Och nu pratar vi inte riksdagsval utan blåval, delfin, späckhuggare och andra stora och små valar. Vi på Informationscentralen får ganska ofta in rapporter om olika valar längs kusten. Ibland handlar det om en död val som spolats upp på land och behöver forslas bort och tas omhand. Hur går det till egentligen? Du får också höra om vilka valar som brukar komma på besök på Västkusten och om den enda permanenta valen. Vet du vilken det är? Gäster i detta avsnitt är Moa Naalisvaara Engman från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA och Anna Bisther från expertnätverket valar.se.

Medan landets invånare sköter sin vardag övervakar de tre marina Informationscentralerna havsmiljön. Allt möjligt kan ju hända längs vår långa kust – främmande arter dyker upp, det blir fiskdöd, algblomning, syrebrist, gifter i musslor, fågelinfluensa, säldöd… Oftast ger inte miljöövervaknings-arbetet några tidningsrubriker. Det är datainsamling och långsiktiga trender. Ändå tycker somliga att det är så hett! Varför då? Och varför kommer Lina med tröstechoklad och styrkekramar till Marcus i november varje år? Och om det som alla undrar: Fröken Mussla, vart tog hon vägen?

Den här gången har vi med oss EU-parlamentariker Isabella Lövin, journalisten som genom sin bok Tyst hav hamnade mitt i den internationella havsmiljöpolitiken. Hon berättar hur det gick till, om politiska vägskäl där det kan gå åt rätt håll för världshaven och om den där oceankänslan som alla har inom sig. Varför hon skrivit en bok om den? Och om kraften i att våga vara flummig.

Äntligen har Marcus och Lina tagit sig till Sveriges enda egna tröskelfjord, Gullmarsfjorden. Havets hus i Lysekil, tillsammans med Världsnaturfonden (WWF), bjöd in till årligt hajsläpp ute i fjorden och våra poddare fick möjlighet att prata havsmiljö, marint bevarandearbete och såklart småfläckig rödhaj med eldsjälarna bakom projektet. Varför gör man det här egentligen, hur går det till och hur har det faktiskt gått för hajarna man redan släppt ut? Följ med oss på en tur bakom kulisserna och genom akvarietunneln på Havets hus!

Vi kikar upp över havsytan, upp i det blå, och träffar flygande invånare i marina miljön. Linas inre ornitolog blommar ut när vår gäst, fågelexperten Jan Uddén, berättar allt och mer därtill om sjöfåglar. Den smarta gråtruten och den högaktuella skarven får såklart en stund i rampljuset, men även några doldisar. Tydligen råder gräsätarnas och småfiskätarnas tid nu, men vad menas med det? Och är det därför vissa, som till exempel ejdern, nästan försvunnit från västkusten?

Några av våra coolaste fiskar lever i både sötvatten och saltvatten. Som den mäktiga stören, nyligen återinplanterad i Sverige och havsnejonögat, denna legend bland fiskar. Linneá Jägrud från Sportfiskarna och Johan Höjesjö från Göteborgs universitet, berättar om hur de lyckades med det smått otroliga stör-projektet och om fiskarnas roll som ekologiska ingenjörer. Om du aldrig tänkt på havsnejonöga - gör det!

Vad gör en blå bonde? Jo det är något som Marcus och Lina får full insikt i när havsbrukaren Fredrik Norén går igenom odling av undervattensgrödor från både växt- och djurriket. Vilka lagar, förordningar och framtidsutsikter som finns för havsbruket får vi höra om genom Mats Ivarsson, chef för Fiskeenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland. Det för svenskarna klassiska fredagsmyset får kanske en ny huvudingrediens i och med inmutningen av "fredagsmusslan" och frågan är om sjöpungen kan vara den framtida råvaran på var mans bord. Häng med och spana ut över horisonten mot det marina odlingslandskapet!

