I sin nya roman ”Svanhopp. Roman om en död far” skriver författaren och konstkritikern Sebastian Johans om sorgen efter en för tidigt bortgången pappa. En lika älsk- som ömkansvärd person som missbrukar det mesta som kommer i hans väg – alkohol, mediciner, mat. Ändå väljer sonen att gå i faderns fotspår. Likt pappan söker sig även sonen till konstens och litteraturens rika världar. Men där pappans litterära ambitioner slutar i smärtsamma misslyckanden, förverkligar sonen det som fadern aldrig riktigt vågade leva ut och satsa på. Vad ligger egentligen bakom denna drivkraft att hela våra föräldrars sår, rädda våra fäder? Hur bär man sorgen efter en älskad förälder genom livet? Går det att leva utan en faders kärlek? Det är några av de frågor som det här samtalet kretsar kring.

Det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer, tar ett stort och brett grepp om den omdiskuterade läskrisen. Numret innehåller texter av bland andra Jonas Gren, Kristoffer Leandoer och påven Franciskus. Gäst i det här avsnittet är Fredrik Sixtensson, fil. dr i grekiska och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som bidragit med en intressant text i numret. I sin artikel vänder Sixtensson på problematiken. Han frågar sig: Har läsningen historiskt verkligen varit människan till gagn? Har vi förlorat något genom att vara läsande och skrivande varelser? Och på vilket sätt är skriftspråket ett nationalistiskt projekt?

I sin nya roman ”Genom delning” gestaltar Lyra Ekström Lindbäck relationen mellan tvillingsystrarna Cilla och Clara. En spricka uppstår i relationen när Clara tillkännager att hon tänker skaffa barn. Det blir början på ett drama som ställer frågorna om arv och livsval på sin spets. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lyra Ekström Lindbäck utifrån romanen om vår tids stora överideologi: individualismen. Men också om dess motsats: drömmen om att smälta samman med en annan människa; om tvillingskapets särskilda dynamik och om havande- och moderskapets existentiella svindel.

Gäst i det här avsnittet är Christer Sturmark, VD på förlaget Fri tanke, författare och en stridbar förespråkare för en ateistisk och sekulärhumanistisk världsåskådning. Mot bakgrund av den senaste tidens debatter om Guds existens och religionens nya synlighet i offentligheten, samtalar John Sjögren och Christer Sturmark om vem eller vad Gud egentligen är, om mening och mirakler, om tacksamhet och om det stora medvetande i vilket vi alla ”lever, rör oss och är till”. 

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Almedalsveckan i Visby, där Newmaninstitutet och Signum tillsammans med studieförbundet Bilda varje år har ett gediget program. Det här panelsamtalet har rubriken ”Gillar Gud EU?”. EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa? I panelen för att samtala utifrån dessa frågor finns Europaparlamentarikern Lars Adaktusson, företagsekonomen Charlotta Levay och statsvetaren Marie Demker. Samtalet leds av jesuitpater Thomas Idergard.

I det här avsnittet presenteras det tema som präglar en stor del av det nya numret av tidskriften Signum. Temat har fått rubriken ”Att medicinera bort lidandet” och handlar om samhällstrenden, som Jenny Lindberg skriver om i sin ledare, att tolka och förstå normala svårigheter och livshändelser som psykisk ohälsa och således också försöka medicinera bort dem. Gäst i avsnittet är Johan Bengtsson, som är forskare och ST-läkare i psykiatri. Bengtsson har skrivit en artikel, som bland annat utgår från tänkaren och den katolska prästen Ivan Illich, om psykiatrin som den nya själavården och läkarkåren som det nya prästerskapet. Även en text av Nicola Silberleitner presenteras, som ger konkreta förslag på hur vården ska kunna hantera den stora skara lidande människor som söker sig till den. Också en text av terapeuten och diakonen Stefan Nordström, om det själavårdande samtalets grunder och förutsättningar, tas kort upp.

Niklas Rådström har under ett antal decennier etablerat sig som en av våra allra främsta författare, med en lång bibliografi som innehåller poesi, dramatik och prosa. Vid sidan av skrivandet har Rådström också undervisat i berättande. Och det här avsnittet handlar just om berättandets betydelse i våra liv. Med startpunkt i Bibelns historier reflekterar John Sjögren och Niklas Rådström kring människan som en berättande varelse, om början och slutet, om determinism och frihet, och om berättelsens pendling mellan ljus och mörker. Men allting börjar, och slutar, i vad som utgör ett grundläggande tema i Rådströms eget författarskap: häpnaden inför själva livets mirakel.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Det rör sig om ett ämne som det inte så ofta talas om i kyrkliga kretsar i Sverige, men som är en självklar del av katolska kyrkans lära och den bibliska föreställningsvärlden. Det handlar om änglar och demoner. Hur ser kyrkan på andevärlden? Hur bekämpar man en demon? Och är skräckklassikern ”Exorcisten” rent av en sann historia? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Medverkar gör konstnären Fredrik Söderberg och jesuitpater Dominik Terstriep. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

