Det amerikanska chipbolaget Nvidia är nu ensamt större än ekonomin i varje enskilt land på jorden – förutom USA och Kina. Är techbolagen övervärderade? För om de är det, kommer Donald Trump få problem.

Om det var något som marknaden och kommentatorer förväntade sig av Trump så var det en uppgång på den amerikanska börsen. Man kan säga mycket om Trump, men bra för Wall Street ansågs han vara. Och det har han varit, men inte av den anledning som vi nog trodde för ett år sedan.
I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om vilken betydelse AI-boomen på den amerikanska börsen haft för Donald Trump. Maskerar AI-bubblan i själva verket mycket av det andra i Trumps ekonomiska politik, som handelstullar och hur han gett sig på Fed?

Ronald Reagan lyckas, trots att han varit död i tjugo år, få USA:s handelsförhandlingar med Kanada att totalkollapsa. Trump räddar den storkrisande argentinska valutan, men till vilken kostnad? Och det ljusnar i handelskriget med Kina.
I veckans Världsekonomin gör EFN:s chefredaktör Anders Hägerstrand ett gästspel, och Katrine Kielos och han analyserar tillståndet i handelskriget mellan USA och Kina. Trump och Xi ska träffas i Sydkorea den här veckan.

Hur viktigt är det här mötet? Marknaden har redan prisat in att det blir en vapenvila, och börser runt om i världen har de senaste dagarna slagit all time high. Handlar det bara om det förväntade avtalet, eller finns även andra orsaker?

I handelskriget mellan USA och Kanada råder däremot ingen vapenvila – tvärtom. En kanadensisk reklamfilm har fått Trump att ilskna till, och filmen har lett till kollaps i tullförhandlingarna. Hur kan näringslivet hantera den nyckfulla amerikanska presidentens återkommande tvärvändningar? Vad är det framgångsrika bolag gör?

Donald Trump har fört en politik som fått världens ekonomer att sätta i halsen – men världsekonomin verkar klinka på ändå, enligt nya World Economic Outlook. Spelar politik ens någon roll, eller har tillväxten blivit ett självspelande piano?

I veckans Världsekonomin tar Katrine Kielos och Claes Måhlén avstamp i IMF-rapporten som släpptes förra veckan. Trots att vi haft ett högst dramatiskt 2025 har tillväxtprognosen i World Economic Outlook inte påverkats nämnvärt. Ekonomisk politik i all ära, men det är inte den som verkar styra. Varför är det så?

Kina håller en “bazooka mot hela den fria världens industriella bas”, säger den amerikanska finansministern när USA hotar med ytterligare hundra procent tull på kinesiska varor.

Kommer stormakterna kunna kompromissa nu när Trump och Xi ska träffas? Den senaste veckan har det skett en anmärkningsvärd upptrappning av tullkriget mellan Kina och USA.  Vad är “bazookan” egentligen för vapen, och vad innebär den?

Den här gången handlar det ju inte om tullar på labubudockor utan om sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för hela den industriella basen. Betyder den här upptrappningen därför mer än tidigare hot? Marknadsreaktionerna har varit stora, större än på länge. Varför reagerar marknaden så kraftigt nu?

Priset på guld har aldrig varit högre. Politisk osäkerhet i Japan, Frankrike och USA bidrar till att den mytomspunna metallen är dyrare än någonsin.

I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén orsakerna till att guldpriset rusat till rekordartade nivåer. Politisk turbulens och stora skulder i tre länder – USA, Frankrike och Japan – lyfts fram som en del av förklaringen. Hur är det makroekonomiska läget egentligen i de här tre länderna?

I världens största ekonomi saknas data på grund av nedstängningen av statsapparaten. I Japan och Frankrike har det varit politiska överraskningar och stort fokus på vad som händer med statsskulderna. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av allt detta?

Donald Trump ville bekämpa det kinesiska handelsöverskottet. Nu ser det istället ut att gå mot det rekordartade 1,2 biljoner dollar när kinesiska bilar, bubbeltéer och labubudockor far ut i världen som aldrig förr. Kinachocken 2.0 pratar man om.

