Det här avsnittet handlar om Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld, men även om utvecklingen av dödligt våld över tid. Medverkande: Jan Lundbeck, statistiker, Brå Klara Hardilova Selin, utredare, Brå Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå Relaterad statistik: Konstaterade fall av dödligt våld

Hatbrott och rasism mot samer och andra nationella minoriteter är inte ett nytt fenomen. Men vad är det för typ av hatbrott, i vilka sammanhang sker de och vilka konsekvenser kan utsattheten få för den som drabbas? Och hur kan vi minska och förebygga den här typen av hatbrott? Medverkande: Lou Huuva, utredare, Brå Moa Nordin, utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholm Katarina Hällgren, frilansjournalist och chefredaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå Relaterad publikation: Hatbrott mot samer  

Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.   Medverkande: Henrik Angerbrandt, utredare samt Mariana Dufort, utredare, båda från Brå. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Publicerad: 3 oktober 2024 Relaterad publikation: Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige

Bedrägerier är den brottstyp som har ökat mest i Sverige under de senaste åren och under 2023 anmäldes fler än 200 000 bedrägeribrott. Utsatta brottsoffer drabbas ofta av både stora ekonomiska förluster och känslor av skuld och skam. Under 2023 publicerade Brå en rapport om bedrägerier mot privatpersoner som bland annat visade att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner. Sedan dess har flera nya initiativ och åtgärder föreslagits eller lanserats, från både banker och regeringen. Kommer åtgärderna att räcka för att minska bedrägerierna?   Medverkande: Anna Horgby, utredare, Brå Niklas Wykman, finansmarknadsminister, (M) Anna Löfdahl, tf. förbundssekreterare, PRO Peter Göransson, senior advisor, Bankföreningen Samtalsledare: Karin Svanberg, enhetschef, Brå.

Stöd till avhopp för personer under 18 år en högst aktuell och prioriterad fråga då allt yngre personer är involverade i grova våldsbrott i den kriminella miljön. Men än så länge finns det ganska få konkreta strukturer och metoder på plats för hur det här arbetet ska utföras. Allt fler barn häktas och det saknas rutiner när det gäller ”utsluss” för barn efter placering på institution för att undvika återfall i kriminalitet. Tillsammans diskuterar deltagarna vilka möjligheter respektive utmaningar vi ser framöver. Vad kan vi exempelvis hämta från det nationella uppdraget att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare för vuxna individer? Vilka lärdomar kan vi dra av Socialstyrelsens stödmaterial Arbeta med avhoppare och slutredovisning av uppdraget om att ”förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet” (Polisen, Kriminalvården, SiS och Socialstyrelsen). Samtalet spelades in i Almedalen 2024.

En allt större del av det våld som unga utsätts för sker i skolan. Under de senaste tio åren har Sverige även haft de första fallen av skolattacker och dödligt våld i skolan. Betyder det att skolan har blivit en farligare plats? Samtalet har sin utgångspunkt i Brås rapport Grovt våld i skolan, som publicerades i mars 2024. Samtalet spelades in i Almedalen 2024. Medverkande: Johanna Olseryd, utredare, Brå, Jonas Trolle, chef, CVE och särskild utredare för Skolsäkerhetsutredningen Lilian Helgason, ordförande, Sveriges elevråd Linnea Lindquist, rektor och författare. Samtalsledare: Carl Gynne, utredare, Brå.

Att människor utsätts för våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort mänskligt lidande. Det drabbar inte bara den utsatta personen själv, utan även barn och andra närstående. Vad kan göras åt detta samhällsproblem, och hur kan det förebyggas för att minska utsattheten? Samtalet spelades in på Almedalen 2024. Medverkande: Anna Frenzel, utredare, Brå Paulina Brandberg, jämställdhetsminister, (L) Erika Gyllenswärd, polisinspektör, NOA, Polismyndigheten Lisa Lindström, utredare, Jämställdhetsmyndigheten Samtalsledare: Carl Gynne, utredare, Brå.

