Att mötas i skogen, fika och få ta del av praktiska försök, samtala och diskutera om resultaten är både roligt och bildande. Vårkvällen den 6 maj 2025 träffades närmare 70 skogligt intresserade i skogarna i Attsjö strax öster om Växjö för att lära sig mer om hur man lyckas med sin tallföryngring. I detta poddavsnitt samtalar Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll med Britt-Marie Börjesgård, Mats Blomberg och Per Hultqvist. Vi sammanfattar det vi hört och lärt oss om hur man lyckas bäst med tallföryngring på svårföryngrade marker. Vi har under exkursionskvällen lyssnat till Magnus Petersson, chef för skoglig utveckling på Södra och Bennie Johansson, rådgivare på Södra. Följande frågor toga upp. -Naturlig föryngring eller plantering? -Med eller utan markberedning? -Hägn, inget hägn eller viltrepelenter?   I samtalet lyfter vi frågor som berör tallföryngring och hur viktigt det är att välja rätt trädslag. Det ger också insikt om hur otroligt värdefullt och trevligt det är att träffas ute i skogen för att i den miljön diskutera och samtala om skogsbruk och andra frågor som berör skogen.

Med rätt röjning kan vi ofta anpassa skogarna så att de bättre klarar kommande decennier under 2000-talet.     I detta poddavsnitt samtalar vi med Ludvig Blixt som är skogsvårdsledare på Södra i Mönsterås skogsbruksområde eller som det numera heter Mönsterås medlemsteam. I sin tjänst arbetar Ludvig tillsammans med Södras rådgivare/inspektorer och med entreprenörerna som utför röjningar och planteringar. Vi som samtalar med Ludvig om varför, när och hur man röjer är Hanna Nero, Elin Varde och Harald Säll.   Med röjning gynnas det som ska vara kvar. Röjningen i skogsbruket är en av de allra viktigaste åtgärderna för att skapa en sund och växtlig skog med många olika värden. För 40 år sedan kunde man få vitesföreläggande/böter om man i skogsbruket gynnade för mycket björk. I dag vill vi ha mer löv i våra skogar. Det förutsätter att vi ger olika arter möjlighet att etablera sig och växa vidare till stora träd. Vi talar i detta avsnitt om hur vi bäst skapar förutsättningar för artrikedom och därefter röjer fram skogar anpassade för den givna platsen. Vi talar också om vilka hjälpmedel som finns för att planera röjningen och hur man ser om det finns ett röjningsbehov. Vi lyfter också frågan om hur viktig röjningen är och att den verkligen blir utförd i rätt tid. Har du inga redskap kan du alltid brytröja en stund. Har du lite tid kan det räcka med brunnsröjning. Och om du inte hinner med att röja själv rekommenderar vi att du tar hjälp med röjningen.   Inspelat den 12 mars 2025.    

Kan vi få och när i så fall får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  I detta andra poddavsnitt om digitaliserat skogsbruk berättar Johan Fransson mer om den forskning som bedrivs inom området. Johan Fransson är professor i skogsbrukets digitalisering. Han är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. När får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  Det är många frågor som väcks då vi samtalar om den forskning som Linnéuniversitetet med flera bedriver i skogarna utanför Växjö. Hur går forskningen vidare med användning av AI-teknik i kombination med drönarbilder, laserskanning, hyperspektrala bilder, radarbilder och grunddata från koldioxidbalanser som fångat mängder med information i forskningsskogen utanför Växjö? Kan det här leda till att vi formar framtidens skogar för att bättre klara klimatförändringar liksom ökad biologisk mångfald, höjda sociala värden och större hänsyn till kultur och fornminnen? Att dessutom lägga på ytterligare skikt med ljudupptagningar med fågelkvitter gör bilden ännu mer intressant och fullständig. I ett förändrat klimat kan vi inte begära att naturen själv skall lösa bevarandet av alla värden och ekosystemtjänster vi förväntar oss ska finnas kvar på en viss plats. Vegetationszonerna flyttar sig 1,5 cm per minut viket gör det nödvändigt att binda så mycket koldioxid som möjligt över tid i skogarna och samtidigt lösa frågorna om bevarande av biologisk mångfald.