I veckans Världsekonomin talar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Kina har flyttat fram positionerna som det viktigaste motpartslandet inom handel för stora delar av världen. Efter att landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001, talades det om Kinachocken 1.0, men vad skiljer den från 2.0? En sak är den nya kinesiska kulturella dominansen, genom till exempel labubudockor och bubbelté.

Mensamtidigt som kinesisk export går som tåget, är den kinesiska ekonomin ingen solskenshistoria just nu. Vad får Kinachocken 2.0 för effekter på landets egen ekonomi?

Donald Trump har de senaste sex månaderna gjort saker som i normala fall borde skapa panik på marknaden och bland amerikanska storföretag. Men de har inte riktigt reagerat. Varför? Är marknaden blind? Och i så fall på vilket sätt?

Det brukar ju heta att näringslivet älskar tydliga regler och förutsägbarhet. Samtidigt har Trumps första sex månader vid makten präglats av motsatsen. Trots det är marknaden lugn.

I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén skälen till det. Blickar man bakåt i historien har marknaden och storföretagen varit blinda förr, men är de det nu?

Amerikansk ekonomi under Joe Biden var betydligt svagare än vad ekonomerna trodde. Bara hälften av de jobb som man antog skapades 2024-2025 visade sig faktiskt existera. Hur fel kan man egentligen räkna? Och hur kom det sig att vanligt folk faktiskt verkade känna på sig detta?

I veckans avsnitt av Världsekonomin djupdyker Claes och Katrine i den senaste veckans världsekonomiska snackis: felräkningen gällande hur många jobb som skapades i USA under perioden april 2024-mars 2025 – och att den amerikanska ekonomin då inte alls var så stark som man trodde.

Håller historien om Bidens ekonomiska eftermäle på att skrivas om? För Trump innebär felräkningen goda nyheter, han har fått vatten på sin kvarn och kan fortsätta sätta press på Fed om att sänka räntan snabbare.

Världens största marknad, obligationsmarknaden, ger sig i allt högre grad på stater. Och i världens största ekonomi ökar arbetslösheten – är det Trumps fel?

Och landet som genom sin olja äger 1,5 procent av alla världens börsbolag, funderar på om det är för rikt.

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att skuldernas andel av BNP för OECD-länderna har gått från 70 procent 2007 till 110 procent 2023.

Det har visat sig politiskt svårt att skära i de här skuldbergen. Samtidigt har vi just nu en situation där obligationsmarknaden verkar slumra och inte riktigt sätter den press som den kan göra. Varför är det så?I Norge har det varit val och just nu pågår en paradoxal ekonomisk debatt i vårt grannland.

Har Norge blivit för rikt? Och hur undviker landet att smittas av det ekonomiska fenomenet "holländska sjukan”, då rikedom leder till fattigdom?

95 procent av all ny AI i näringslivet har ännu inte gett någon vinst, visar ny forskning från MIT. Till och med Sam Altman varnar för en bubbla. Står vi inför nästa IT-krasch? ELLER är det något med dagens AI-teknik som gör den annorlunda?
I veckans avsnitt av Världsekonomin gör Katrine Kielos och Claes Måhlén en djupdykning i AI, en bransch där enorma summor investeras just nu. Börskurser har rusat och det råder FOMO-stämning. Är det en bubbla vi ser? Och går det i så fall att förutspå när den spricker?
Tankarna går osökt till tiden runt millennieskiftet då IT-bubblan sprack. Vilka likheter och skillnader finns mellan de två bubblorna? Genom historien har man ofta hittat anledningar till att kunna säga “Det är annorlunda, den här gången”. Så… Hur revolutionerande är AI? Och hur mycket pengar finns det att tjäna?
Och om, eller när, AI-bubblan spricker, vad blir konsekvenserna för världsekonomin?

Amerikanska staten går in som ägare i Intel som om den vore –  tja… kinesiska staten…. Trump ger sig på centralbanken för att få dem att sänka räntan, vilket leder till att han straffas med högre ränta av … obligationsmarknaden.

Dessutom: varning för statsfinansiell dödsspiral i Storbritannien? Och vad pågår egentligen i Frankrike? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur hösten har rivstartat med den amerikanska statskapitalismens framåtmarsch.

