Cita Lundin och Johanna Sedeborn grundade BB Gårda – Sveriges första fristående barnmorskeledda enhet i modern tid. Jag och Cita befinner oss på BB Gårda i Göteborg när vi spelar in det här avsnittet, och samtalet blir en resa både bakåt och framåt i tiden. För faktum är att förlossningshemmen en gång var en självklar och uppskattad del av den svenska förlossningsvården. Men de fick ett abrupt slut och det skulle dröja ända till 2024 innan ett nytt fristående Birth center äntligen fick se dagens ljus i Sverige. Cita berättar om sin drivkraft bakom BB Gårda och om de motgångar och bakslag som kantat vägen hit. För i en teknomedicinsk hegemoni sticker alternativ ut som fyrar i mörkret - de väcker både hopp och provocerar som bara den. Varför föda på ett birth center? Vad är skillnaden mot en hemfödsel? Och hur viktig är egentligen säkerheten för mor och barn? Vi pratar om vad som händer när barnmorskor får arbeta i en miljö som faktiskt stöder den fysiologiska födelseprocessen. Om varför back to basic ibland är det mest progressiva (och professionella) man kan göra som barnmorska. Läs mer om BB Gårda Prenumerera på bonuspodden/ Barnmorskeledda enheter för 100 år sedan  

Vad bygger en mammas hälsa efter födseln? Det är resurskrävande att få barn för oss människor och det finns en diskrepans i vårt samhälle mellan hur mycket en kvinna investerar och hur mycket hon får tillbaka från omgivningen. Det menar Julianna Werner, postpartumdoula och verksam i Stockholm, som erbjuder tjänster som håller och stärker modern efter födseln. Vad är egentligen viktigt efter själva förlossningen? Vila och stöd låter som ett tjatigt mantra men vad innebär det _egentligen_? Är det så enkelt att det bara går att be släktingar och vänner om lite extra stöd där när allting känns svårt där i början? Vad innebär alloparenting? Juliannas arbete är rotat i tradition och med ett extra fokus på maten. Hon menar att ett skifte sker och en balans återställs när vi ser till att hålla, vörda och hedra modern efter födseln. När vi ser till att avlasta henne så att hon kan få fokusera på att bara vara i nuet. För under graviditeten ger hon så mycket av sina egna krafter till den nya individen och till samhället i stort. Hon ger till oss alla. Ger vi tillbaka till hon som ger? Julianna Werner hittar du på postpartum.se Prenumerera på bonuspodden Bli en del av Värkstark community

Malin gjorde research redan innan graviditeten. Som den forskare hon är letade hon efter alla viktiga studier och lyssnade på hundratals poddavsnitt. När hon väl blev gravid var beslutet redan taget. Hon skulle föda sitt första barn hemma. Det här är en stark berättelse om hur det kan vara att inte ta det som det kommer utan att göra ett på riktigt informerat val. Ett som innebär att gå emot vår starka sjukhusnorm. Ett beslut som innebar att Malin och hennes man var höga som hus i flera dagar efter födseln, att de fick allt som de önskade och lite till. Födseln gick mycket fortare än de någonsin kunnat föreställa sig. De klockade aldrig några värkar och behövde inte förhålla sig till någon annans regler. De valde själva sitt födelseteam och sonens ankomst blev en högtidsstund.   Prenumerera på Värkstark bonuspodd   Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell   Värkstark community  

Ett samtal om utsatthet och upprättelse med barnmorskan Mimansa Madheden. Mimansa är en kraftfull röst för kvinnors rättigheter i födandet. Under lång tid har hon kombinerat sitt arbete på Södertälje förlossning med att bistå kvinnor som vill föda hemma – parallellt med uppdrag för Läkare utan gränser i bland annat Syrien, Afghanistan, Zambia och Ukraina. Hur lyckas man förena arbetet i konventionell förlossningsvård med hemfödslar? Vad har drivit Mimansa att fortsätta när kontrasterna är så stora? I samtalet berättar hon om personer och sammanhang som format både henne själv och Södertälje förlossning, och om den utsatthet som blivit en livslång drivkraft. Det handlar om viljan att arbeta för kvinnors rättigheter i födandet –  att få vara med och återupprätta det som stukats och skadats.  Läs Mimansas text I stormens öga här!   Bli en del av Värkstark community här!  

