Det här är en till del i Försvarsmaktens återuppbyggnad. Serien där ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten medverkar. I det här avsnittet har turen kommit till arméns högste chef Jonny Lindfors. Som bland annat tar upp några viktiga händelser i arméns långa historia. Hur omvärldssituationen, liksom Nato-inträdet påverkar armén. Om de stora satsningarna som nu genomförs, med bl.a. nya regementen. Samt hur han tror att framtidens slagfält kommer att se ut. Dessutom följer vi med till arméns utbildningsdag, som nyligen hölls på Markstridsskolan, i Kvarn, i Östergötland. Något som du också kan se mer ifrån om du går in på trygghetspodden.se. Där både nya handeldvapen och några av arméns viktigaste vapensystem visades upp.

Det här är den tredje delen i serien Försvarsmaktens återuppbyggnad. Serien där ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten medverkar. I det här avsnittet har turen kommit till flygvapnets högste chef Jonas Wikman. Flygvapnet är ju högaktuellt just nu. Efter att intervjun med honom gjordes har nya JAS 39 Gripen E överlämnats från SAAB till Försvarsmakten. Det i måndags, den 20 oktober. Dessutom tecknade Ukrainas president Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson så sent som igår, den 23 oktober, en avsiktsförklaring om att Ukraina vill köpa mellan 100 och 150 JAS-plan av SAAB. Det här är nåt som, utöver att det kan bli en mycket stor ekonomisk affär, även kan skapa goda förutsättningar för fortsatt tillverkning av svenska stridsflygplan. Vilket i sin tur kan bidra till utvecklingen av det svenska flygvapnet. Just det nya JAS-planet och en del av dess många olika förmågor tas upp i det här avsnittet. Det tas också upp om flygvapnets historia, nedskärningarna och vad man nu ska satsa på framåt när flygvapnet ska byggas upp igen. Liksom om de stora förändringar som blivit för flygvapnet i och med Sveriges Nato-inträde, om vårt luftförsvar i stort – utifrån den osäkra omvärlden, och vilka lärdomar flygvapnet har dragit från kriget i Ukraina.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i tre och ett halvt år och visar ännu inga tecken på att mattas av. Som en direkt följd av kriget har stora delar av Ukraina blivit täckt av minor och odetonerad ammunition. Det i sin tur innebär livsfara för alla de människor och djur som fortfarande bor i krigsområdet och gör också stora delar av Ukrainas bördiga jord obrukbar. I det här avsnittet medverkar företaget Disarmament Solutions, som genom att bidra med modern utrustning och kunskap försöker hjälpa till att röja undan minorna och ammunitionen. Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget Disarmament Solutions.

Det här är den andra delen i serien Försvarsmaktens återuppbyggnad. I serien kommer ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten att medverka. I det här avsnittet är det marinens högste chef Johan Norlén. Trygghetspoddens Anders Königsson åker till Muskö för att träffa honom och höra om vilken påverkan de tidigare nedskärningarna av Försvarsmakten, inklusive marinen, fick. Vad marinen ska satsa på framåt när den nu ska byggas upp igen. Om marinens nya roll, att kontrollera Östersjön. Liksom om det är rätt att för framtiden bygga nya, stora och mycket dyra stridsfartyg och ubåtar, när den tekniska utvecklingen går så snabbt framåt med bland annat drönare.

Nu börjar en ny serie här i Trygghetspodden, Försvarsmaktens återuppbyggnad, där flera av de allra högsta cheferna inom och kring myndigheten kommer medverka. Men vi ska börja att i det här avsnittet prata med vanliga medborgare. På måndagen i denna vecka meddelade statsministern på pressträff att Sverige på Danmarks förfrågan skickar ett förband med antidrönarförmåga som stöd till Danmark efter att flera drönare av okänt ursprung flugit över flertalet militärområden så som flygplatser och hamnar i Danmark. Det rapporteras att drönare observerats nära en norsk oljeplattform, innan det över Polen och Rumänien, och liknande händelser rapporteras även från Frankrike och Tyskland. Ryska stridsflygplan har kränkt Estlands luftrum. Under denna utveckling begav vi oss ut på stan i Stockholm och Göteborg för att höra med folk hur de känner kring omvärldsläget, medlemskapet i NATO, upprustningen och mycket mer.

