Covid-19-pandemin förde med sig en ökad grad av arbete hemifrån för många anställda i tjänstemannayrken. Detta har medfört nya möjligheter och utmaningar som behöver undersökas vidare, särskilt i relation till inkludering, arbetsanpassningar och öppenhet kring funktionsnedsättningar. Syftet med Suzanne Millmarks forskning i arbetsvetenskap är att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör och hindrar inkluderingen av medarbetare med osynliga funktionsnedsättningar som arbetar hemifrån. I vårt samtal berättar Suzanne att det finns mycket okunskap och stigman kring frågan. Det är också svårt för många medarbetare att vara öppna med sina funktionsnedsättningar, eftersom normer om den idealtypiska medarbetaren inte ger utrymme för det. En slutsats är att frågorna behöver diskuteras mer, och arbetsgivare behöver få en större förståelse för och kunskap om osynliga funktionsnedsättningar. 



Suzanne Millmarks licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Out of sight, out of mind: Inclusion of employees with invisible disabilities

How are emerging AI technologies affecting and reshaping journalism and the journalist profession? This is the fundamental question for Media and Communication scholar Joanne Kuai’s doctoral thesis. Joanne’s research investigates global power shifts and institutional challenges from AI’s integration into journalism, focusing on China with comparisons to the US and EU. In our conversation, Joanne explains AI’s impact on media-state-tech relations, journalism labour, platformisation, and copyright. She also argues for the need of a more complex understanding of Chinese journalism. Joanne Kuai’s research offers insights for scholars, practitioners, and policymakers invested in contemporary journalism.



Joanne Kuai’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: AI, News, and the State: Reinstitutionalising Journalism in Global China’s Algorithmic Age

I ett digitalt samhälle använder barn smartphones och surfplattor för att spela spel, streama innehåll och interagera på sociala plattformar såsom TikTok och Instagram. Många digitala tjänster är “gratis”, men betalas med personuppgifter och genom att köp erbjuds inne i tjänsterna. Detta väcker frågor om barns rättigheter och föräldrars ansvar.



I Germaine Hillerströms doktorsavhandling i civilrätt undersöker hon vad som händer juridiskt när barn ingår digitala avtal utan föräldrars uttryckliga samtycke. I avhandlingen undersöks anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Baserat på anmälningarna till ARN analyseras sex olika typfall. Dessutom behandlas frågan om de aktuella regelverken i GDPR och föräldrabalken ger barn ett tillräckligt skydd vid digitala avtalsslut. En viktig slutsats, som Germaine berättar mer om i vårt samtal, är att både barn och föräldrar behöver stärka sina digitala färdigheter – för att undvika ekonomiska risker och värna barnets bästa.



Germaine Hillerströms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Barn som ingår avtal om digitala tjänster utan föräldrars uttryckliga samtycke: En civilrättslig studie

Freshwater mussels of the order Unionida are endangered but play a vital role in aquatic ecosystems. Their larvae (glochidia) temporarily parasitize fish, attaching to gills before maturing into free-living adults. Conservation efforts to reintroduce these mussels are generally supported as Unionids are well-known ecosystem engineers. However, public concern arises due to their parasitic nature. Sebastian Rock’s doctoral thesis investigates how two rare European mussel species affect the behaviour of their fish hosts. The results suggest that mussels can influence host movement and habitat choice, possibly expressing an “extended phenotype”—traits of the parasite affecting the host. In our interview, Sebastian let us know more of how his findings can deepen our understanding of mussel-host interactions and inform future conservation strategies.



Sebastian Rock’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Glochidiosis and behaviour

Type 1 diabetes is a chronic illness, and diabetes self-care measures play a crucial role in disease management. Well-designed digital health technologies (DHTs) can support diabetes self-care, however, their use can be challenging. In Divya Anna Stephen’s research in nursing science, she explores perspectives on DHT support for diabetes self-care among adults with type 1 diabetes. 



Divya’s research show that these technologies often feel empowering—providing control and independence. At the same time, they can be frustrating and difficult to use, which may lead users to feel exasperated. Furthermore, the results show that people with strong confidence in managing their condition (psychosocial self-efficacy) tend to feel better and have better blood sugar control. Those who are more digitally literate (eHealth literacy) are often younger and also have better blood sugar control.



In our conversation, Divya tells us more about the results of her studies, and provide arguments for why more research is needed on this topic, so that patients’ self-care can be further promoted and successful.



Divya Anna Stephen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Digital health technology for supporting diabetes self-care: Perspectives among adults with type 1 diabetes

Socialtjänsten har ett brett uppdrag att främja barn och vuxnas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Myndighetens verksamhet påverkar därför många människor. Men vilket förtroende har egentligen allmänheten av socialtjänsten? Och hur påverkar detta verksamheten och socialsekreterarnas arbete? Detta är vad Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete, undersöker i sin doktorsavhandling.



Avhandlingens fyra delstudier består av två stora enkätundersökningar riktade till allmänheten och två fokusgruppsstudier med socialsekreterare. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att negativa uppfattningar och låg kunskap hos allmänheten påverkar deras arbete, trots att verkligheten ofta är mer positiv än vad de tror. I vårt samtal berättar Kristofer mer om sina resultat och förklarar att det finns ett behov av insatser för att stärka förtroendet och kunskapen om socialtjänsten.



