Elden som instrument. Bröd och smör som egen rätt. Ekstedt och ekologi där gästen kan luta sig tillbaka och njuta av ett nordiskt fyrverkeri. I avsnitt 76 av Bryta Bröd öppnar kökschefen Florencia Abella dörren till ett kök som styrs av blick, tålamod och värderingar. Här förädlas råvaror i stället för att processas. Här får kulturspannmål, hantverksgrädde och ekologiska grönsaker bära menyn. Och ledarskapet är lika skarpt som det är mjukt: ”Ingen lagar bättre mat av rädsla.” säger Florencia.  Vi talar om närvaro vid elden och varför enkel teknik kräver störst kunskap. Florencia beskriver bröd och smör som fullvärdiga rätter, om smör som kärnas för hand och viks till en blomma, om mjöl som mals färskt och om hur kökets rytm avgör smaken. Vi går igenom Extets värmekällor och hantaget framför glöd och rök. Vi stannar i ledarskapets kärna där mod ersätter rädsla och där laget alltid går före jaget. ”Risktagande tar man väldigt sällan betalt för.” Vi rör oss från Buenos Aires till Stockholm, från baskiska glödstationer till nordiska tekniker. Om varför det verkligt exklusiva ofta är det som växer nära och utan gifter. Om att välja bonden före marknadslogiken. Om att låta en underskattad rot bli huvudperson. Och om att ett kök kan vara en skola i mod, omsorg och ansvar. Hur smakar ett ostron som möter renfett i sju hundra grader. Var går Florencias egen gräns när lyxklichéerna knackar på. Och vilket ögonblick i bageriet fick Ekstedts bröd att bli en tårframkallande rätt. Lyssna på en av mina största kockförebild så får du svaret.

Avsnitt 75 av Bryta Bröd är ett av de mest omfångsrika samtalen jag haft. Tillsammans med Christian rör vi oss mellan många världar från finansens puls i London till jordens rytm på Ibiza, från Vandana Shivas fröaktivism till Satish Kumars filosofi om Soil, Soul and Society. Vi börjar i det personliga: föräldraskapets omställning, frågan om hur vi vill möta våra barn och vad vi egentligen lämnar efter oss. Från filmen Seed kommer vi in på fröet som urgammal teknologi årtusenden av information som bara behöver jord, ljus och vatten för att väckas. Det leder till en diskussion om hur vi människor gång på gång underskattar naturens komplexitet, förenklar system vi inte förstår och skapar lösningar vars bieffekter vi inte kan överblicka. Samtalet tar oss vidare till psykedeliska erfarenheter och hur de kan öppna dörrar både till mening och till naturkontakt. Vi talar om finansvärldens logik och det existentiella tomrum som följer när profit blir viktigare än purpose. Om beroende av våra grannar, men också om varför verklig relation byggs först när vi faktiskt behöver varandra. Mitt i allt detta kommer Ibiza in som scen. En ö präglad av turismens Las Vegas-liknande konsumtion, men också av en stark motrörelse av jordbruk och gemenskap. Här växer projektet Juntos fram, en biohub som vill knyta samman lokala producenter, restauranger och marknader, och skapa ett ekosystem där både människor och jordar kan blomstra. Vi pratar om skog och vatten, om varför monokultur är en återvändsgränd, och om hur vi kan bygga diversifierade jordbruk som är lönsamma på riktigt. Det är ett samtal om proportioner, om att se dosen och sammanhanget snarare än att demonisera hela system. Om varför ekologisk mat inte är dyr utan varför det andra är överpris, när vi räknar in kostnaden i förstörda vattendrag, döda maskar och förlorad bördighet. Framför allt är det ett avsnitt om hopp: om små öar av koherens som kan förändra hela hav av kaos, om att bygga lokalsamhällen där mat är mer än kalorier, och om att hitta en framtid som både är useful, beautiful och meaningful. Vad är Juntos? Juntos är en biohub på Ibiza som arbetar på bioregionsnivå (hela ön). Tänk ett “Fryshuset för jordbruk”: gemensam infrastruktur (fröbank, sticklingsproduktion, kompost, snickeri, kök), marknad & kanaler (restaurang, deli, farmers’ market, distribution) och kompetens som gör det möjligt för många små, diversifierade gårdar att bli lönsamma samtidigt som ekosystemen restaureras. Målet är att rikta turismens köpkraft till lokala producenter och skapa en attraktiv, robust, lokal livsmedelsväv. https://juntosfarm.com/?srsltid=AfmBOopmIiRIui_X2ZR2tSgdDy3w9ZgNgneTUvCHAzwijJxtWaai__Nz&utm_source=chatgpt.com   Nämnt i avsnittet (för vidare läsning/lyssning) Vandana Shiva – Seed (dokumentär) Helena Norberg-Hodge – Ancient Futures, Economics of Happiness Commonland – landskapsrestaurering (4-returns-ramverket) Tompkins Conservation – nationalparker i Chile/Argentina Satish Kumar – Soil, Soul, Society; Schumacher College The Emerald (podcast) – spiritualitet & plats Daniel Schmachtenberger – metakris/systemrisker La Via Campesina – global bonderörelse med 2 miljoner medlemmar EARA – European Alliance of Regenerative Agriculture Reformaten – Lätt att göra rätt mat- & samhällsrörelse Ekobanken – finans för kooperativ/omställning Kapitelmarkörer  00:19 Ursprung, uttal och föräldraskapets vändpunkt 02:40 Seed, Vandana Shiva & fröets teknologi 06:03 Barnlogik: bilen vs kroppen – vad lagar sig själv? 07:41 Psykedelika, mening och vägen tillbaka till naturen 14:34 Ibiza: två världar – festens syd, hippiens nord 19:05 Öar, sårbarhet & vatten – turismens pris 27:25 Från blandskog till tallmonokultur – varför det spelar roll 31:53 “Vita svensken på Ibiza?” – klass, arv & att bygga förtroende 37:57 Finans, grodan i grytan & purpose > profit 41:19 Jordbruk som extraktion vs skörd – bygg toppjord 43:12 “Milking