Från Hollywoods censur under Hays-koden till Rosemary’s Baby och vidare till Claire Simons dokumentär Our Body – i det här avsnittet pratar jag med filmvetaren och kritikern Sonya Helgesson Ralevic om hur graviditet och födande har gestaltats på filmduken. Vi utforskar varför barnafödande var så osynligt i Hollywood, hur Rosemary’s Baby öppnade dörren för en våg av graviditetsskräck – och vår samtid där kvinnor delar sina egna födelsefilmer på sociala medier. Vad berättar denna demokratisering av filmskapandet om kropp, makt och representation? Ett samtal om filmhistoria, populärkultur och de berättelser om födande som vi både ser – och inte ser – på vita duken.

Den teknokratiska modellen för födande är här för att stanna. Men vad händer om vi gör oss medvetna om dess påverkan? Dess grundbultar och värderingar?  En förlossning i Sverige idag är i praktiken en rite of passage som också innebär en uppfostran i den teknokratiska modellen för födande. En modell som är byggd för att kvinnor ska föda enligt vissa gemensamma regler, ja enligt modellens uppsatta normer. Den förmedlar ett budskap till kvinnor och överför ett knippe värderingar som kvinnor oftast internaliserar och gör till sina egna.  Men om vi gör oss medvetna om modellen - måste den inte börja förändras då? Det här avsnittet är även ett provsmak på min kommande kurs "Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell". Ladda ner min guide till rutiner i förlossningsvården!

Elisabeth Ubbe är prisbelönt fotojournalist, barnmorska och författare. Hennes huvudfokus är kvinnofrågor, att förmedla berättelser & utforska bilden av kvinnan. Vacker, passiv och lidande - så har kvinnor traditionellt porträtterats. Bilden av den födande kvinnan som en passiv mottagare av medicinsk vård är stark. Men den styrka, kompetens & kraft som födande kvinnor egentligen besitter utmanar oss. Vi pratar om Elisabeths utställning "Kärlekens kraft" som visades på Arbetets museum i Norrköping år 2021 där över 100 fotografier från både hem och sjukhusförlossningar visades. Vad är det att föda i närvaro av den, kärlekskraften? Hur skiljer det sig från det födande vi är "vana vid"? Och hur togs utställningen emot av allmänheten? Om att ord inte alltid räcker till för att beskriva vad födandet kan vara, men att de som vet - vet.  Elisabeth bidrog med ett fantastiskt inlägg till The Positive Birth Calendar på julafton år 2020, som du kan läsa här: Föderskan Mer om Elisabeth Ubbe på https://www.elisabethubbe.se/  

Häng med på en lite nostalgisk tillbakablick genom psykoprofylaxens historia i Sverige. Janette Brandt som har utbildat generationer av föräldrar i Uppsala med sina förlossningsförberedande kurser är nu 86 år fyllda - men har kvar sin omisskännliga entusiasm inför födandet & föräldrablivandet. I England träffade hon Sheila Kitzinger som blev hennes mentor och vän. Vi pratar om vad som förenade Janette, Sheila och Signe Jansson i Sverige på 70-talet. Svårast var det för Signe Jansson! Janette fick även en särskild roll på Södersjukhuset när vårdformen ABC skulle utvärderas i en randomiserad studie. Då fick hon vara med och lotta de blivande föräldrarna - de som gett sitt godkännande - till att antingen föda på ABC eller på den "vanliga" förlossningen på SÖS. Många som var med i studien blev besvikna när de inte fick en plats på ABC men Janette peppade dem att de visst kunde ta sin födsel i anspråk! För Janette stod pedagogiken, humorn, gruppdynamiken och gestaltningen i centrum för föräldrautbildningen. Ett ovanligt grepp som har gjort att hon borrat sig djupt in och fått en alldeles egen plats i minnet hos så många föräldrar.  

I det här avsnittet berättar jag om Värkstark medlemskap – vad det är, varför jag har startat det och vad jag hoppas att det ska få betyda för dig.  Varför är det så svårt att förändra vår förlossningsvård?  I avsnittet berättar jag om tre nyckelfaktorer som driver på kulturförändringar - och varför det finns så mycket kraft i att bygga relation med varandra. Jag vill att du ska orka med att göra det du redan gör, oavsett om du jobbar med födande eller bär på en egen berättelse om födande.  Här kan du läsa mer om och bli en del av Värkstark medlemskap!  