Rysslands aggressiva agerande blir allt mer omfattande. Utöver det blodiga och hänsynslösa kriget i Ukraina drar man hela tiden hybridhotet mot oss i väst allt längre. Nu senast under förra veckan, i form av drönarna över Polen och därefter även Rumänien. Några som ska hålla koll på Rysslands förehavanden och det militära hotet som de utgör, är den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, som är en del av Försvarsmakten. I det här avsnittet medverkar chefen för Must, Thomas Nilsson. Han berättar bl.a. om vad Must är, vad de gör och hur de arbetar, om tider i vår nutidshistoria då det har varit extra viktigt med underrättelseinhämtning, om det ryska hydridhotet, om det behövs en ny civil underrättelsetjänst, liksom vilka lärdomar Must drar från Rysslands krig mot Ukraina. I Musts årsöversikter kan du läsa mer om dem och deras verksamhet: https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/must-arsoversikt

I takt med att vi gör allt fler saker på internet blir det också allt viktigare vilka vi är digitalt och hur vi kan identifiera oss. I det här avsnittet om digital identitet medverkar Leif Johansson från Sunet, Swedish University Computer Network. Han berättar om hur våra digitala identiteter fungerar i nuläget och vilka problem det finns med det, i form av bland annat id-kapningar och annan brottslighet. Hur läckta personuppgifter från cyberattacker riskerar att kunna användas av de kriminella. Hur man ska undvika att bli utsatt för en id-kapning och vad man gör om man ändå blir det. Om projekten som drivs för att skapa säkrare digitala identiteter. Och varför det är så viktigt att det här nu blir genomfört. Här finns mer information om hur du kan förhindra att bli id-kapad, liksom vad du kan göra om du blivit det: https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/bedrageri/bedragerier/identitetbedrageri/ https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/identitetsintrang.4.35c34f651660af3747c3178.html https://sakerhetskollen.se/bedragerier-och-dataintrang/id-kapning

Trots så kallade fredssamtal fortsätter Rysslands krig mot Ukraina med oförminskad styrka. Nu har den fullskaliga invasionen pågått i tre och ett halvt år och en som redan från början kände att han ville göra nåt för att hjälpa Ukraina var Jonas. Vilket han också gjorde. Nu har han kört ner en mängd bilar och utrustning dit sen dess. I det här avsnittet får du höra hans historia. Om hur han reagerade när han fick höra vad Ryssland gjort. Varför han ville hjälpa Ukraina. Om skicket på vägarna och hur det är att köra bil i en krigszon. Vilken utrustning de ukrainska soldaterna är i behov av. Liksom hur situationen är i Ukraina för de som bor där.

Den säkerhetspolitiska situationen har ju försämrats kraftigt sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En följd av det är det ökande hybridhotet mot Sverige, i form av bland annat misstänkta sabotage mot samhällskritisk infrastruktur och cyberattacker. En mycket viktig del av samhället är de finansiella systemen. Inte minst eftersom så mycket annat är beroende av att de fungerar som de ska. Kanske är det därför som de också löpande utsätts för bland annat just cyberattacker. Bank-ID och Swish är två exempel på det, vilket har påverkat väldigt många. I det här avsnittet medverkar finansmarknadsminister Niklas Wykman för att prata om just de här sakerna, om den statliga e-legitimationen, användningen av kontanter i samhället, liksom hur regeringen tänker framåt kring hotet mot de finansiella systemen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka ökar det ryska hybridhotet mot oss i Sverige, liksom i övriga västvärlden. Det i form av cyberattacker, desinformationskampanjer och, vad man misstänker, sabotage mot kritisk infrastruktur. De som arbetar mycket med att utföra det här, är de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna. I det här avsnittet berättar Jörgen Holmlund på Försvarshögskolan om vilka de är. Deras syften. Hur de har arbetat inför och nu under kriget i Ukraina. Vad vi i Sverige behöver göra för att bemöta det här ryska hotet. Liksom hur de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna kan använda t.ex. kriminella för att uppnå sina mål.

Mellan den 13 och 25 maj gick årets ishockey-VM av stapeln, med Stockholm som huvudort. Att arrangera ett sånt stort mästerskap är ett jättejobb på många olika sätt. Ett av dem är säkerhetsarbetet, eftersom det kommer så många supportrar från både Sverige och många andra länder. Det här avsnittet handlar om hur polisens arbete inför, under och efter ett sånt här stort evenemang går till. Och om samarbetet mellan polisen och svenska ishockeyförbundet. Trygghetspodden är självklart även på plats under mästerskapet..

Att det är en osäker omvärldssituation får stor påverkan på oss här i Sverige. Därför är det viktigt att vara förberedd. För är man det blir man mindre sårbar. Det här avsnittet handlar därför om vad man som företag, offentlig verksamhet eller organisation kan göra för att skydda sig när den digitala och fysiska hotbilden mot Sverige ökar. Hela det är avsnittet är sponsrat av företaget IT-Total.