I det här avsnittet möter jag Johan Rindevall, vd för Matmissionen, Sveriges mest uppmärksammade modell för att omfördela livsmedelsöverskott till människor med låg inkomst. Vårt samtal tar avstamp i den kritiska rapporten från Ätbart och blir snabbt både skarpt och konfrontativt. Vi är inte alltid överens. Jag ifrågasätter om Matmissionen riskerar att förlänga ett felbyggt matsystem, medan Johan försvarar modellen som ett sätt att möta dagens fattigdom här och nu. Som han själv säger: ”Rootcausen för mig är att folk har för lite pengar. Så länge samhället accepterar det, behövs butiker som våra.” Vi pratar om växande klyftor, om hur livsmedelsindustrin flyttar ansvar till civilsamhället, och om varför det ofta är billigare för företag att donera än att minska överproduktionen. Samtidigt diskuterar vi folkhälsa: vad händer när de varor som hamnar i överskottsbutiker inte alltid är de som bygger långsiktig hälsa? Det här är ett samtal som inte landar i enkla svar. Det blir en öppen diskussion om rotorsaker, symptom, ansvar och drömmar. Är Matmissionen en nödvändig livlina i väntan på systemförändring, eller riskerar den att bli en ventil som gör det lättare för industrin att fortsätta som vanligt? Lyssna på ett avsnitt som blottlägger spänningarna mellan välgörenhet, handel och systemförändring, och som påminner om att riktiga lösningar alltid kräver att vi vågar ta den obekväma diskussionen.

Avsnitt 73 av Bryta Bröd är ett av de där samtalen som rör sig mellan det personliga, det politiska och det riktigt goda i glaset. Gäst är spritexperten, bartendern och krögaren Emil Åreng – en röst som lika gärna pratar om rosenkvitten som om motbokens arv och varför mötet mellan människor är viktigare än själva shakern. Vi börjar i Jämtland, där Emils relation till sprit formats av både småstadsliv och helgkultur. Därifrån går resan via Lycksele, Grand Hôtel i Stockholm och vidare till Umeå, där han idag driver Facit – en cocktailbar som valt att arbeta nästan uteslutande med svensk sprit och svenska råvaror. Vi pratar om vad det betyder att ta bort importhyllorna och istället lyfta fram små destillerier som jobbar med kulturspannmål, svädjeråg och bär från svenska skogar. Emil förklarar varför det för bara 15 år sedan var omöjligt att driva en sådan bar och hur destilleribommen förändrat spelplanen. Längs vägen landar vi i klassiska cocktails som grundskola för alla bartenders, varför glasets tunnhet spelar roll, och vad som händer när berättelsen bakom en gin eller rom blir en del av själva upplevelsen. Vi kommer in på rosenkvitten – “den nordiska citronen” – och hur den kan förvandla en drink. Samtidigt drar Emil paralleller mellan baren och bastun: platser där alla kan mötas på samma villkor, oavsett bakgrund. Samtalet glider, som det ofta gör i Bryta Bröd, in på politik och jordbruk. Vi pratar om Systembolagets dubbla roller, hur svensk alkoholpolitik både räddat och hindrat utvecklingen, och varför Gotland verkar vara fullt av råvaru- och dryckesrebeller. Emil ger sin raka syn på Mackmyras resa – från pionjär med för tidiga släpp, via en stark kvalitetsperiod, till en affärsmodell som tappade bort krogarna. Vi lyfter också fram destillerier som High Coast, Agitator och små producenter som vågar arbeta helt från grunden. Det blir också ett smakprov på Emils kommande SVT-serie I spritens spår, där första säsongen tar oss genom Finlands sprithistoria – från 1500-talet, via förbudstid och smuggling, till dagens hantverksdestillerier som tänker ekologiskt utan att kalla det trend. Och någonstans mot slutet händer något som jag själv inte gjort på 25 år. Låt oss säga att det började med ett sting, fortsatte med en värmande känsla och slutade med ett skratt. Vad det var? Du får lyssna för att ta reda på det. Tack för att du lyssnar. Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal, citat och bonusmaterial mellan avsnitten. Och om du passerar Umeå – ta trappan upp till Facit, titta på detaljerna, lyssna på berättelserna och njut av en cocktail som smakar Sverige på riktigt.