Det skiljer ett år mellan mig och Eva, vi är födda i samma stad, våra föräldrar gick samma profylaxkurs (med den legendariska profylaxinstruktören Janette Brandt) och vi fick båda rådet "Ta det som det kommer" när vi stod inför att föda våra första barn i början av 00-talet. Jag svalde rådet med hull och hår. Eva valde en annan approach. Hon såg en trailer till filmen Orgasmic Birth och valde att se födseln som ett STORT äventyr som hon tänkte förbereda sig noga inför. Det gav utdelning.  Att gå stärkt ur sin första födsel på sjukhus är inte den vanliga berättelsen - men så blev det för Eva. Och det kom att påverka hur hon valde att föda sitt andra barn tre år senare. Lyssna för att få inspiration till din egen förberedelse! Eva är utbildad socionom, kurator, doula, profylaxinstruktör och yogalärare. I sitt arbete har hon mött många kvinnor i behov av återhämtning och stöd. Här hittar du Evas verktygslåda för återhämtning Om du vill anmäla ditt intresse till Föda med stöd doulautbildning, klicka här Webbkursen Föd i din kraft hittar du här

Tog du plats när du födde? Eller krympte du och blev liten på sjukhuset – så som så många blir. Det här avsnittet handlar om att ha egen agens i födandet. Om att ta plats – på riktigt – men också om hur komplext och svårnavigerat det kan vara att föda barn idag. Det är lätt att hamna i skuld eller självkritik när födandet inte blir som tänkt, trots förberedelser, trygghet och stöd. Om vikten av att inte bli dogmatisk – åt något håll. Gäst är Clara Nelzen – doula, gravidmassör och en röst som tillför intellektuell verkshöjd till samtalet om födande i Sverige. Clara läste filosofi på universitetet, där hon deltog i timslånga diskussioner om människans villkor. Men ett tema saknades nästan alltid: födandet. Hur kunde något så livsavgörande, kroppsligt, existentiellt – och så allmängiltigt – utelämnas ur de filosofiska samtalen? Vi pratar om doulans roll och om den starka gatekeepingkultur som präglar svensk förlossningsvård – där doulan ofta blir en slags krockkudde mellan system och föräldrar. Clara hittar du på https://www.doulaclara.se Läs Claras uppskattade bidrag i the Positive Birth Calendar Att föda sammanbundet Läs mer och bli en del av Värkstark medlemskap        

Eller: Blir det någon revolution i BB-fabriken? I det här avsnittet samtalar jag med Maria Bengtsson om födelseaktivism som går trögt och varför det ibland känns som att skrika in i ett vadderat rum. Maria är författare, doula & entreprenör med lång erfarenhet av att arbeta med förlossningsfrågor. Hon och Kristina Turner har tillsammans skrivit  boken Revolution i BB-fabriken där de synar förlossningsvården och drar fram misogynin i ljuset.  Förändring sker - men den går långsamt. För det tar tid att förändra en kultur. Men Maria förklarar vilka förändringar som behöver ske. Att ta tillbaka makten och föda friskt är en lång process. Den tar tid. Och vem har egentligen den tiden idag? Vi pratar om att vara i varandet istället för i görandet. Förmågan att kunna sitta på händerna och förundras över det som händer istället för att hela tiden göra det som händer. Lyssna! Här kan du köpa boken Revolution i BB-fabriken. Maria Bengtsson hittar du på https://ownyourbirthdoula.com/ Värkstark medlemskap och bonuspodd: https://www.martacullhedengblom.se/