De senaste veckorna har världens blickar vänds mot Rom och Vatikanen. Först i och med påve Franciskus bortgång och begravning och sedan i samband med konklaven och valet av den nye påven Leo XIV. I det här avsnittet ser vi tillbaka på och försöker sammanfatta påve Franciskus pontifikat, men blickar också framåt och spekulerar kring vad vi kan förvänta av oss av Leo XIV. Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och redaktör på tidskriften Signum, och jesuitpater Ulf Jonsson, Signums chefredaktör och professor i religionsfilosofi.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

Donald Trumps och JD Vances politiska projekt har i stor utsträckning finansierats och stöttats av ett antal inflytelserika techmiljardärer. Kändast är givetvis Elon Musk. Men bakom Trump står också några mer filosofiskt och ideologiskt drivna entreprenörer och tänkare. Peter Thiel och Curtis Yarvin är två namn som ofta nämns. Hur ser deras mörkt anstrukna världsbild och ofta uttalat anti-demokratiska ideologi egentligen ut? Hur har de påverkat vicepresident JD Vance? Och hur ska man förstå Vances konvertering till katolicismen i ljuset av detta? Det är några av de frågor som tas upp i det här avsnittet. Gäst Lapo Lappin som är filosofistuderande och skribent i Signum, Kvartal och på Expressens kultursida.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn. De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor? I det här utdraget testas tanken om erfarenheten av födande och graviditet som den religiösa livskänslans ursprung.

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen? Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Hur kan religionen fungera som en motståndskraft mot rörelser som sliter sönder, delar upp och atomiserar vår värld? Vilken roll spelar samvetet och den stilla inre rösten för vår väg mot andlig och personlig mognad? Och hur ska vi förstå skuggan, det onda inom och utanför oss? Det är några av de frågor som det här samtalet med Jakob Lusensky kretsar kring. Jakob är jungiansk analytiker, verksam i Berlin, där han bland annat drivit podden ”Psychology & The Cross” som anlägger ett djuppsykologiskt perspektiv på kristen tro.

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn Tomáš Halík i sin bok ”The Afternoon of Christianity: The Courage to Change”. I sin bok menar Halík att kyrkan står på tröskeln till vad han kallar för kristendomens eftermiddag. Han skisserar ett antal modeller som kan föra kyrkan framåt, men även tillbaka till ”spiritualitetens och mystikens rika flöden” och mot det som Halík kallar för den tredje ekumeniken. I det här avsnittet samtalar John Sjögren om Halíks vision tillsammans med Peter Halldorf, som inspirerad av Halík skrivit boken ”Morgondagens kristendom”.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om ekumenikens roll och betydelse, utifrån några av artiklarna i det nya numret av tidskriften Signum. Hur förhåller sig katolska kyrkan till den ekumeniska dialogen? På vilket sätt är ekumeniken ett fredsprojekt? Vilka är de stora ekumeniska utmaningarna idag? Och är ekumenikens mål, en synlig kristen enhet och ett delat nattvardsbord, verkligen realistiskt?

15 januari i år gick filmregissören och multikonstnären David Lynch ur tiden. Lynch har hyllats som en av filmkonstens mest säregna visionärer. Med filmer och tv-serier som ”Lost Highway”, ”Mulholland Drive”, ”Eraserhead”, ”Blue Velvet”, ”Inland Empire” och ”Twin Peaks” har Lynch skapat en omisskännlig stil och ett alldeles eget filmiskt universum. Vari består egentligen Lynchs storhet? Vilka är de centrala teman som går genom hans verk? Hur kan kvantfysik och indisk mystik hjälpa oss att förstå hans ofta komplicerade bildberättande? Finns det någon moral att utvinna ur hans filmer? Finns det rent av några kristna motiv i hans verk? Om dessa frågor samtalar John Sjögren och Anna Jansson. Anna är konsthistoriker anställd vid Nationalmuseum samt engagerad i Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm.

”Gud är inte plåstret”. Det är titeln på årets fastebok, som Svenska kyrkans ärkebiskop presenterar varje år. I år är boken skriven av artisten Tomas Andersson Wij som har skrivit ett slags personliga essäer om tro och tvivel, fasta och fest. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Tomas Andersson Wij utifrån några av bokens teman. Det handlar om det svåra men samtidigt nödvändiga i att säga något om det outsägliga, om maktens förhållande till kärleken, om att våga vara sårbar och om extasens betydelse. Men vi börjar med en avgörande erfarenhet som Tomas gör redan som tolvåring, i det lilla pojkrummet söder om Stockholm.