Avsnitt 72 – Diamantis Koukouvinos Diamantis Koukouvinos har gått från elitbasket och landslagsspel till att bli läkare i kinesisk medicin, funktionsmedicinare, författare och föreläsare. Hans drivkraft är densamma som alltid – att förstå hur kroppen fungerar och hur vi kan leva friskare liv. I det här samtalet pratar vi om bröd, jord, tarmflora, fasta, livsstilsförändringar och varför våra personliga val är tätt sammanlänkade med planetens framtid. Vi börjar i skillnaden mellan industribröd och riktigt hantverksbröd. Hur mineralerna i jorden minskat sedan NPK-gödslingens intåg på 1950-talet, och hur lång fermentering frigör näring som annars är låst. Vi rör vid kostens kvalitet, ultraprocessad mat som ”mänskliga påhitt”, och varför kroppen reagerar så olika på livsmedel med samma kalorimängd men helt olika näringsinnehåll. ”Livsmedelsverket ser till att människor inte faller som flugor – men om du äter det som säljs i butiken varje dag i åratal, är det inte deras ansvar om du blir sjuk.” – Diamantis Koukouvinos Vi pratar om tarmflorans första tre år, varför probiotika inte koloniserar tarmen, och om hur prebiotisk mat är avgörande för vår hälsa. Om fasta och autofagi som kroppens eget återvinningssystem, och hur ett ”darkroom retreat” kan skärpa sinnena och stilla nervsystemet. Samtalet vidgar sig till konsumtion, klimat och social rättvisa – från det planetära gränsernas logik till frågan om hur vi använder vår välfärd: för att vårda oss själva och världen eller för att urholka båda. ”Det är inte generna det är fel på – det är epigenetiken, vår livsstil och det vi matar våra kroppar med, varje dag.” – Diamantis Koukouvinos Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal om mat, hälsa, jord och framtid.

I avsnitt 71 av Bryta Bröd möter jag Gunnar Rundgren, jordbruksexpert, författare och en av grundarna till KRAV 1985, för ett samtal som går långt bortom det vi brukar kalla ”hållbarhet”. Med över fyrtio års erfarenhet av jordbruk och livsmedelsfrågor, både i Sverige och internationellt, har han sett hur politik, marknad och ideal krockar. Gunnar är en av få som kan tala lika insatt om den lilla gårdens vardag som om de globala matsystemens strukturer. Han förklarar varför ekologiskt jordbruk inte räcker om det fortsätter att verka i ett i grunden ohållbart system, och varför vi måste ta steget från att bara klara en certifieringsstandard till att bygga ett ekologiskt matsystem där odling, djurhållning, förädling, distribution och konsumtion binds samman i lokala och regenerativa kretslopp. ”Vi behöver sluta designa maten för industrins behov och börja forma den efter jordens villkor”, säger han. Vi pratar också om människors hälsa och den växande krisen kring industrins ultraprocessade livsmedel, vars snabba tillväxt är kopplad till sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlproblem och psykisk ohälsa. Forskningen han hänvisar till är omfattande och skapar en tydlig bild av sambanden mellan matens kvalitet och vår folkhälsa. Samtalet rör vid matsuveränitet, småskalighetens roll i krisberedskap och hur beroendet av importerade insatsvaror kan brytas. Det handlar inte bara om att odla ekologiskt utan om att bygga system som kan stå emot kriser, vårda jorden och ge mat som faktiskt stärker vår hälsa. Ett avsnitt som utmanar din syn på vad ”hållbar mat” egentligen betyder och lämnar dig med frågan: Om vi vet hur ett friskt matsystem ser ut, varför bygger vi fortfarande det sjuka?   https://www.nature.com/articles/d41586-025-02451-8    

I avsnitt 70 av Bryta bröd återvänder Olga Grönvall Lund från Reformaten – och samtalet är mer angeläget än någonsin. På bara 1,5 år har både organisationen och världsläget tagit nya riktningar. Vi pratar om vägen från ett matsystem som bryter ner människor, jordar och ekosystem – till positiva, lokalt förankrade matsystem som kan bära oss genom de kriser vi står inför. Olga berättar om kvalitarianen – en människa som äter utifrån värderingar, inte bara smak – och varför även den mest medvetna konsumenten idag är fångad i ett system som gör rätt handling nästan omöjlig. Hon blottlägger dagligvaruhandelns grepp om våra val, hur butikernas egna märken urholkar ekologiska standarder, och varför vi måste våga säga nej till samarbeten som ”tvättar” ohållbara aktörer gröna. Ett tydligt exempel är Reformatens beslut att tacka nej till en nominering till Änglamarkpriset – och därmed avstå från 250 000 kronor – för att inte legitimera ett system de vill förändra. ”Det är inte en brist på lösningar som är problemet”, säger Olga. ”Det är bristen på mod att stöta sig med dem som tjänar på att ingenting förändras.” Vi pratar också om Reformatens nya bonderåd – ett expertorgan med jordbrukare från flera producentorganisationer som förenas i tron på en matproduktion som sker med naturen, inte mot den. Oberoende av importerade insatsvaror och med målet att skapa ”positiv mat” eller ”beredskapsmat”. Och om forskarrådet – ett nätverk av oberoende forskare och experter som ska bidra med evidens, analyser och kunskap som kan omsättas i praktisk förändring. Tillsammans ska de bygga en bro mellan vetenskap, praktik och politik. Och missa inte den 23 augusti – då firar Reformaten fem år på Trädgården i Stockholm! En kväll för att samla, inspirera och fira alla som är en del av förändringen. Kom och visa ditt stöd, möt människorna bakom arbetet, lyssna på samtal, ta del av mat och musik och bidra till att Reformaten kan fortsätta driva den förändring vi så desperat behöver. Ju fler vi är där, desto starkare signal skickar vi om att matsystemet måste ändras – på riktigt. (00:19) Matreform Och Globala Matsystem(11:24) Investering I Hållbart Matsystem(20:53) Effektiva Lösningar I Matsystemet(28:26) Problemet Med Egna Märkesvaror(37:25) Designa Om Matmiljön För Hälsa(49:51) Degraderade Jordar Och Matsystemet(59:58) Matsystemets Påverkan På Samhället(01:10:42) Körkort För Hållbart Matsystem(01:26:48) Fokus På Politiska Styrmedel(01:39:52) Politiskt Inflytande För Hållbar Matkonsumtion(01:51:55) Organisationsnyttan För Hållbara Matsystem

