat för att ta fram Energiguiden och vi reder ut vad den innehåller och inte, hur den ska fungera, utbildning och alla råd kring annan information som finns att tillgå - om just energieffektivisering.
Här kan du hitta Energiguiden:
https://www.boverket.se/sv/energiguiden/
Vi vet för lite om fastigheterna, vi behöver hela tiden utveckla, bli bättre och digitalt ska det vara, helst digitala tvillingar. Lars beskriver något som många hamnat i idag, dvs att man siktar för högt och hamnar i ett paralyserat stadie istället. Är du trött på begreppet ”digital tvilling”, eftersom det inte är en rimlig nivå att uppnå? Det kanske inte går att förvänta sig att man kan veta hur hela byggnaden ser ut in i minsta detalj just nu, samtidigt som man har koll på att alla funktioner faktiskt är som de ska. Kanske kan man då börja med en digital kusin… Vad är det och hur ska man tänka då? Nyckeln är: gräv där du står! Du har en massa data, den kan dock ligga utspridd, så samla och strukturera för att kunna börja använda det du har. Dela upp det i steg, så att du kan ta ett beslut för varje steg vilken nivå ni måste ligga på, så ni kan kliva upp till nästa steg. Lägsta nivån bör vara att uppfylla lagkrav och myndighetskrav. För att lyckas över tid behöver förvaltningen engagera sig i byggprojekt, på så vis att man vet både vad och hur man ska kravställa. Lars är en riktig stjärna på BIM och han beskriver att 3D-modellen för vad som SKA byggas bara är en del av BIM, men vi måste kräva att modellen uppgraderas till en as built, så byggherren får en modell levererad som faktiskt speglar den byggda byggnaden, inte den projekterade byggnaden. Men en modell kan uppgraderas på flera sätt, ett sätt är genom att originalet revideras, ett annat genom att man kopplar på databaser med ny information, så originalet är intakt, men modellen får nya lager av information som är relevant för olika intressenter, t ex en förvaltningsdatabas. Vi kommer så in på informationsförvaltningen och hur man ska mäkta med. Vad är viktigt på riktigt och hur ska det göras? Och VEM ska göra det? Ja, det är mycket, men det går att bryta ner i enkla steg. Häng med!
Ta dina mål hela vägen ner i kraven på projekten; strukturerat, medvetet och i linje med ISO 19650. Jag har tagit hjälp av Anna Martin Bell för att reda ut vad ”tillämpningsanvisningar BIM” är. Vi kommer därför in på hur krav enligt ISO 19650 struktureras upp i olika nivåer för organisation, tillgångar, projekt OCH hur vi i upphandlingarna ska ställa krav. Här handlar det om att tratta ner vilken information som är relevant utifrån MÅL och SYFTE. Därför reder vi – återigen - ut begreppet ’information’ och Anna beskriver hur lätt det är att skapa ett överflöd av information, som är onödigt och tillslut kan bli både överväldigande och ohanterbart. Min erfarenhet är att övergripande, mätbara mål ofta saknas hos mina beställare, MEN hos många finns de, i form av KPI:er, alltså Key Performance Indicators. KPI:er är mätbara värden som under en avgränsad tidsperiod visar hur effektivt en organisation är, i fråga om att nå uppsatta mål. Genom att använda sig av relevanta KPI:er kan man alltså se om verksamhetens utveckling styrs i den riktning man beslutat. Idag finns mycket kunskap, kravställningar och metoder på plats redan, men för att vi ska mäkta med att dra allting i hamn behövs en struktur och planer framåt. Så utifrån det vi pratar om i det här avsnittet så ska man inte börja från noll, utan man tar det man har och sen jobbar man sig framåt, små steg i taget, enligt en medveten och beslutad strategisk plan. Syftet med tillämpningsanvisningarna är att förenkla och förtydliga, så att det ska vara lätt att göra rätt. Något annat som reds ut i det här avsnittet, det är hur unika kraven egentligen är för varje projekt. Och här presenteras en region i synnerhet, som har jobbat fram riktigt fina informationskravställningar. Lyssna, så får du höra vilka det är! Arkitekten Anna Martin Bell har drivit projektet Tillämpningsanvisningar BIM, och hon har länge jobbat som projektledare på byggherresidan, sen några år tillbaka som konsult i eget bolag.
Hållbarhet är ju något av det absolut viktigaste vi måste ha med oss i allt vi gör och klimatberäkningen är en av alla vägar dit. Men vad är en klimatberäkning, hur gör man den och vad ska man tänka på när man kravställer? Det är några av alla de saker jag och Åsa Thrysin från IVL reder ut i detta avsnitt. Det kan vara krångligt att förstå vad som ska ingå i en klimatberäkning, men den måste på plats, så att en klimatdeklaration kan redovisas till Boverket, för att slutbesked ska kunna ges. Idag säger lagen om klimatdeklarationer att det är byggprojektet som ska klimatberäknas, men miljöcertifieringarna kräver hela livscykeln och därför har IVL tagit fram en vägledning för detta. Men det innebär en hel del utmaningar att tänka 50 år framåt i tiden, för ett som är säkert det är att vi om 50 år inte kommer vare sig bygga, hantera avfall eller producera material på samma sätt som vi gör idag. Häng med och lär dig hur du som byggherre och utförare ska göra för att göra rätt och ligga i framkant!
Det är dags att se sanningen i vitögat, tekniken finns, möjligheterna är många och alla kommer att tjäna på det. Det finns både mycket pengar att tjäna och möjlighet till stora vinster för samhället, i form av hållbarhet och ändamålsenliga hus. Det är dags att digitalisera! Michael Thydell är återigen min partner in crime och vi konstaterar att ursäkterna är slut!
Vi presenterar anledningen till att fastighetsägaren ska skapa obrutna, digitala informationsflöden, och därmed se till att aktivera möjligheterna att använda AI. Idag får du dessutom veta hur du gör detta.
Digitalisering av fastighetsinformationen går långsamt och är en snårig process, men vad är digitalisering - egentligen? Hur ska man tänka som fastighetsägare och vad krävs för att ta klivet in i digitaliserade processer, för högre kvalitet och fart, samt lägre kostnader? Ofta när vi tänker digitalisering så tänker vi "system", men systemen är bara ett verktyg för att kunna digitalisera informationen och automatisera processerna. Och när ni köper system, ser ni då till att kräva:
* högre kvalitet * snabbare processer
* mer utrymme för era anställda att göra vad de är riktigt bra på
* äga informationen och inte vara beroende av systemet
Det gäller att utgå ifrån sina behov, inte utifrån tekniska lösningar. Idag pratar jag och Michael utifrån vår kunskap, för att gemensamt hitta en väg framåt, med höga värden för den fastighetsägande och/eller förvaltande verksamheten.
Ett lite längre avsnitt, där Michael och jag samlar oss kring frågan och använder våra olika erfarenheter, kompetenser och perspektiv, för att hjälpa dig.
Locums Cad- och BIM-krav som Michael nämner hittar du här:
Nu lyfter vi bygg och fastighet!