Hur kan olika former av fjärranalys hjälpa oss så att skogar och natur bättre klarar förändrat klimat? I detta poddavsnitt samtalar vi med Johan Fransson som är professor i skogsbrukets digitalisering. Johan är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om  det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Våra redan existerande laserdata insamlade från flygskanning och satelliter ger bra skogliga grunddata för trädens höjd och skogarnas volym och i viss mån hälsa. Görs dessa skanningar mer återkommande i kombination med verkligt uppmätta data från försöksytor och tillsammans med högupplösta drönarbilder kan stora förbättringar nås med modern AI-teknik. Vi kan då följa skogarnas årliga tillväxt och koldioxidinbindning samt olika typer av värden och skador på skogen. I ett framtida digitaliserat skogsbruk kan vi med drönare utrustade med olika sensorer skapa nya förutsättningar för ett hållbarare skogsbruk. Det kan ge större möjligheter att se trädens virkeskvalitet och kemiska sammansättning för bättre utnyttjande av träråvaran. Vi talar också om hur man med radar kan följa trädens torkstress och vatteninnehåll vid olika tidpunkter under året och dygnet.

Kan konsten vara en utgångspunkt för samtal och dialog om skog och skogsbruk? Martha Kristensen är en av få konstnärer som i sin konst gestaltat trakthyggesbruket.  Inspelat den 3 december 2024. Vill du se och veta mer om Martha och hennes konstverk går du in på hennes hemsida https://www.marthakristensen.se/ Den här gången samtalar Elin Varde och Harald Säll med konstnären Martha Kristensen om hennes konstprojekt som berör trakthyggesbruk. Som en introduktion till hennes konstverk och de samtal vi haft citerar vi ett inledande stycke ur Marthas bok Bruksskogens livscykel. "När jag flyttade till Älghult 2018 började jag måla av skogen omkring mig, följa den ganska hätska skogsdebatten och av personlig nyfikenhet undersöka olika aspekter av skogen. Mitt skapande brukar kretsa kring motsättningar och kontraster som jag fastnat för när jag uppfattat dem som lustiga eller intressanta. En sådan motsättning är den om de olika stadierna i trakthyggesbrukets livscykel." Det här ledde sedan vidare till hennes bok Bruksskogens livscykel som är en "konstpublikation som handlar om trakthyggesbruk, sett i ett småländskt perspektiv." Martha skriver också att: "Den har som syfte att vara kunskapsspridande och ge en introduktion till dagens skogsbruk, med utgångspunkt i konstverket Bruksskogens Livscykel". Boken går att låna på olika bibliotek i framför allt Småland.  

Samtal om lövsågverk och varför vi sågar och förädlar allt mindre av vår svenska lövträråvara. Inspelat den 21 november 2024. Denna vinter upphör det sista björksågverket i Götaland med sin produktion. Östra Hults elektriska såg som sågar björk och al söder om Värnamo lägger med största sannolikhet ner sin produktion. Det innebär att söder om Värmland-Dalarna finns snart inget större björksågverk. I detta avsnitt samtalar vi med sågverksägare Emil Lindberg om förädlingen av lövträ, lövskogsbruk och mångfald. Emil har en skoglig kandidatutbildning från Linnéuniversitetet. Han sågar och säljer mestadels ek på sitt företag Ekoträ AB som ligger mitt i Småland i Sävsjö kommun. Vi berör också skoglig utbildning, mängden lövskog och andra företag som försökt öka lövträförädlingen. Vi som samtalar om detta med Emil Lindberg är Åke Carlsson och Harald Säll. De flesta önskar och kräver att det ska vara mer lövträd i skogen. Men samtidigt vill allt färre köpa förädlade lövträprodukter från den svenska skogen. Kan det vara så att vi ställer orimligt höga krav på naturen och då inte minst på våra lövträd vilket gör att plast och andra material tar över? Endast ett par tusendelar av den avverkade björkvolymen sågas resten blir massaved, bioenergi och röjs bort. För 30 år sedan, under 1990-talet, sågades 450 000 kubikmeter lövträtimmer och i dag sågas 175 000 kubikmeter. Motsvarande volym för svenska barrsågverk är närmare 40 miljoner kubikmeter.