I avsnitt 69 av Bryta Bröd sitter jag ner med skådespelaren Ida Engvoll, en av Sveriges mest egensinniga röster, både på scen och i offentligheten. Hon har spelat på landets stora teatrar, gestaltat älskade karaktärer på bioduken och i tv-serier, och inte minst hållit ett sommarprat i år som skakade om. Ett program som berörde på djupet, men som också anklagades för att vara romantiserande, elitistiskt, verklighetsfrånvänt. Vi möts i hennes mans släktgård utanför Järvsö och pratar om varför just det väckte så starka reaktioner. Vad säger det om vår tid, om vår relation till mat, jord och historia? Vi pratar om klass och mat. Om varför det har blivit provocerande att vilja äta bra mat. Om bilden av det “vanliga” och vad det får för konsekvenser när plastinpackad industrimat uppfattas som neutral, medan ekologiskt odlad potatis känns som något främmande. Inte för alla. Vi pratar om förebilder, om konstnärligt motstånd och vad som händer när kulturens mest känsliga uttryck, det som inte är tillrättalagt och inte passar in i rutan, trycks undan i ett politiskt klimat där populism, marknadslogik och rädsla för komplexitet styr berättelsen. När konst som vill något annat än att underhålla eller bekräfta upplevs som störande snarare än nödvändig. Och vi pratar om varför så många fortsätter hålla tyst vid middagsbordet, trots att de vet vad maten innehåller.Om kvalitarianism, att välja mat utifrån hur den producerats, inte bara vad den innehåller.Om varför en plastpåse med bröd som ingen människa har rört kan kännas renare än en limpa bakad med händer, omsorg och råvaror som ger liv. Och vi pratar om att vilja något annat.Att inte ge upp.Att stå kvar. Som Ida säger:“Det handlar om vårt gemensamma framtid. Det handlar om våra barn och framtida generationer. Det här är inte bara en liten egotripp, det är en omsorg.” Vad händer när man börjar göra motstånd på riktigt, inte i kommentarsfältet utan i sin vardag?(00:18) Kampen För Konst Och Historia(05:44) Naturlig Mat Och Klassförhållanden(23:38) Framtiden Genom Historien(32:28) Bondgårdar Och Stadsodlingar(45:18) Ekologi vs Konventionell Mat Och Klass(58:08) Matkvalitet Och Hållbarhet(01:02:43) Hållbarhet Och Framtida Generationer(01:10:52)  Utmaningar Och Sociala Medier(01:28:37) Förädla Passionen För Konst

Avsnitt 68 – Vinets sanningar med Niklas Jakobsson Det här är inte ett vanligt avsnitt av Bryta Bröd. Brödet får vila. Nu rör vi vid något som jäser lika djupt i vår kultur – vin. Jag bjöd hem Niklas Jakobsson. Han var en av de första i Sverige som tog vin på allvar – inte som produkt utan som hantverk, som jordbruk, som livsform. Han började importera vin från småskaliga vinmakare redan innan ordet naturvin ens existerade i vårt dagliga vokabulär. Vi pratar om terroir. Inte som marknadsföringsbegrepp, utan som verklighet. Om smaken av skiftande jordmån, av regniga höstar och torra vårar, av människors händer och val. Vin som förmedlar en plats, ett år, ett sammanhang. Det är vin som bär spår – inte maskering. Men bakom detta landskap av jord och känsla finns en annan värld. En som inte vill synas. Och det är dit vi går i samtalet. Niklas berättar hur den globala vinindustrin manipulerar, justerar och finputsar för att passa systemets krav: färgjustering, syrabalansering, konstgjord ek, filtrering, stabilisering, klarning, svavelchocker och aromtillsatser. Det mesta du ser på Systembolagets hyllor är ett vin i teknisk mening – men frågan är: vad har det kvar av sitt ursprung? Vi pratar om varför vin kan få innehålla upp till 70 olika tillsatser – utan att du som konsument får veta. Hur kändisviner och volymproduktion maskerar en jord som utarmas och en smak som förlorat all kontakt med verkligheten. Men vi pratar också om motståndet. Om vinmakare som väljer att arbeta utan skyddsnät. Som följer årets nycker, accepterar misstag, och buteljerar något som är i ständig förändring. Vin som vågar leva – med jästslöjor, med skiftande textur, med oväntade smaker. Vin som inte smakar "bra", men som smakar ärligt. Vi dricker ett vin från Bruno Duchesne. En flaska som doftar av 2 platser, passion och pannben. En påminnelse om att det fortfarande finns vägar ut – ur systemet, ur det tekniska, ur det förutsägbara. Det här är ett samtal om smak. Men också om sanning.Om du någonsin undrat varför vinet i ditt glas alltid smakar likadant – då behöver du höra det här. Lyssna på Bryta Bröd där poddar finns. Och om du är i Stockholm – gå till Bar Ninja. Sätt dig i baren. Beställ något du inte känner till. Låt det börja där.

