Emmanuel Bäckryd
Hopp
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gryningens-folk-ar691

Bibeltexten är 2 Pet 1:19 (SFB15):

”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en dyster plats tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan."

I predikan borrade vi i bilden om en gryning. Mörkret tid har varit, nu stundar dagen. Jesu liv, död och uppståndelse är världshistoriens gryning! Denna gryning har pågått i snart 2000 år, och vi ser en intensiv rosa strimma borta vid horisonten i öster. Solen är på gång, dvs vi väntar ivrigt på Jesu återkomst. Då ska solen gå upp. Men medan vi väntar så bär vi redan nu ”morgonstjärnan” i vårt inre, redan nu är vi kallade att låta den lysa klart, redan nu kan vi vara ett hoppets ljus som lyser i den här världens mörker och vittnar om att solen är på gång. Och det är också vårt uppdrag att peka på det där rosa bandet vid horisonten i öster och berätta för världen: Hör ni, gryningen är här! Jesus är Herre och han är på gång! Solen håller på att gå upp! Vi lever våra liv (med allt vad det innebär) i skiftet mellan natt och dag, mellan mörker och ljus, mellan det gamla och det nya. Vi är gryningens folk.

1. Känner du dig som en del av ”Gryningens folk”? Varför/varför inte, och vad betyder det för dig?

2. Uttrycket ”redan nu-inte än” fångar upp mycket av vad dagens predikan handlar om. Hur förstår du det här uttrycket? Vad betyder det konkret, för dig?

3. På vilket sätt är Gamla testamentet bärare av hoppets budskap?