Kristofer Nilssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: I allmänhetens ögon: Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare

Hur kan metoden motiverande samtal (MI) användas för att stärka det relationella arbetet i skolan? Detta är vad Martina Jordan undersöker i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. 



Avhandlingen visar att MI ger lärare konkreta samtalsfärdigheter för att hantera allt från konflikter och utvecklingssamtal till relationer med elever och vårdnadshavare. Dessutom stärks lärarnas självtillit och deras förmåga att engagera eleverna. Många lärare vittnar om att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför de relationella utmaningarna i skolan, och de anser därför att MI borde ingå i lärarutbildningen.



Martina Jordans forskning visar att MI kan vara en nyckel till att rusta lärare med verktyg för att bygga positiva relationer och skapa en mer stödjande undervisningsmiljö. I vårt samtal berättar Martina mer om sina resultat och om vilka utmaningar och möjligheter som det kan innebära att implementera MI i skolan.



Martina Jordans doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Lazarus Fotoh, researcher at Karlstad University, to talk about how technology is starting to change the way audits are done. Drawing on his doctoral research, he shares how tools like AI can make audits more efficient, more effective and help close the gap between what people expect from audits and what they actually deliver. But if the tech is so promising, why isn’t it used more? Lazarus walks us through the challenges, from outdated rules to resistance to change. We also touch on simpler tools that help auditors in uncertain times, even if they can’t handle everything. Join us for an interesting conversation about where the field is going, and what needs to happen for it to get there.



You can read the whole thesis here Technologies in External Audits: Current Impacts and Future Implications

Many businesses worldwide are facing big sustainability challenges. In Andrey Abadzhiev’s research in business administration, he investigates how businesses can innovate their models to be more sustainable. While past research has recognized that companies need different management methods to make these changes, it hasn’t always provided a clear or structured approach.



To help with this, Andrey has developed a typology that organizes the current knowledge on sustainable business model innovation (BMIfS). This framework identifies three key areas of management: values, knowledge, and agency. In his research, Andrey has conducted four case studies in Sweden’s wood construction industry, to show how the typology can be applied in real-world situations. In our conversation, Andrey explains the typology in more detail, and we learn more about how the results of his research can be of use to businesses that need and want to transition to sustainable business models.



Andrey Abadzhiev’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Managing business model innovation for sustainability transitions: Towards a theory-based typology

In this episode of Forskningspodden, we explore the hidden privacy risks for users of digital health technologies—like mobile health apps and health information systems—that are transforming healthcare. While these tools offer huge benefits, they also open the door to serious privacy and security risks that could result in sensitive information misuse, unauthorized access to data breaches



In this episode, our guest, Phd Samuel Wairimu, breaks down the privacy challenges posed by applications like the COVID-19 contact tracing apps, the impact of cyberwar on patient privacy, and how privacy risks can be better assessed. Samuel’s research highlights real-world privacy harms and offers new ways for healthcare professionals to protect patient data. If you care about the future of digital healthcare and your privacy, you won’t want to miss this episode!



You can read the full version of the thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101713

Programming has been presented as a way for students to learn mathematics. In his licentiate thesis, David Taub challenges this idea by investigating if and how it works. In his study, groups of Swedish secondary school students, most of them novice programmers, were observed and interviewed as they conducted programming tasks in the classroom.The findings indicate that although it seems possible for the act of programming itself to help students construct new mathematical concepts, it is unlikely to be an effective classroom strategy. In our conversation, David explains that the cognitive difficulties novice programmers encountered when writing programs became an obstacle to learning new mathematics as well as dramatically increasing the time needed to complete apparently simple tasks.



You can read the whole licentitate thesis here Programming as a Tool forHelping Students Understand and Solve Quadratic Equations

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte. 



Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett arbete som är vagt beskrivet, och med motstridiga förväntningar på arbetet från ledning och verksamhet. Denna oklarhet ger samtidigt administratörerna ett visst handlingsutrymme att själva definiera ramarna för sitt arbete. Administratörerna, berättar David, upplever krav och press från många olika håll, vilket kan leda till stress- och sjukskrivningsproblematik. Samtidigt står administratörer som klarar att vara kvar i yrket ofta för kontinuitet och stabilitet i föränderliga forsknings- och utbildningsmiljöer, vilket ger dem en central roll i universitetets olika verksamheter. I vårt samtal berättar David mer om sina resultat, och vilka implikationer de kan ha även för andra branscher som kännetecknas av förändrade organisationsformer, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och brottsbekämpning.



Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101461

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datafiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret.



I detta avsnitt av Forskningspodden möter vi Petter Falk, forskare i statsvetenskap, som i sin avhandling Assemble Care // Align Data har undersökt hur datadrivna system förändrar vård- och omsorgsprocesser samt interaktioner mellan patienter, brukare och personal. Petter berättar om de motsättningar och friktioner som uppstår när våra liv, behov och beslut omvandlas till data – och används för att skapa digitala avbilder av oss själva.