Avsnitt 67 – En vändpunkt med Gunnar Brundin Vad händer när en miljökämpe, ekonom och systemgranskare med 45 års erfarenhet sätter sig i samtal med en desillusionerad bagare? Ett samtal som skaver, väcker hopp – och ställer de frågor vi inte längre har råd att blunda för. Gunnar Brundin var med och grundade Miljöpartiet 1980. Sedan dess har han granskat system, utbildat i hållbar utveckling, arbetat som miljö- och kvalitetsrevisor – och nu, som nybliven pensionär, är han i full färd med att bygga nästa kapitel: partiet Vändpunkt. Vi pratar om varför politiken har fastnat i tekniklögner och tillväxtdogmer. Om varför klimatrörelsen måste börja prata om det vi inte ska göra. Om varför nerväxt inte är ett hot, utan en möjlighet. Och om varför 290 lokala valutor kan bli nyckeln till en resilient ekonomi. Men vi pratar också om rotorsaker. Om jord, mykorrhiza, bufflar, biologisk mångfald – och vad som händer när vi kallar människor för resurser och börjar förbruka dem på samma sätt som vi förbrukar olja och skog. Det här är ett avsnitt för dig som har tröttnat på symbolpolitik och vill höra konkreta idéer om hur vi bygger ett samhälle som faktiskt håller – för människor, barn, djur och jord.  Länkar och resurser:– Vändpunkt:https://partietvandpunkt.se/– Positiva Pengar: positivapengar.se– Rapport om lokalvalutor: "KEX – kommunala e-kronor"– Almedalsveckan 2025: Gunnar och Vändpunkt arrangerar dagliga seminarier på temat Nerväxt, nedrustning och självtillit Bryta Bröd är en podd om mat, samhälle och den värld vi vill leva i. Följ oss på Instagram: @brytabrod

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet "Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.” I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora. Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen. Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap. ”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?” Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid. 🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Niklas Wennberg, pionjär inom hållbar matproduktion och grundare av projektet Stadsjord. Niklas har en unik bakgrund som kombinerar expertis inom arkeologi, hållbarhet och cirkulära odlingssystem, med ett särskilt fokus på havet och marina ekosystem. Genom sin djupa passion för vatten och dess resurser har Niklas utvecklat innovativa metoder för fiskodling och hållbar livsmedelsproduktion. Niklas erfarenhet sträcker sig från hans tidiga år som fiskare på 1970-talet, då han med kreativitet och begränsade resurser utvecklade praktiska lösningar för ett hållbart fiske, till dagens arbete med avancerade landbaserade odlingssystem som avlastar våra hav. Han är även en tongivande röst i debatten kring fiskeförvaltning och certifieringssystem, där han ifrågasätter dagens metoder och föreslår nya vägar framåt. Med ett helhetsperspektiv på ekosystemets balans arbetar Niklas aktivt för att hitta hållbara och etiska lösningar inom matproduktion, inklusive användningen av alternativa foderingredienser som insekter och innovativa odlingstekniker såsom biokol och akvaponiska system. Niklas engagemang och kunnande gör honom till en inspirerande förespråkare för hållbarhet, både lokalt och globalt, där hans arbete kontinuerligt utmanar traditionella metoder och driver fram nytänkande för planetens framtid.

Vad händer när vi börjar se på hopp som ett verb – som något vi gör, snarare än något vi har? Avsnitt 64 – Andreas Magnusson I det här laddade och ärliga samtalet möter jag Andreas Magnusson – en av de mest engagerade rösterna inom svensk klimat- och kulturaktivism, och en av medgrundarna till Fridays For Future tillsammans med Greta Thunberg. Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit påverka och inspirera tusentals, inte minst mig. Vi pratar om hur civil olydnad och klimatprotester har utvecklats, varför unga människor i allt högre grad tappar tilliten till politiken, och hur musik och kultur kan fungera som en motkraft mot apati och resignation. Det handlar om aktivismens roll i ett samhälle som står still, om vad som händer när unga inte längre tror på demokratin, och om musik som ett verktyg för förändring – inte bara som underhållning. Civil olydnad, mod och historiska paralleller vävs in i ett samtal som också rör vid den mentala bördan av att förstå vad som står på spel. Vi pratar också om vikten av att lyssna på barn och unga vuxna. Det är deras framtid vi talar om – deras värld som just nu formas. Att ta deras oro, frustration och engagemang på allvar är inte bara ett ansvar – det är en nödvändighet. Det här är ett avsnitt för dig som vill känna, förstå – och framför allt: göra. Ett samtal om att inte ge upp, även när allt brinner.Ett avsnitt alla föräldrar borde lyssna på. 🎧 Lyssna där poddar finns – och sprid gärna vidare.

I det 63:e avsnittet av Bryta Bröd möter jag Sanna Lindberg – prisbelönt dryckesjournalist, sommelier och preses i Svenska Dryckesakademin. Vi sätter oss ner vid mitt köksbord och börjar där allting bör börja: med smak, med ursprung – och med en nyfiken blick på vad som egentligen ryms i ett glas öl. Sanna har tagit steget från restauranggolvet till att bli en av Sveriges mest tongivande röster inom dryck. Hon står upp för transparens, hantverk och svenska råvaror – och vågar ifrågasätta ett system som hellre säljer känsla än berättar sanning. "Vi måste börja prata om öl som vi pratar om mat. Vem har odlat humlen? Var växte kornet? Hur såg jorden ut?" – Sanna Lindberg Vi pratar om mikrobryggeriboomen efter EU-inträdet, och om Systembolagets tudelade roll – både som möjliggörare och som bromskloss för små producenter. Vi lyfter etiketter som marknadsför öl som "lokalt bryggd" – utan att avslöja varifrån råvarorna faktiskt kommer. "Du kan stå med en öl i handen som säger 'lokalt' – men du hittar ingen information om råvarornas ursprung. Det är ett problem." Vi reder ut skillnaden mellan industriöl och hantverksöl. Pratar om varför det småskaliga är mer utmanande, men också mer meningsfullt. Och om ciderbranschen – som släpar ännu längre efter när det gäller både status och öppenhet. "Gårdsförsäljning kan bli ett lyft. Eller ett byråkratiskt skämt." Samtalet rör sig fritt mellan smak, etik, politik och struktur. Vi talar om ekologisk humle, kulturspannmål, och varför fler restauranger borde våga satsa på det som faktiskt gör skillnad – lokalt, ekologiskt och hantverksmässigt producerat. Men vi pratar också om baksidan. Bakom många flaskor döljer sig en industri som gärna pratar om passion – men sällan om ursprung. Märkningen är otydlig. Transparensen ofta bara en illusion. Det är dags att ställa samma krav på det vi dricker som på det vi äter. 🎧 Lyssna där poddar finns – eller direkt på Bryta Bröd via Spotify Länkar och vidare läsning→ Följ Sanna på Beer News→ Läs mer om hantverksöl hos Sveriges Oberoende Bryggerier→ Stöd Bramley Musteri – pionjärer inom hållbar ciderkultur

