Att vara människa är att leva i ovisshet. Saker förändras ständigt och över alltihopa finns tanken på att vi en gång ska dö.
För det mesta manövrerar vi livet och tror vi har kontroll, men emellanåt rycks all fast mark bort under fötterna och kaoset knackar på dörren.
I avsnittet pratar vi om oro, panik, sårbarhet, osäkerhetsträning och varför vi ska behöva ha det på det här viset.
Enligt Carl Jung är människan fast i en ständig strävan efter att vara på ett särskilt sätt. Egot vill vara speciell och gärna bäst. Och funkar inte det duger det att vara sämst. Alltid ytterligheter. Det sista egot vill är att vara en medelmåtta.
Just därför går vägen ut ur vår ständiga kamp genom medelmåttigheten. Och första steget är att integrera din skugga, att äga det du absolut inte vill vara.
I avsnittet pratar vi om hur vi båda på olika sätt har försonats med vår värdelöshet och funnit en väg ut ur ett ständigt spinn av kontroll och oro.
I podden har vi pratat mycket om vikten av autenticitet för att kunna ha bra relationer. Den här gången pratar vi om Relationer 2.0 där den verkliga magin kan börja. Det steget kommer när du klarar av att ge samma svängrum att utvecklas till den andre som du vill ha själv. I det rummet kan ni båda komma riktigt nära både er själva men också något som är större än er båda tillsammans.
Dessutom firar vi att vi spelar in det 50:e avsnittet och att podden fyller fyra år!
Vi nämner bland annat:
Vi lever, sen dör vi och sen finns vi inte mer, eller?
I många traditioner - ja, till och med i kristendomen - finns teorier om reinkarnation och att pånyttfödelsen styrs av våra de handlingar vi gör. Men vad är karma egentligen? Vad är det som egentligen föds på nytt, i så fall? Och hur stämmer traditionernas tankar om detta med berättelserna från de som faktiskt dött men återupplivats med hjärtstartare och mun- mot-mun-metoden?
Det blir ett samtal kring pusselbitar från buddhismen, hinduismen, sufismen, kristendomen, Swedenborg - och Jung såklart!
Vissa rädslor är uppenbara för oss, medan andra har blivit som en andra hud, såpass att vi inte ens lägger märke till att vi är rädda. I det här avsnittet djupdyker vi i oro, rädsla och panik. Ska det vara på detta viset? Hur kan vi göra något åt rädslan? Och varför är inte rädsla en av dödssynderna?
Ämnet verkar outtömligt. Kanske blir det en del 2.
Världen är galen och det är lätt att ge upp eller bedöva sig med vad som helst. Men det är nu du behövs, ja DU!
Var och en av oss har en möjlighet att bli en Frodo i den värld där Mordor verkar sprida sig. Vi lever i en omvälvande tid, kanske den yttersta för den rådande ordning vi alla känner till?
Gör det lilla du kan för att föra ringen närmare den brinnande vulkanen! Jobba på din skugga så att du inte faller för ringens viskande frestelser. Gör något gott för en annan själ.
Avsnittet är ett upprop till en motståndsrörelse som försöker skapa små fickor av syrerik luft i en värld kvävd av förpestande, bedövande ångor. Vi pratar hopp, inspiration, själen, dödssynderna, ont, gott, individualism ,Hanna Arendt och Nietzsche och den överhängande faran att köpa mörkrets världsbild.
Vi har aldrig svurit så mycket i ett avsnitt. Och kikar inte Susannas predikant fram en stund?!
Vi uppmanar alla att posta inspirerande motröster i kommentarsfältet på Livspoddens Facebooksida!
Att gå i försvar så snart något sägs om oss som vi uppfattar som kritik är djupt mänskligt. Alla tycks göra det, i alla relationer, hemma och på jobbet.
Vad är det som gör det såsvårt att hantera den typen av samtal? Vad är det som står på spel för oss som gör att vi reagerar så starkt? Och vad har vi att vinna på att kunna hantera era situationerna på ett annat sätt?
Avsnittet är en fristående fortsättning av avsnitt 45 - Svåra samtal.
Efter 3,5 års vänskap har vi tagit oss igenom ett svårt samtal om gränser och behov i vår relation. Vad passar då bättre än att prata kring varför det kan vara så svårt att ta upp det som skaver, särskilt i vänskapsrelationer, men också på jobbet.
Vi pratar känslor, ordval, undvikande och försoning. Nånstans inser vi också att det inte går att hitta en manual för samtalen, men att det som kan komma ut av dem är värt hela omaket.
Förhoppningsvis lyckas vi förmedla det fina som kan komma ut av de svåra samtalen och varför de är så viktiga i utforskandet av oss själv.
Troligtvis kommer en del två om reflexen att försvara sig.
Under avsnittet nämns:
Den här gången utforskar vi den där kritiska blicken vi kan ha på oss själva; den som får oss ur balans och som gör oss rodnande självmedvetna och gör att vi snubblar på orden. Varför blir det så? Går det att bli fri från sitt inre granskande öga? Och borde vi ens det, kanske fyller det en funktion?
