Lag&Avtals podcast handlar denna gång om den första visselblåsardomen. En plastikkirurg ville ha skadestånd för de repressalier hon ansåg sig ha blivit utsatt för. Prövningen i Arbetsdomstolen stannade vid att hennes larm saknade allmänintresse.

Visselblåsarlagen ska ge ett skydd till den som slår larm om missförhållanden. Men ett krav är att det finns ett allmänintresse att de rapporterade missförhållandena avslöjas. Annars är lagen inte tillämplig.

I juni i år meddelade Arbetsdomstolen den första domen om Visselblåsarlagen. Tvisten står mellan Läkarförbundet, som företräder en medlem, och arbetsgivaren Art Clinic.

I detta avsnitt medverkar Erik Grahn, doktorand i civilrätt. Hans avhandling som publiceras i närtid handlar om arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet och när dessa bortfaller eller måste nyanseras på grund av det skydd som finns för privatliv, yttrandefrihet och religionsfrihet i Europakonventionen.

Med är också Tobias Normann, arbetsrättsadvokat på Mannheimer Swartling.

Arbetsdomstolen underkänner plastikkirurgens avvikelserapporter. De når inte upp till kravet på allmänintresse. Poddarna frågar sig hur höga kraven är som ställs på visselblåsare för att de ska få lagens skydd? Måste visselblåsaren exempelvis kunna styrka att missförhållandena faktiskt ägt rum? Har Arbetsdomstolen haft sönder lagen med så högt ställda krav? Kommer lagen i så fall funka framgent?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.