"Det är inte att minska matsvinn att ta emot allting, inte ställa några krav på branschen och sen presentera lyckliga människor som är tacksamma.” – Li Kristjansdottir I avsnitt 62 av Bryta Bröd får vi besök av Li Kristjansdottir från Ätbart – en organisation som vågar ställa obekväma frågor kring matsvinn, välgörenhet och livsmedelsindustrins roll i ett alltmer cyniskt system. Samtalet tar avstamp i Ätbarts nya rapport, som granskar de storskaliga donationssystemen mellan livsmedelsjättar och sociala matbutiker som Matmissionen, och hur dessa modeller – som vid första anblick kan se ut som lösningar – i själva verket riskerar att permanenta utanförskap och skyla över ett dysfunktionellt livsmedelssystem. Tillsammans med mig går Li djupt in i systemets maskineri: hur mat som borde ha förebyggts från att bli svinn istället dumpas på välgörenhetsorganisationer, hur ideella krafter tvingas agera gratis arbetskraft och avfallshanterare, och hur donationer i själva verket är en del av företagens affärsmodell – inte altruism. Vi får höra om hallon i januari, om oetiska chokladkakor som dumpas efter konsumentbojkotter, om arbetstränande som sorterar kött med passerat bäst-före-datum – och hur den “gåva” som välgörenheten får ofta är en kostnad. Det här är ett brännande och viktigt avsnitt om klass, ansvar och det systemfel som gör att de mest utsatta får bära bördan – samtidigt som de stora aktörerna tvättar sina händer, sin image och sin vinstmarginal. Li berättar modigt om Ätbarts finansiering, om hur de själva dragits in i systemet – och varför de ändå valde att gå ut med sin kritik. De gör det för att något måste förändras. För att vi inte kan ha ett livsmedelssystem som är riggat för att generera svinn. För att det är dags att skilja på livsmedel och skräp. Vi pratar också om möjligheten till förändring: folkrörelser, ekologiska matbanker, och att bygga nya relationer direkt mellan små producenter och de som verkligen behöver mat. Det här är ett avsnitt som kan skava – men det är också ett upprop. Mot greenwashing. Mot att gömma systemfel bakom välgörenhet. Mot att behandla människor som marknadens soptunna. Lyssna och dela gärna. För vi behöver fler som vågar se bakom ytan – och som vågar agera. 🎧 Rapporten från Ätbart släpps inom kort. Håll utkik på deras hemsida: www.atbart.se 📍 Tips: Gå tillbaka och lyssna på avsnitt #1 med Olga från Reformaten – där började denna resa.

En prisbelönt reklamman stormar scenen under reklamvärldens finaste gala med en skylt: “No awards on a dead planet.”Vad hände? I veckans avsnitt möter vi Gustav Martner – mannen som bytte reklambranschen mot klimatkampen, och som inte skäms för att sno mikrofonen från reklameliten. Vad händer med en människa när den yrkesroll som en gång kändes självklar plötsligt blir moraliskt omöjlig att fortsätta i? I detta avsnitt möter vi en person som lämnade en framgångsrik karriär i reklambranschen – en bransch han menar har blivit en av de mest centrala drivkrafterna bakom vår tids klimatkollaps – för att istället ägna sig åt aktivism och civil olydnad. I dag arbetar han för Greenpeace, en organisation som i vissa kretsar ofta blir föremål för konspiratoriska teorier och medvetna missförstånd. Han förklarar varför just Greenpeace, med sin kompromisslösa hållning och sitt oberoende från marknadens logik, utgör ett av de sista fria utrymmena för motstånd – och varför det provocerar så många. "När du utmanar de narrativ som håller uppe hela den fossila ekonomin, då blir du snabbt kallad extremist", säger han. Samtalet rör sig mellan systemkritik, moralfilosofi och strategier för att få fler att bryta sin lojalitet med det destruktiva. Hur kan man använda samma retoriska verktyg som en gång sålde flygresor för att nu inspirera till klimatkamp? Vad innebär det att byta sida – inte bara professionellt, utan existentiellt? Och hur bemöter man det förlöjligande som ofta riktas mot de som vågar göra motstånd? Ett avsnitt om mod, skuld, hopp – och om varför vissa väljer att sluta tiga.(00:19) Aktivism Och Miljörörelsen(04:14) Makt Och Radikalisering Genom Aktivism(11:02) Gränser Och Förändring I Aktivism(23:09) Industrins Påverkan På Kornas Välbefinnande(30:40) Sverige Och Industriell Förändring(44:31) Politisk Makt Och Klimatförnekelse(01:01:41) Forskningens Påverkan På Samhället(01:15:15) Reklam Och Konsumtionens Påverkan(01:25:35) Reklamombudsmannen Och Maktbalans I Sverige(01:33:40) Restaurera Folkrörelserna För Förändring(01:43:15) Kampen Mot Miljöpåverkan Och Lobbyism(01:52:19) Miljöorganisationers Betydelse För Framtiden

Avsnitt 60 – Skogen, stormen och stormarknaden Vad händer när man skrapar på ytan av Sveriges största markägare? När man ifrågasätter berättelsen om den svenska skogen – en berättelse som så ofta får stå oemotsagd? I det sextionde avsnittet av Bryta Bröd möter jag två av landets mest tongivande grävande journalister: Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto. De är aktuella med boken Att låta världen få veta, där de berättar om vad som händer när man faktiskt gör just det – låter världen få veta. Lisa har i flera år följt skogsfrågorna. Hon beskriver hur det som kallas skog i Sverige i själva verket ofta är något helt annat: “Det som kallas skog är ofta bara en plantage – och det som kallas god vilja är ibland bara strategi.” Vi pratar om det motstånd som väcks när man granskar mäktiga aktörer – och hur man känner i kroppen när man börjar komma för nära. “Man märker när man kommer nära något viktigt – det börjar blåsa.” Alexandra berättar om DN:s granskning Den goda viljan, där hon och hennes kollegor följde spåren från hållbarhetsrapporter till kalhyggen, från PR-avdelningar till avverkade våtmarker. Granskningen riktade strålkastarljuset mot SCA – Sveriges största privata skogsägare – och deras berättelse om ansvar, miljövård och social hållbarhet. Men verkligheten såg ofta annorlunda ut. “Ibland känns det som att man står i ett stormkök i motvind och försöker koka havregrynsgröt medan någon blåser ut gaslågan”, säger hon med ett snett leende. Vi pratar om journalistikens roll i en tid då berättelsen om hållbarhet säljs in som en produkt, men där innehållet ofta är ihåligt. Om modet att fortsätta granska när trycket ökar. Om rädsla i systemen – och om vikten av att inte ge upp. Det här är ett samtal om skogen, stormen och stormarknaden. Om vad som händer när man vänder på varje sten – och låter ljuset nå in. (00:18) Granskande Journalisters Samtal Om Klimatkrisen(18:17) Framväxt Av Hållbara Förebilder(25:09) Matsystemets Komplexitet Och Hållbarhet(38:50) Skogens Omloppstider Och Förändringar(55:55) Konflikt Mellan Hållbarhet Och Konsumtion(01:08:04) En Global Kris Och Möjligheterna(01:17:29) Sveriges Historiska Ansvar För Miljön(01:23:22) Journalistisk Etik I Den Kapitalistiska Världen(01:38:08) SuraDegger Och Brödbakning(01:47:37) Uppmuntra Barn Att Vara Autentiska

Vi lever i en tid av polykris – klimatförändringar, ekonomisk instabilitet, politisk oro och en tilltagande meningskris. Hur hamnade vi här, och finns det en väg framåt som inte bara handlar om att lappa ihop ett trasigt system? I detta avsnitt av Bryta Bröd gästas jag av Tove Blomgren, kreativ ledare på Sally – ett framtidslabb inom Doberman, där hon arbetar med att utmana och omforma de system vi tar för givna. Tove delar sin resa från att vara en framgångsrik designer inom den kommersiella världen till att få ett brutalt uppvaknande 2018. "Jag trodde på riktigt att vi hade system som skulle se till att vi inte förlorade världen." Det var under den rekordvarma sommaren och efter IPCC:s rapport om att 1,5 graders uppvärmning var en kritisk gräns som hon insåg att hon levde i en illusion – tron att någon annan styr upp allt. Det blev starten på en omställning som förändrade hennes liv i grunden. Många klamrar sig fast vid idén att ny teknik ska rädda oss – elbilar, solpaneler, smarta lösningar. Men vad händer om den berättelsen är lika destruktiv som de problem vi försöker lösa? Tove lyfter hur vårt ekonomiska system är programmerat för att alltid kräva mer. Inte bättre, inte mer hållbart – bara mer. Och det är inte en slump. Vårt system premierar de mest cyniska och hänsynslösa aktörerna, de som vet hur man exploaterar utan skam. "Skam är en vacker känsla. Det betyder att du har en moralisk kompass. Men de som styr världen idag saknar den." Vi pratar också om Elon Musk, en gång sedd som en visionär, men som nu snarare representerar en destruktiv utveckling där teknologi används för att maximera kontroll och kortsiktig vinst. "Vi trodde att vi skulle lösa klimatkrisen med elbilar. Men problemet är inte vad som driver bilen – det är bilen i sig." Om vi inte kan förlita oss på teknik och marknadskrafter, vad återstår? Tove menar att vi måste återerövra det vi gett bort: självförsörjning och matsuveränitet – att förstå hur vi odlar, lagrar och tar hand om vår mat är inte bara en trend utan en nödvändighet. Gemenskap och resiliens – vi behöver människor omkring oss. Vårt samhälle har designats för att skapa beroende av ekonomiska system, men vi behöver vara beroende av varandra. Att våga välja bort – mindre konsumtion är inte en uppoffring. Tove berättar hur hon lämnade shopping, flygresor och den klassiska karriärstressen – och blev lyckligare. "När jag slutade shoppa, slutade flyga, slutade konsumera som förut – då blev jag fri." Vi diskuterar också hur plastindustrin lurat oss, varför BNP är en skadlig måttstock och vad som egentligen är framtidens mest värdefulla tillgångar. Vi står i en brygga mellan två världar. Den gamla världen håller på att dö, men den nya är ännu inte född. Under denna tid av osäkerhet får de mörkaste krafterna mer makt – det är därför vi ser en våg av populism, fascism och rovkapitalism. "Antonio Gramsci sa: ‘The old world is dying, and the new world struggles to be born. This is the time of monsters.’" Men det finns en annan väg. En väg bortom tillväxt, bortom ständig acceleration. En väg där vi omvärderar vad som faktiskt gör oss lyckliga. Lyssna på avsnittet och låt oss fortsätta samtalet.