Attsjöområdet, knappt 2 mil öster om Växjö, är sedan 1950-talet ägt av Södra. Kring förra sekelskiftet fanns här enorma mängder skog som började exploateras, så mycket att det till och med byggdes en järnväg för att frakta ut sågtimret. Som på många andra platser i landet tog skogen slut efter några decennier, och banan lades slutligen ner 1930. Men idag har skogen återhämtat sig och besökarna möts åter av resliga tallstammar i det 2500 hektar stora området.

Vi försöker svara på och reda ut frågor som berör: Varför föryngring/plantering? Håller gamla rekommendationer i förändrat klimat? Vad krävs för en lyckad självföryngring eller plantering? Hur får man en mängd olika trädslag för ökad riskspridning? Markberedning: Varför markberedning och olika metoder. Plantskydd mot skadeinsekter. Avgång om inget skydd. Hur sprids ny kunskap om plantering? Anpassning till olika regioner och lokala förhållanden allt viktigare. Framtiden hänger mycket på föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Naturen vet inte alltid vilket trädslag som passar bäst.

Vi summerar kort vår exkursion på Tagels gård den 22 maj. Emma Holmström och Ulf Johansson från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitetet, var exkursionsföreläsare för 80 de exkursionsdeltagarna. Elin Varde och Harald Säll samtalar om blandskog med björk och gran och hur denna påverkar skötsel, tillväxt och artmångfald. Vi berör också etablering av douglasgran under björkskärm och något om skaderisker. Men också något om hur mycket det kan skilja i produktion mellan hybridlärk, gran, björk, bok och ek i en försöksyta på bördig mark på Tagel. I den andra hälften av detta avsnitt berör vi resultatet från EU-valet den 9 juni. Vi lyfter nödvändigheten av att läsa på och att samtala med olika parter och intressen för att kunna fatta bra beslut. Vi exemplifierar bristfälliga konsekvensutredningar med de som i praktiken ska genomföra olika EU-beslut. Ibland leder nya EU-förordningar och direktiv till starka reaktioner från de som berörs även om man i sak är för exempelvis restaurering av natur. Sambanden är ofta komplexa och kan få konsekvenser som inte är så lätta att se.

Temakväll om EU och om vikten av att gå och rösta i EU-valet den 9 juni. Vi samtalar med skogsägarna om vilka tankar och lärdomar de fått av kvällens föreläsningar och vad de anser att beslutfattarna i EU bör tänka på.

Denna gång samtalar vi om hur EU är organiserat och vad vi bör och kan tänka på inför EU-valet den 9 juni 2024.

Vi samtalar med Johanna Witzell som är professor inom ämnet skogens hälsa på Linnéuniversitetet. Vi talar på ett positivt sätt om skador och risker vi fått och kanske kommer att få på skogen i ett förändrat klimat. Samt om nödvändigheten av stor biodiversitet. Vi lyfter också de risker vi tar då vi förflyttar plantmaterial mellan länder och kontinenter.

Hur påverkas skogen av torka och vilka trädslag bör vi välja? Vi talar med professor Johan Bergh på Linnéuniversitetet om koldioxidbindning och hur vi bör anlägga våra framtida skogar för att dessa ska bli mer robusta och tåliga. Vi samtalar också med lövskogsexperten Anders Ekstrand på Södra om lövskogsbruk och alternativa trädslag.