Dags att knyta ihop sjösäcken med årets höjdpunkter och bottennapp. Trist med döda humrar – på grund av syrefattiga bottnar – och med Hvaldimirs hädangång, men kul med lysmanet och andra gästande arter, ovanligt sprakande mareld och fortsatt gott om tonfisk. Vi har också fina julhälsningar från årets gäster: politiker Emma Nohrén som varit på internationella miljömötet COP16, från Maria Granberg på IVL om framgång i arbetet mot giftiga fartygsutsläpp och från våra vänner från tonfiskforskarna på SLU som nu även studerar hajar. God jul och vått nytt år, önskar poddarna!

I havet finns ett mikroskopiskt liv som vi inte kan se med blotta ögat, nämligen kiselalger. De bidrar till syret vi andas (visste du att syret i vart tredje andetag vi tar är producerat av kiselalger?!!) och utgör en viktig del av födobasen i det marina ekosystemet. Men kan vi människor använda dem till något mer? Gäst för avsnittet är Angela Wulff, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Med hjälp av Angelas expertkunskap gör vi en djupdykning i vad en kiselalg egentligen är och vilken nytta de fyller, både i havet och för oss människor. Finns kiselalger verkligen överallt omkring oss och varför kallas de egentligen havets juveler? Och vilken är kopplingen till ett mordfall i Arboga...?

Inifrån blåvalen på Göteborgs naturhistoriska museum börjar en spännande resa genom historien på museet. Som guide på färden har Marcus och Lina museets vetenskapliga intendent Kennet Lundin. Resan tar oss genom tid och rum bland museets marina samlingar och det naturhistoriska arv som bokstavligen sitter i både väggar och tak. Kennet har ett särskilt intresse för nakensnäckor och vad som egentligen går att äta i havet. Men vilken doldis är det som kallas ”havets mygg” och varför är det en naken man målad i taket inne på museet? Häng med på resan så får ni svaren!

I det här svarta avsnittet har Lina och Marcus med sig ekotoxikologen Maria Granberg från IVL, Svenska miljöinstitutet. Hon berättar otäcka historier om oljekatastrofer och andra giftiga mardrömmar: gamla synder som lurar i bottnar och sjöskum med PFAS, som osynligt kan ta sig in i djurs och sedan människors kroppar. Men allt är inte totalt mörker! Vi får även höra om förbättringar som gjorts, kunskap som tas fram och ny teknik som kan hjälpa.

Våra poddare får finbesök av kändisbiolog Stefan Edman och filmproducent Peter Muld, som gjort den rykande aktuella dokumentären Sveriges saltaste kust. Vi får höra om hur filmen kom till – ”vi ville visa både det vackra och det skrämmande, att det finns svårigheter men hopp för Västerhavet” – om eldsjälarna som medverkar och hur produktionen gick till. Undra på att Marcus är lite starstruck! Vill du se filmen kan du bland annat göra det på Naturum, på Kosterhavets nationalpark under Västerhavsveckan.

I detta avsnitt tar vi ett långt simtag ut från Marcus och Linas trygga marinbiologiska hamn och följer med ner bland gömda skatter och tickande miljöbomber förpackade inom sjunkna fartygsskrov. Som ljuset av en fyr i fjärran har vi med oss experterna Josephine Rubia och Fredrik Lindgren från Havs- och vattenmyndigheten som berättar om hur olja och andra sjunkna synder tas om hand. Och Länsstyrelsen Västra Götalands egen kulturminnesexpert Thomas Bergstrand talar sig varm om förlista skepp från Hansans storhet och världskrigens tid. Hur många förlista fartyg har vi i Västerhavet egentligen och vilka är de mest spännande?