Bryta Bröd #58 med Fredrik Forss – Nervsystemets intelligens, symbolernas makt och en AI-gud som ställer ultimatum Vad kommer att vara den hårdaste valutan i framtiden? Inte pengar, inte makt – utan autenticitet. I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag filosofen och författaren Fredrik Forss i ett samtal om vår tids största utmaningar: hur vi kan återkoppla till oss själva i en värld där symboler och berättelser har ersatt verkligheten. Vi talar om nervsystemets intelligens, om mat som en väg ut ur illusionen och om hur framtiden kan innebära en värld där en artificiell intelligens ställer mänskligheten inför ett ultimatum. Fredrik beskriver hur vi lever allt mer avskärmade från det som är verkligt – från kroppen, jorden och den sensoriska intelligensen som en gång vägledde oss. I en värld där algoritmer styr våra val och där multinationella livsmedelsföretag skapar illusioner av hälsa och hållbarhet, blir det svårare att veta vad som är sant. Vi har lärt oss att äta symboler istället för mat, att lita på berättelser istället för våra egna sinnen. Vad händer när bröd, en av mänsklighetens äldsta födoämnen, reduceras till en industriell produkt? När en etikett på ett paket betyder mer än den verkliga smaken och näringen i det vi stoppar i oss? Vi talar också om Unum, Fredriks dystopiska roman där en artificiell intelligens utvecklar en djupare förståelse för människan än vad vi själva gör. I boken ställs mänskligheten inför ett ultimatum: att återfå kontakten med det naturliga – med kroppen, med jorden – eller gå under. Hur långt har vi egentligen kommit från det som är verkligt, och vad skulle det innebära att vända tillbaka? En viktig del av samtalet handlar om kollektivboendet K9 i Stockholm, där Fredrik var en av initiativtagarna. Visionen var att skapa en modern form av gemenskap, en plats där resurser kunde delas och där det sociala livet kunde få en större betydelse än den individualistiska ensamheten som präglar många stadsmiljöer. Men trots de idealistiska målen kom projektet med en personlig kostnad – att driva förändring inifrån ett system som motarbetar samarbete och långsiktig hållbarhet visade sig vara utmattande. Till slut gick han in i väggen. Vi pratar om vad som krävs för att bygga alternativ till det nuvarande samhället utan att själv bränna ut sig i processen. Vi ifrågasätter också filantropins roll i dagens samhälle. Är den verkligen en väg till förändring, eller bara ett nytt sätt för makten att fortsätta existera under en annan skepnad? Många av världens rikaste ser sig själva som välgörare, men fortsätter samtidigt att reproducera samma exploaterande system som gjorde dem förmögna från början. Mitt i allt detta lyfter vi maten som en möjlig väg ut ur illusionen. Genom att återta vår sensoriska intelligens – att lära oss smaka, känna och uppleva utan att filtrera allt genom marknadsföring och digitala symboler – kan vi också hitta en väg tillbaka till det som verkligen betyder något. "Det som kommer vara hårdvaluta i framtiden är autenticitet och ren mat." Det här avsnittet är en uppmaning till att vakna upp, att ifrågasätta och att våga känna. Att bryta bröd tillsammans är mer än en måltid – det är en handling av närvaro, ett motstånd mot en värld där det symboliska håller på att ersätta det verkliga. Lyssna och fundera själv: Är vi på väg att skapa en bättre värld, eller är vi fångade i illusioner?

Bryta Bröd – Avsnitt 57: Kerstin Johansson Vad gör en riktigt bra svensk ost? I detta avsnitt tar vi med dig till Almnäsbruk, ett anrikt gårdsmejeri vid en Vätern, där passion för hantverket och traditionell osttillverkning möter moderna utmaningar. Vi utforskar svensk ostproduktion från 1990-talet fram till idag, hur internationella influenser har format den, och vad som krävs för att skapa hantverksostar av högsta kvalitet. Vår gäst i detta avsnitt är Kerstin Johansson, ordförande för Sveriges gårdsmejerister och mejerichef på Almnäsbruk. Hon delar med sig av sin djupa kunskap och erfarenhet kring hantverksost och hur hon ser på framtiden för svensk ostproduktion. Vi djupdyker i två av Almnäsbruks mest omtalade ostar: den mjuka och krämiga Vrångenbäck och den smakrika Tegel, med dess karaktäristiska struktur och komplexa smaker. Tillsammans med Kerstin diskuterar vi de tekniker och val som formar ostens slutliga smak och kvalitet. Djurens välfärd spelar en avgörande roll i mejeriproduktionen, och vi lyfter fram Sveriges unika beteskrav i jämförelse med internationella standarder. Hur påverkar djurens livskvalitet den ost vi äter? Vi pratar även om utmaningarna med storskaliga jordbruk, vikten av transparens i produktionskedjan och hur småskaliga producenter kämpar för att bevara höga djurvälfärdsstandarder. En central fråga i avsnittet är skillnaden mellan hantverksost och industriost. Vilka risker och vilken noggrannhet krävs för att skapa en ost med karaktär, och hur skiljer den sig från massproducerade alternativ? Vi drar paralleller till brödindustrin och lyfter fram de utmaningar som små producenter ställs inför, inklusive de byråkratiska hinder som kan försvåra etikettering och produktkontroll. Följ med på en resa genom hantverk, tradition och innovation – och lär dig mer om den svenska ostens framtid!