Blir det några hemfödslar i Uppsala? Vem ska driva den barnmorskeledda kliniken i Uppsala? Frågorna är många och Unn Harsem som är regionråd för Centerpartiet i Uppsala har svar på tal.  Bakgrunden är denna: i maj 2024 beslutade Region Uppsala att införa en barnmorskeledd förlossningsenhet och att erbjuda regionfinansierade hemförlossningar senast under 2026. I mars 2025 fastställde regionstyrelsen en genomförandeplan och initierade en upphandling för drift av den barnmorskeledda förlossningsenheten, med en möjlighet till hemförlossningar. ​Beslutet har mött kritik från vissa läkare och andra som uttryckt oro för säkerheten vid hemförlossningar och överklagat beslutet till förvaltningsrätten. Samtidigt har Uppsala Barnmorskeförbund välkomnat initiativet och betonat vikten av att erbjuda olika alternativ för födande kvinnor. Den som tar del av artiklar i media kan få en känsla av att Unn Harsem bara tänker på "sina hemfödslar". I det här poddavsnittet ges en betydligt djupare och mer nyanserad bild - Unn förklarar att det handlar om ett omtag för hela förlossningsvården i regionen där hemfödslarna bara är en liten men ack så viktig del.  Vi samtalar om avstånd in till förlossningen som tolkas relativt och "hur långt som är okej" beror på om kvinnan har intentionen att föda på sjukhus eller inte. Om intentionen är att föda på sjukhus  är det helt okej att resvägen är lång, över en timme ( i norra Sverige flera timmar). Men om intentionen är att stanna hemma så blir det plötsligt tjafs om antalet minuter. Samtidigt uppmuntras kvinnor idag att göra en stor del av sitt födande hemma utan övervakning, stöd eller några kontroller av mor och barn. Det är som om tideräkningen börjar först när kvinnan kliver över tröskeln till sjukhuset. Vems intresse går egentligen först?  Framförallt: hur navigerar en politiker denna känsliga och djupt triggande fråga? Unn Harsem ger råd till dig som vill se liknande förändringar där du bor. Vad krävs egentligen för att lyckas driva igenom detta? Nu kan du som uppskattar podden bli en del av Värkstark medlemskap! Som medlem får du ett nytt bonusavsnitt av podden varje månad och möjlighet att mötas och bygga relation med andra som också vill förändra födandets villkor. Läs mer & bli medlem på www.martacullhedengblom.se  

Under sin första födsel fick Elin "nästan" föda i vatten såsom hon önskat, med barnmorskor hon redan kände från Min Barnmorska på Huddinge sjukhus. Men när personalen blev för oroliga över fosterljuden bad de Elin komma upp ur badet - en händelse som lämnade ett öppet sår. Inför sin andra födsel hoppades hon innerligt på att få "stanna kvar" i vattnet. Istället överrumplades hon denna gång av intensiteten i födandet och hann inte längre än till hallen hemma i lägenheten. En ambulans tillkallades - som åkte till fel adress på Ringvägen i Stockholm. Ett febrigt avsnitt där Elin tar oss med på berättelsen om det bästa som hänt henne. När hon tillsammans med sin man och svärmor fick uppleva en kraft större än henne själv. Vi pratar också om att bearbeta en förlossning i efterhand, vad det kan innebära att behöva "kliva upp" ur poolen under en födsel  - och diskuterar begreppen Sphincter law och Dilation station.  

När en kvinna föder barn gör hon något av det mest kraftfulla, kroppsliga och potentiellt transformerande en människa kan göra. Ändå händer det alltför ofta att hon i den stunden placeras i ett system där hennes kraft osynliggörs, där hennes rättigheter glider henne ur händerna – och där hon, mitt i det stora & livsomvälvande, reduceras till patient. I det här avsnittet möter jag barnmorskan Viveca Crafoord. Hon är hembarnmorska med gedigen erfarenhet av att möta kvinnor på deras egna villkor - och snart aktuell med en ny handbok om rättigheter i födandet. Den är framtagen i samarbete med Birth Rights Sweden. Vi samtalar om hur vården i dag är organiserad för att hantera det sjuka men samtidigt förväntas ta hand om friska kvinnor som ska föda – och vad som går förlorat när den födande inte längre får vara huvudperson i sin egen upplevelse. Vi pratar om makt, hierarkier och hur det kommer sig att den som gör jobbet, som bär och föder barnet - ofta är den med minst mandat i rummet. Vi talar om obstetriskt våld och vad som behöver förändras för att kvinnors rättigheter i födandet inte bara ska skrivas ned i policydokument, utan också levas i praktiken. Det här är ett avsnitt för dig som fött, ska föda, arbetar med födande – eller bara vill förstå varför födelserummet är en så viktig plats att ta tillbaka.   Du hittar Viveca Crafoord på hemsidan Barnmorskan i Bohuslän  eller på instagramkontot @barnmorskanibohuslan Det bloggavsnitt vi refererar till i avsnittet hittar du på Föda med stöd:  De födande står alltjämt längst ned i hierarkin  