Det vilar ett stort ansvar på poliser i yttre tjänst när de ska avgöra vem som ska stoppas och kontrolleras för exempelvis narkotikabrott. Finns det några gemensamma nämnare bland de som polisen kontrollerar? Vad har polisen för vägledning och hur dokumenteras deras arbete med profilering och likabehandling? Vad tänker polisen och Civil Rights Defenders om visitationszoner och hur kan arbetet med profilering och likabehandling utvecklas? Samtalet utgår från en Brå-rapport som publicerades i oktober 2023. Medverkande: Anna Öström, projektledare, Brås; Tommy Kangasvieri chef på enheten för utveckling av brottsbekämpning, NOA, Polismyndigheten samt Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Publicerad: 13 februari 2024. Relaterad publikation: Polisens arbete med profilering och likabehandling. Med fokus på diskriminerande etnisk profilering.

Det kan gå väldigt snabbt när barn och unga rekryteras in i ett kriminellt nätverk, ibland tar det bara en dag. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till kriminella nätverk, vad som motiverar rekryteringen och på vilket sätt barnen utnyttjas. Vi pratar också om vilken roll narkotikahanteringen har och hur situationen är för flickor och kvinnor i de här nätverken. Och hur kan det gå till för den som vill lämna ett kriminellt nätverk? Vilket stöd behöver de och vilket stöd finns att få? Samtalet utgår från en Brå-rapport som publicerades i november 2023. Medverkande: Katharina Tollin, projektledare, Brå; Lennart Karlsson, kommissarie, Polismyndigheten Region Stockholm; Charles, samordnare för unga i riskzon, Nacka kommun samt Linda Lindgren, teamledare för fältande socialsekreterare, Västerås stad.Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Relaterad publikation: Barn och unga i kriminella nätverk

Bedrägeri är ett av de vanligaste brotten och många privatpersoner luras, ofta på stora summor pengar. Med utgångspunkt i en rapport som Brå publicerade i september 2023, diskuterar vi i det här avsnittet bland annat vilka typer av bedrägerier som är allvarligast och vilka sårbarheter som bedragarna utnyttjar. Vi pratar om hur bankerna arbetar för att förebygga bedrägerier och vi får veta mer om begreppet nudging - vad är det och hur skulle det kunna användas i förebyggande syfte mot bedrägerier? Medverkande: Niklas Laninge, VD, Nordic Behaviour Group; Helena Wall, Head of Fraud Intelligence and Awareness, Nordea samt Lina Fjelkegård, projektledare, Brå. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.

Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp, samtidigt som brott mot barn är mindre synliga än brott som begås mot vuxna. Brotten mot barn upptäcks mer sällan och polisanmäls i mindre utsträckning, än brott mot vuxna. Utifrån resultaten i den kartläggning av anmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år, som Brå genomfört, diskuteras bland annat vilka mönster som finns när det gäller brott mot barn, och vilket stöd som finns att få? Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023. Medverkar gör Monika Sellgren Karlsson, Utredare, Brå; Ing-Mari Larsson, Socionom/Barnrättsombud, Stödcentrum för unga brottsoffer samt Charlotte Qvandt, Barnahus, Polismyndigheten. Moderator är Maria von Bredow, utredare vid Brå.

Brott bland barn och unga är en ständigt aktuell fråga som kräver gemensamma lösningar. Hur kan vi praktiskt och i samverkan arbeta brottsförebyggande med unga? Både de som redan begår brott och de som riskerar att hamna i brottslighet. Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023. Medverkar gör Christina Söderberg, utredare, Brå; Åsa Furén-Thulin, sektionschef, Sveriges kommuner och regioner; Linnea Lindquist, biträdande rektor, Hammarkullsskolan samt Jonas Söderlund, familjebehandlare, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Moderator är Maria von Bredow, utredare vid Brå.