Omvärldssituationen, med kriget i Ukraina och det instabila säkerhetspolitiska läget, har gjort att frågan om det civila försvaret har blivit högaktuell igen. I det här avsnittet medverkar den högste ansvarige för det området, ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Hör honom om vad det civila försvaret faktiskt är och hur det fungerar. Om de många kabelbrotten i Östersjön och följderna av dem. Om de ständiga cyberattackerna mot bl.a. Sveriges energiförsörjning och, utifrån det, hotbilden mot vårt samhälle. Om Sverige borde börja bli mer offensivt för att bemöta alla hybridattacker som vi utsätts för. Liksom vilken hans bedömning är, om det kan bli krig i Sverige. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Den grova brottsligheten och dess följder, med bland annat alla bombdåd, mord och skjutningar bara fortsätter. Något som får en mycket stor påverkan på hela samhället på en mängd olika sätt. Men hur påverkar det den enskilda individen? Hur ser folk på samhällsutvecklingen i Sverige, vad tänker de, och hur får det dem att må? Trygghetspodden åkte till Farsta i södra Stockholm. En förort som har drabbats av en lång rad just olika bombdåd, mord och skjutningar under de senaste åren. Bland annat masskjutningen vid tunnelbanan för snart två år sen, då två personer dog och flera skadades. Nåt som Trygghetspodden också gjorde ett avsnitt om. Och det visar sig, under samtalen, att det är stor skillnad på hur folk påverkas av allt som händer.

Den grova brottsligheten får en mycket stor påverkan på hela samhället. Likväl på livet för de som både är inne i den och för alla brottsoffer. Många unga söker sig numera aktivt till den för att utföra mycket grova brott som mord, bombdåd och skjutningar. Samtidigt som andra lockas eller dras in i det. Utöver det finns det många andra unga som mår dåligt av press från både samhälle, omgivning och sociala medier. Gemensamt för de här unga är att de ofta saknar en vuxen att prata och ha kontakt med. Det här vill Nattvandrarna ändra på. Genom att vara ute och möta barn och ungdomar vill man både finnas där för dem och kunna hjälpa till när det behövs. Hela det här avsnittet är sponsrat av organisationen Nattvandrarna Sverige.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.

I det här jubileumsavsnittet, nr 200, görs en resa från avsnitt nummer 101 och fram till nu. Hör klipp från några av alla de intressanta personer som har medverkat hittills. Och följ med ut och upplev verkligheten, genom vårt unika poddkoncept Reapods, som ju står för reality podcasts. Som bekant ingår ju också videor och bilder i det här konceptet. Så gå in på trygghetspodden.se för att även se dem.

Det händer väldigt mycket i vår omvärld nu. USA:s roll och därmed förhållande till Ukraina och resten av Europa kan vara på väg att ändras helt. Samtidigt fortsätter Rysslands krig i Ukraina. Men är det på väg att bli fred? Vad är Rysslands mål med de här fredsförhandlingarna? Och vad innebär egentligen fred? Vill parterna ens ha det? För vad händer i Ryssland om det skulle bli det? I det här avsnittet medverkar Charlotta Rodhe, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om just de här frågorna. Liksom hur man i Ryssland ser på det här med krig och fred gentemot oss i väst.

Den grova organiserade brottsligheten får ju mycket stor påverkan på det svenska samhället på en mängd olika sätt. Det rapporteras det löpande om i Trygghetspodden. En ytterligare aspekt på det här är att kriminella även infiltrerar vitala delar av samhällskroppen, som till exempel rättsväsendet. I det här avsnittet medverkar Lasse Wierup. En av Sveriges mest rutinerade kriminalreportrar, med över tre decennier inom yrket. Han har skrivit en bok om det här ämnet, Maffiapakten. I avsnittet berättar han om hur det här kan gå till. Vilka effekter det får på vårt samhälle. Samt på den tillit, som byggts upp i förtroende mellan medmänniskor och för samhällets institutioner, under hundratals år. Liksom att det inte är som man kanske skulle kunna tro, att de kriminella främst själva initierar infiltrationen, utan att det istället görs av samhällets betrodda. De som i sin yrkesroll har som uppgift att värna vårt samhällsbygge. Foto: Evelyn Hockstein

För tre år sen, den 24 februari 2022, inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Egentligen inleddes ju kriget redan 2014, med den ryska annekteringen av Krim och stridigheterna i Donbassregionen i östra Ukraina. Men i och med den fullskaliga invasionen togs kriget till en helt annan nivå. På Sergels Torg i Stockholm anordnades det på kvällen, under årsdagen, en manifestation till stöd för Ukraina. Tusentals slöt upp och hela plattan och området ovanför fylldes av människor. Många med Ukrainska flaggor i händerna eller knutna så att de hängde likt mantlar på deras ryggar. Bland de som fanns där var det en hel del ukrainare.