Control vs care inom förlossningsvården. Vad är skillnaden på en kontrollkultur och en omsorgskultur? Ingrid Riesers podd Forest of thought handlar om den ekologi av ideér som vi alla lever i. Varför har vi en så destruktiv relation till naturen? Där vi alltid försöker kontrollera i stället för att ha vördnad och omsorg om det levande. När Ingrid själv blev gravid insåg hon att det i högsta grad även gällde inom förlossningsvården.  Istället för att försöka stärka vår förmåga att hantera det osäkra och ovetbara så söker vi ännu mer kontroll. Och paradoxalt nog - när vi försöker hantera vår ängslan genom mer kontroll blir konsekvensen oftast ännu mer rädsla.     I poddavsnittet samtalar vi om hur Vetenskapen med stor V kan användas för att möjliggöra kontroll. Utkiksposten påverkar vad forskaren ser: en forskares antaganden, värderingar och underliggande världsförståelse påverkar vad som studeras och hur det studeras. Vetenskapen är inte oberoende utan befinner sig i en ekonomisk, kulturell och politisk kontext.   Betyder det att allt är relativt? Nej. Det betyder att världen ofta är mer komplex än vad man kan ledas att tro vid en första anblick. De glasögon du bär när du synar världen påverkar.   Den vetenskap som hålls högt inom dagens förlossningsvård fokuserar främst på det som är enkelt att mäta. Filosofen Jonna Bornemark skrev om det omätbara i boken "Det omätbaras renässans". I den världssyn som sätter Vetenskapen med stort V över allt annat underskattas ofta kroppslig erfarenhet, omdömeskraft och intuition. Kvaliteér som är synnerligen svåra att mäta men otroligt viktiga under tex en födsel. Hur kan dessa få sin rättmätiga plats i dagens samhälle där "evidensbaserad" har blivit en pinne vi slår varandra i huvudet med?   Vem känner egentligen leran bäst - keramikern eller geologen? Vem är expert på födandet - kvinnan som föder eller den som har teoretisk kunskap om födande?   I poddavsnittet refererar vi till ett inlägg i The Positive Birth Calendar av barnmorska och professor Eva Robertson som du kan läsa här: En hyllning ett lovord från en "gammeljordmor" Ingrid Rieser och hennes podd Forest of thought hittar du på www.forestofthought.com  eller www.ingridmrieser.com Poddasvnittet som vi refererar till i samtalet kan du lyssna på här: Imaginations of Control// ANDY STIRLING  

Vad händer när två trygga hemfödslar följs av en traumatisk sjukhusförlossning? I det här avsnittet samtalar jag med Elin Ternström som är barnmorska och en av forskarna bakom projektet Rewrite Birth. Ett projekt som syftar till att ta fram vetenskapligt prövade insatser för att stödja de kvinnor som drabbas av förlossningstrauma. Vi pratar om Elins egen resa – från två stärkande hemfödslar till en tredje födsel som blev något helt annat – och om PTSD, förlossningsrädsla och vikten av att "fånga upp" och bekräfta de kvinnor som drabbas.   Såhär beskrivs projektet ReWrite Birth på Mittuniversitets hemsida: "Ungefär var femte person som fött barn visar symptom på posttraumatisk stress och 3–6 procent utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. I Socialstyrelsens nya riktlinjer för förlossningsvården framhålls att kvinnor som nyligen fött barn och visar tecken på psykisk ohälsa ska ges tillgång till multiprofessionell bedömning och behandling. Tyvärr saknas vetenskapligt prövade insatser att erbjuda kvinnor med förlossningsrelaterad posttraumatisk stress.  Syftet med projektet ReWrite Birth är därför att utforma och utvärdera en multiprofessionell intervention för att minska posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse." I poddavsnittet pratar vi även en del om forskning. Hur lyckas man som forskare + barnmorska?   Mer om forskningsprojektet Rewrite Birth   En vetenskaplig artikel som vi refererar till i avsnittet kan du läsa här, rekommenderas! The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives.   Coddington R, Catling C, Homer C. Seeing birth in a new light: The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives. Midwifery. 2020 Sep;88:102755. doi: 10.1016/j.midw.2020.102755. Epub 2020 May 23. PMID: 32497819.    