Förutom det sensationella intåget i Intel har Trump även fortsatt sätta politisk press på Fed. Vad har Jerome Powell egentligen antytt och sagt om att sänka räntan? Och vad innebär det att Trump genom sitt agerande hotar Feds oberoende?

Putin åker bil med Trump. Kina handlar allt mer söderut. Och alla pratar om att handelspolitiken har kollapsat in i säkerhetspolitiken.

I veckans avsnitt av Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén ordet som alla diskuterar just nu: Geo-ekonomi!

Tanken att säkerhetspolitik och ekonomi bör hållas isär har länge varit rådande, åtminstone som princip. Men något har hänt de senaste åren – vem som handlar med vem har plötsligt blivit en förlängning av säkerhetspolitiken.

Är den här nya världen, där handelspolitik används som säkerhetspolitiskt vapen, här för att stanna?

USA:s finansminister Scott Bessent har blivit något av börsens snuttefilt. Wall Street har fått för sig att han ensam kan tygla Trumps mer extrema ekonomiska impulser. Men nu visar det sig att Bessent i själva verket har en keps på sitt kontor med texten “Trump hade rätt om allt”.

Det är säsongspremiär för Världsekonomin efter sommaruppehållet, och i veckans avsnitt pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om den fundamentalt förändrade relationen mellan USA och Europa. Har Europa lagt sig platt för USA…eller i själva verket i smyg vunnit första ronden i tullkriget?

När det gäller Scott Bessent framställer han sig själv som Trumps ödmjuka tjänare. Men har han en egen agenda? Och i så fall – vilken?

Marknaden säljer det som brukar kallas för ”världens säkraste tillgång”, det vill säga amerikanska statsobligationer, som om det brann. Trump-kraschen verkar vara här. Eller är det bara en brandövning?

I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump lade 104 procents tullar på Kina. Bjässen i öst svarade med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet.

Det här avsnittet är en repris från 9 april 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”.  Det senaste året har Europa gjort någon form av återkomst och en stor anledning är förstås euron.Mellan sommaren 2024, då de amerikanska turisterna flockades till Europas museum och badstränder, och sommaren 2025 när de gör det igen, har euron stärkts runt 6,5 procent mot dollarn. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos vad som ligger bakom den här utvecklingen.

I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om handelskriget som varken ser ut att avta eller försvinna. Snarare tvärtom. USA införde 50-procentiga tullar mot Kanada bara för att några timmar senare backa. Osäkerheten kring vad USA skulle göra härnäst fick dessutom den amerikanska börsen att rasa.

Programmet är en repris från den 12 mars 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. Den här veckan handlar det om 1800-talets återkomst, rent världsekonomiskt. 

Att Donald Trump i hög grad driver världsekonomin just nu går nog att belägga, men vad som i sin tur driver Trump är mycket svårare att slå fast. En sak som han verkar vilja är att vrida tillbaka den amerikanska ekonomin till 1800-talet. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till det.

Donald Trump har annonserat de mest radikala protektionistiska åtgärder som någon amerikansk president har vidtagit på över ett århundrade. Världen befinner sig i handelskrig. Men vad betyder det för den globala ekonomin?

I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trumps planer att införa 25 procentiga tullar på både Kanada och Mexiko. Varför gör han så här och vilken effekt kommer det få? Trump hoppas naturligtvis på att det ska gynna amerikansk ekonomi, men experterna säger tvärtemot.

OBS. Direkt efter inspelningen lät Mexikos president, Claudia Sheinbaum, meddela att Donald Trump har gått med på att tillfälligt pausa införandet av handelstullar mot Mexiko i en månad i utbyte mot att Mexiko placerar 10 000 soldater vid landets norra gräns mot USA för att förhindra narkotikahandel.

Det här avsnittet är en repris som ursprungligen publicerades 3 februari 2025.

Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll, och ersätts av tre specialavsnitt på temat “Återkomster”. 

För när drygt halva 2025 har gått kan man konstatera att det har varit ett återkomsternas år, rent världsekonomiskt. Och den första och kanske största återkomsten vi har sett måste nog sägas vara obligationsmarknaden. 

I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till obligationsmarknadens allt mer ökande makt och inflytande. 

Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern.
Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger?

En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen?

I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?