Han belyser även de samhälleliga och politiska konsekvenserna av denna utveckling och hur små, osynliga praktiker kan få stora effekter på hur offentlig vård och välfärd fungerar på en övergripande nivå. Vad händer när våra liv styrs av data? Och hur påverkar det vår upplevelse av vård och omsorg?



Följ med för en inblick i hur datafiering omformar både individens och samhällets relation till vård och omsorg. Du kan läsa hela avhandlingen här https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101445

Hur lång tid tar det för ett nätverkspaket att färdas över nätverket? Varför uppstår fördröjningar när vi surfar på nätet, och hur kan vi mäta dessa fördröjningar? Det är några av de frågor vi tar upp i detta avsnitt av Forskningspodden. Med oss i studion har vi doktoranden Simon Sundberg, som har skrivit licentiatuppsatsen Towards Ubiquitous and Continuous Network Latency Monitoring.



Simon har utvecklat en ny lösning för att förbättra övervakningen av nätverksfördröjningar, vilket gör det möjligt att snabbare och mer exakt förstå hur latens påverkar vår internetupplevelse. Genom att få en tydligare bild av hur latensen fördelas i nätverken och hur nya teknologier påverkar hastigheten, öppnar hans forskning upp för nya sätt att optimera nätverksprestanda. Han berättar också varför Wi-Fi ofta är en stor källa till fördröjningar, och hur det kan påverka allt från webbsurfing till strömning och spel. Och som tur är, delar han med sig av konkreta tips på hur vi kan förbättra vår egen upplevelse!



Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-99358

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness.



We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should guide decision-making—not only to address immediate threats but also to protect future generations. Mathilde also introduces a practical framework for practitioners and researchers that integrates these justice dimensions across different time horizons.



Tune in to learn how a focus on justice—especially temporal justice—can shape fairer, more sustainable disaster management strategies. You can read the whole thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-100999

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället.



Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner.



Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.



I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.



Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid

Hur gör högstadieelever när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt? Detta är den övergripande fråga som Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete, ställer i sin doktorsavhandling Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter.



Digitala texter är komplexa eftersom de kan erbjuda olika läsvägar, och de består ofta av en mix av uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudklipp. Det är heller inte alltid självklart vem som ligger bakom texten. I sin forskning har Marie Wejrum genom videoinspelade klassrumssituationer och uppföljande intervjuer undersökt hur elever hanterar den här komplexiteten hos digitala texter.



Ett av avhandlingens resultat är att eleverna var aktiva och medvetna i sin läsning, samtidigt som de också uppvisade en stor tilltro till texter och avsändare som framstod som auktoriteter. I vårt samtal berättar Marie mer om detta och andra viktiga resultat från sin forskning, och förklarar vilken betydelse resultaten har för utveckling av läsundervisning.



Om du vill läsa hela avhandlingen hittar du den i vårt repositorium DiVA: Länk till avhandlingen

Körsång har en lång historia i Sverige. Idag utövas körverksamhet i hela Sverige, såväl i religiösa som i icke-religiösa sammanhang, och ungefär sex procent av alla svenskar beräknas regelbundet sjunga i kör. Trots dess omfattning och utbredning är körverksamheten underbeforskad. Detta råder Per Göransson bot på genom sin doktorsavhandling i kulturgeografi, som gör en stor och bred genomlysning av körverksamhet i Sverige, med fokus på Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter. Med data från enkäter skickade till körmedlemmar och genom officiell statistik visar Pers forskning att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. I vårt samtal berättar Per att vanligt förekommande uppfattningar om plats – där stad förknippas med det moderna/sekulära och landsbygden med det traditionella/sakrala – kan problematiseras utifrån hans forskning. Det visar sig att religiösa och icke-religiösa aspekter är närvarande och uppblandade, i såväl Svenska kyrkans som i Sveriges körförbunds körverksamheter.



Per Göranssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Sveriges körgeografier: En studie av Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter.



Lyssna även gärna på den musikaliska sammanfattning av avhandlingen som tagits fram av Per Göransson och Sofia Hallerbäck och som bygger på Carl-Michael Bellmans sångverk Bort allt vad oro gör, framfört av körerna Söt Likör och Sällskapet CMB: https://www.youtube.com/watch?v=E_OqjzdeqIE

Riparian zones—the narrow but biodiverse interfaces of land and water—play a crucial role in both the environment and human society. But what shapes these rich ecotones? In this episode, Jacqueline Hoppenreijs takes us into the fascinating world of riparian vegetation and explores with us how water’s flow—both destructive and constructive—forms plant communities and sustains biodiversity. Jacqueline also highlights the critical role of seed dispersal and the impact of human activities like flow regulation that shape these vital interfaces. What happens when natural water regimes are altered, and how can we help conserve these biodiversity hotspots for future generations? Tune in as we explore the ecology of boreal riparian zones and how landscape features, water flow, and human intervention intersect to influence these habitats. If you want to dive deeper into the Jacqueline’s research you can her thesis, “Rooting for Riparian Vegetation: Processes Underlying Community Composition in Boreal Ecosystems” here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101237