År 1998 infördes brottet Grov fridskränkning som tar sikte på upprepat våld i nära relation. Utifrån resultaten i en rapport där Brå studerat brottet närmare, diskuteras bland annat vad som karaktäriserar anmälningar om grov fridskränkning mot barn. Hur hanterar rättsväsendet anmälningarna och vilka svårigheter stöter man på i hanteringen av brottet? Vilket stöd och skydd får barnen efter att brottet anmäls? Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023. Medverkar gör Stina Holmberg, Utredare, Brå; Susanne Sommargren, Polisinspektör, Barnahus, Polismyndigheten samt Alexandra Bopp, Vice chefsåklagare, Norrorts åklagarkammare, Åklagarmyndigheten. Moderator är Maria von Bredow, utredare vid Brå.

Samverkan mellan till exempel skola, socialtjänst, polis, kommun är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att förebygga att barn och unga begår brott. Samverkan är också en viktig nyckel för att identifiera och stötta unga som riskerar att hamna i kriminalitet och de som vill lämna en kriminell livsstil. I det här poddavsnittet pratar vi om hur olika typer av samverkan kan fungera, utifrån ett informationsmaterial som Brå varit med och tagit fram; Sociala insatsgrupper (SIG) samt Samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Mer information finns på www.bra.se/sig-sspf Medverkande: Emma Ravald, verksamhetsutvecklare för Barn och unga, Polismyndigheten; Marcus Terfelt, samordnare för unga i riskzon, Nacka kommun samt Christina Söderberg, utredare, Brå. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.

Hatbrott mot afrosvenskar kan ske på en mängd olika platser och tidpunkter. Det påverkar afrosvenskars vardag och riskerar att bidra till en förstärkt känsla av utanförskap. Hatbrott mot afrosvenskar karaktäriseras också av en högre förekomst av våld, jämfört med andra typer av hatbrott. Med utgångspunkt i en rapport som Brå publicerade i slutet av november 2022, diskuteras bland annat hur utsattheten kan ta sig uttryck; vilka gärningspersonerna är; vilka konsekvenser utsattheten kan få samt vad man göra åt den här typen av brott. I poddavsnittet förekommer citat från personer som intervjuats i Brås studie. Citaten är inlästa av andra personer, än de som intervjuats. Medverkande: Klara Hradilova Selin, utredare, Brå samt Anna Adeniji, filosofie doktor och konsult i frågor om rasism. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Publicerad: 19 december 2022. Relaterad publikation: Afrofobiska hatbrott

Vilka typer av brott uppger flest att de utsätts för? Vilka brott är det man oroar sig mest för? Hur står det till med förtroendet för exempelvis polisen och övriga rättsväsendet? Och finns det något samband mellan oro, otrygghet och utsatthet för brott? I det här poddavsnittet pratar vi om resultaten i Brås senaste nationella trygghetsundersökning, som publicerades den 11 oktober 2022. Medverkande: Johanna Viberg, utredare, Brå. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Publicerad: 11 oktober 2022. Relaterad publikation: Nationella trygghetsundersökningen 2022

Den svenska sexköpslagstiftningen infördes för drygt 20 år sedan. Då var Sverige det första land i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Men hur arbetar polis och åklagare idag, mot köp av sexuell tjänst?

Under 2023 kan kommuner enligt lag få ansvar att förebygga brott. . Vad innebär lagförslaget för kommuner och deras samverkansparter? Vad kan lokala brottsförebyggare göra för att möta lagkraven? Hur påverkas polisen och kommuner av föreslagen kommunlagstiftning?

Var fjärde förtroendevald i riksdag, kommun och region uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld, men få polisanmäler. Vad leder den här utsattheten till? Undviker förtroendevalda att engagera sig eller att uttala sig i olika frågor? Är utsattheten större under ett valår?

Kan brottsförebyggande samverkan generera förändrade attityder och beteenden bland skjutande kriminella? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022.