23. Havsmiljön och politiken i praktiken Vi har nu tagit oss in i maktens korridorer och följer med riksdagspolitikern och ordföranden i Miljö- och jordbruksutskottet Emma Nohrén. Hon ger oss en inblick i det demokratiska hantverket och hur havsfrågor tacklas i Rosenbad och EU. Marcus får höra mer om sin favoritrapport ”Havet och Människan” som Emma och hennes kollegor i Miljömålsberedningen sammanställt. 1600 sidor om hållbart nyttjande av våra havsresurser, och något så ovanligt som en analys som alla riksdagspartier är överens om. Vi får också en inblick i hur våra fiskekvoter sätts och – äntligen – en förklaring av det märkliga begreppet slipstorsk.

Västerhavets vanligaste däggdjur förtjänar väl ändå ett specialavsnitt tycker vi! Därför har vi bjudit in professor Karin Hårding från Göteborgs Universitet. En ”sälsynt” inbiten forskare som följt svenska sälbestånd sedan slutet av åttiotalet. Växtbiologen Lina tror att sälar lägger kut och Marcus kanske ändå är ett av de få däggdjur förutom säl som käkar glyskolja? Hur ser det ut egentligen, har vi för många sälar eller för få? Hur stor utbredning har dessa hemkära solbadare? Och hur ser framtidens sälövervakning ut? Häng med ut till ”sälstänkta” kobbar och skär och lär dig mer om dessa långlivade fridykare, eller varför inte bidra till forskning och ta en ”Sälfie”? www.salfieid.com

Marcus och Lina riktar blicken långt upp på land och följer vattnets kretslopp baklänges, ända upp i dalafjällen. Med på färden har de Erika Kvarnlöf och Amanda Jemsund som jobbar med landsbygdsfrågor på Länsstyrelsen. På vägen passerar vi diken, strandkossor, konstbevattning och avloppsbrunnar. Och våtmarker förstås, de fantastiska våtmarkerna!

Året var 2023 och även om Marcus satt lugnt i båten på sin Informationscentral var det som vanligt ett händelserikt år för Västerhavet. Men hur gick det sedan? Den folkkära vitvalen Hvaldimir – var han en spionval? Vad hände efter stora räkdöden i Gullmarsfjorden och efter stormen Hans? Lina kommer med årets brugdrapport – inget avsnitt utan brugd! Vi får också julhälsning från Sjöfartsmuseet i Göteborg, som fått hem hajsystrarna Hajdi och Vega, och från våra tonfiskforskare på SLU. Häng med på årets återblick!

På botten i Kosterhavets mörka djup jobbar just nu en liten AI med att hålla utkik efter främmande arter. Och ungefär som polisen, använder forskarna DNA för att spåra olika organismer i havet: har det rört sig en sjöhäst i den här viken? Havet är inte så lätt att ha koll på – det är djupt, glesbefolkat och flyter omkring. Marcus och Lina har bjudit in Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet, för att få veta mer om hur senaste tekniken kan användas i miljöövervakningens tjänst och vad som kanske kan komma i framtiden. En egen liten ubåt, hoppas Lina på. Så att forskaren själv kan åka ned under ytan och hälsa på hos sina kalkalger.

HELCOM – är det ett skönt dödsmetallband? Eller? Här plumsar vi rakt ned i den torra myndighetsvärlden, bland paragrafer, direktiv och konventioner. Ganska coolt ändå, tycker våra poddare Marcus och Lina. Det handlar ju om pengar och makt! Hur används de – på ett demokratiskt sätt och med den bästa kunskap vi har tillgänglig – för att skydda haven? Och vilka fler än HELCOM är medlemmar i vattenförvaltningens maskineri?

Mitt ute i det annars rätt glesbefolkade havet, sticker utsjöbankarna upp som myllrande artrika oaser, med kelpskogar, bubbelrev och kalkalgsbäddar. De är ack så viktiga för livet i havet, men även för fisket, försvaret, havsbaserad vindkraft och Linas forskning! I detta avsnitt letar Lina kalkalger och DNA-testar fiskbeståndet på Fladen, och Marcus kastar ljus över hur vi alla ska kunna samsas om utsjöbankarnas sprakande rikedom!