Maria Ekdotter blev barnmorska år 1989 och har arbetat hela 25 år på Auroramottagningen för kvinnor med förlossningsrädsla. Vilka insikter har det har gett henne? Hur ser hon på den kritik som har riktats mot Aurora? Får gravida som önskar ett planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation det i större utsträckning idag utan att behöva  "gå igenom" Aurorasamtal först?  Sedan 1989 har mycket hänt inom förlossningsvården. Maria beskriver dessa förändringar, hur en glidning har skett som har lett att barnmorskor idag inte längre tar självständigt ansvar för den normala födseln i samma utsträckning. Mandatet att både kunna och få ta egna beslut utifrån den egna professionen har blivit suddigt i kanten för barnmorskor. Är de flesta förlossningar i praktiken läkarstyrda idag - och är barnmorskor egentligen obstetriska sjuksköterskor? Här jobbar vi i team. Har blivit en fras som fungerar lite som ett kodord för att barnmorskor behöver få godkänt av den som befinner sig över dem i hierarkin. Om rädslo - och kontrollkulturen som har vuxit sig starkare inom förlossningsvården de senaste decennierna. Maria förklarar varför vården behöver en djupare förståelse för oxytocinet. Hon beskriver också vilka djupgående effekter det kroppsegna oxytcoinet har när det får tillträde - eller inte. Både för själva förlossningen, anknytningen till barnet, för relationen till partnern, familjen och inte minst för nästkommande födsel.  Maria Ekdotter har skapat materialet Mindfulness i födandet och är utbildad psykoterapeut. För att kunna hjälpa de som har blivit traumatiserade av sin födsel har hon gått en traumautbildning i metoden Lifespan Integration. Du hittar Maria och hennes tjänster på ekdotter.se              

Som barnmorska och forskare har Paola Oras studerat amningsmönster hos nyfödda. I sitt arbete har hon kunnat visa att barn ammar mycket oftare än vad vi tidigare föreställt oss. Det är tex normalt att amma flera gånger i timmen. Något som går stick i stäv med de amningsråd som generationer av kvinnor har fått. Under 1900-talet separerade man mor och barn och amningen reglerades. På mjölkdroppekonferensen i Bryssel togs ett beslut som kom att förstöra många kvinnors amningsresor. Samtidigt sågs det som en modersplikt att amma sitt barn. Något som gjorde det svårt för många. Varför har kunskapsområdet "amning" så låg status? Om den ojämnt fördelade kunskapen inom vården - och vikten av att vara källkritisk vid givna amningsråd. Samt: vad behövs egentligen för att den som vill amma också ska kunna göra det? Och är ersättning verkligen det enklare alternativet? Det här är ett utmärkt avsnitt att lyssna på för dig som vill ha mer kunskap om amning. För det är  ett område som rymmer så mycket: relationer, kultur, psykologi, biologi och även något existensiellt.  Läs Paolas mycket uppskattade samling av blogginlägg om amning på Föda med stöd: Hur vi föds och hur vi föder spelar roll    

Om förlossningsscenen i boken Eufori som höll på att bli struken. Den som Elin kämpade med och som nu är hjärtat i hennes bok om Sylvia Plath. Om systerskap, födande och om att bli en främling för sig själv inne i förlossningsrummet. När Elin födde sitt första barn på 00-talet var det viktigt att visa hur lite det påverkade henne och en vecka efter förlossningen var hon tillbaka på genusvetenskapen.  Hur födandet och föräldraskapet ändå kom att påverka. Om intuition som spelade roll under hennes andra graviditet och födsel. Inför sin tredje födsel ville hon göra annorlunda och fick en speciell bok av mig i julklapp. Den upplevelsen utmynnade i berättelsen  "Jag födde honom" som finns att läsa här: Jag födde honom