Temat passar särskilt bra eftersom avsnittet spelades in live från en scen på Kulturkvarteret i Örebro den 11 oktober i samarbete med Scenlunch, Region Örebro.
I det här avsnittet pratar vi om arketypiska övergångsbesvär och om potentialen i klimakteriets existentiella övergångsfas. Äntligen kan vi släppa tag om alla förväntningar vi försökt leva upp till! Vem vill vi bli och hur kan vi börja ge tillbaka till vår omgivning?
Det blir ett samtal om att växa in i rollen som sanningssägare, vägvisare och att bli en drivkraft för förändring och förbättring.
Under avsnittet nämns:
Ett utforskande samtal om självförtroende, självkänsla, egenvärde och själv-klarhet. Vi pratar om varför det är rotorsaken till egot och hur graden av det egenvärde vi förmår känna inte bara kan avgöra hur vi behandlar oss själva utan också hur vi låter oss behandlas av andra. Vi broderar också ut varför det är så himla viktigt att så många som möjligt hittar sin själv-klarhet och självkänsla. Smått generade leker vi också med tanken på att vi är perfekta som vi är...
Vi längtar alla efter att få slappna av fullständigt och bara få vara oss själva. Men det är också en av de saker vi räds mest.
Under vår uppväxt har vi skapat ett batteri av strategier som gömmer vår värdelöshet och oduglighet så att vi ska passa in, bli accepterade och älskade. Ett ständigt arbete som gör oss utmattade och folkskygga.
I det här avsnittet pratar vi om skillnaden mellan att vara livsbejakande och att vara självupptagen - en balansgång som lätt leder till självhat och självförakt. Tänk om vi alla bara skulle slappna av, om vi alla bara kunde VARA, hur skulle världen bli då?
Den här gången pratar vi tankeboxen och projektioner. Vi pratar också om triggande personer och situationer som blir en konsekvens av projektionerna. För visst är det kittlande? Tänk om inget är vad det verkar vara. Hur blir livet då om vi vågar släppa taget kring det som styr hur du ser på dig själv, världen och livet i stort?
Gränsvandrare lever längs spänningsfältens gränslinje. De väljer både-och snarare än antingen-eller. De navigerar bortom åsikter till förmån för insikter och kan peka på vägar som andra ännu inte ser. I en tid av polarisering och en känsla av att vi står allt längre från varandra behövs gränsvandraren mer än någonsin. Är du en sådan?
På vår Facebooksida kan du se citat och länkar som vi nämner i avsnittet.
Carl Jung gjorde det och du kan också prova. Med hjälp av aktiv föreställning, ett slags meditation, kan du möta arketyper och symboler inom dig och förstå vad som pågår inom dig just nu. I avsnittet pratar vi både om vad det omedvetna är och hur du kan göra en meditation för att djupdyka in i de känsloströmmar och inre konflikter som påverkar dig på det medvetna planet. Kanske är också det här avsnittet sätt att få reda på om du har Aphantasia...
(Korrigering - Jung uppfann inte meditationssättet, men gick verkligen på djupet och byggde sen sina teorier kring erfarenheten)
I avsnittet nämner vi:
I det här avsnittet ger vi oss i kast med det mytomspunna inre barnet, den del inom oss som omedvetet påverkar vårt sätt att vara. Vem eller vad är det inre barnet och varför är begreppet intressant?
Det blir ett samtal om möjligheten att läka djupa sår men också om att släppa fram ett fritt och autentiskt jag.
I nästa avsnitt går vi in mer på hur man kan möta sitt inre barn och hur man kan få reda på vad hen behöver.
Ingen vill tro att vi sabbar för oss själva. Ändå gör vi det allihop. Vi prokrastinerar, fastnar i oro, äter för mycket, ger upp relationer som är bra för oss eller något annat vi helst skulle vilja sluta med. Att vi trots allt gör det är en omedveten och obehaglig sanning som är viktig att få syn på. Den bär en nyckel till hur vi ska kunna närma oss det vi längtar efter mest av allt: frihet, lugn, kärlek och att släppa fram vår autenticitet. Den här gången pratar vi om konstiga skyddsmekanismer som inte tycks hjälpa utan snarare stjälper. Varför gör vi på detta viset?
Sånt vi nämner under avsnittet:
Om du är intresserad av att gräva bland dina omedvetna sidor är det här avsnittet för dig. Vi djupdyker i våra skamligaste hemligheter och blindaste fläckar. Det är dags att prata hybris, grandiositet, avund, överlägsenhet och girighet; de där sidorna vi inte gärna avslöjar att vi har, men som alla har och som hindrar oss från att vara autentiska och mänskliga.
Om du vill se citaten och annat vi nämner kan du gå in på vår Facebooksida och kika på inlägget om det här avsnittet.
Människan har i alla tider längtat efter frihet. Varför är den då så svår att handskas med när vi ska praktisera den? Vissa flyr in i drivor av ansvar för att slippa från sin frihet medan andra inte vill ta ansvar för någonting alls för att inte förlora sin frihet. Men hur fria kan vi bli egentligen? Och hur befriar vi oss utan att bli själviska rövar?
Under avsnittet nämner vi: