LDL, kolesterol, mättat, omättat fett, smör, rapsolja, margarin, kokosfett... alla har sin åsikt, men vad säger egentligen forskningen? I det här avsnittet av Hälsa för livet möter vi Ingrid Larsson, forskare i obesitas och en av Sveriges mest erfarna näringsfysiologer, för att reda ut myterna kring fett, kolesterol och hjärtats hälsa.
Vi pratar om mättade och omättade fetter, om varför LDL fortfarande spelar roll – och om vilken mat som faktiskt gynnar hjärtat på riktigt. Från fisk, baljväxter och fullkorn till valet mellan smör och olja i stekpannan.
Ett avsnitt för dig som vill förstå vad som är myt, vad som är vetenskap – och hur dina vardagsval kan påverka hjärtat inifrån.
Från gatan till rättssalen – Stefan Olafsson har levt ett liv som få kan föreställa sig. Han har varit hemlös, fast i missbruk, kriminalitet och vet hur det känns när hoppet är borta.I vårt samtal berättar han om mörkret, vändpunkten och livet i dag – om hur man reser sig från botten, bygger upp ett nytt liv och hittar mening där det tidigare bara fanns kaos.Det är en berättelse om mod, kamp och att aldrig räkna ut någon.
Vi gästas av Markus Takanen, överläkare i psykiatri, som hjälper oss att reda i ett av vår tids mest omdebatterade ämnen.
I det här avsnittet av Hälsa för livet fördjupar vi oss i antidepressiva läkemedel – särskilt SSRI – och de stora frågor som väcks när ett piller blir lösningen på lidande. Vi utgår från dokumentärserien Det sista pillret av Johan Cedersjö, där hans personliga berättelse ger en ingång till det som berör över en miljon svenskar.
Hur vet man om SSRI är rätt behandling? Varför är det ofta enkelt att få medicinen, men svårt att få stöd att sluta?
Vi pratar om utsättningssymtom, placeboeffekter, diagnoser, och medicineringens roll i ett samhälle där allt fler mår dåligt. Ett avsnitt för dig som söker förståelse snarare än enkla svar.
I det här avsnittet möter vi Katrine Hamori. Vi pratar med Katrine om sin bok "Mot hans vilja" som handlar om medberoende och hur det gick till när hon till slut samlade vänner och släkt för att göra en intervention. En intervention är en planerad insats som syftar till att påverka en individs beteende. Katrine delar ärligt och naket med sig av hur det var att leva i en relation där hon successivt tappade bort sig själv. Vi pratar om hur det började, vilka varningssignaler som fanns, vad som till slut blev vändpunkten – och hur livet ser ut idag.Det här är ett avsnitt om smärta, mod och läkande. Om att ta sig ur det man aldrig trodde man kunde lämna – och att långsamt hitta tillbaka till sig själv.Ett samtal du inte vill missa.
Låter det otroligt, kanske, men det är helt sant om man tar sina mediciner. I det här avsnittet möter vi Joakim Berlin, som fick sin HIV-diagnos under gymnasietiden. Han berättar om hur livet med hiv faktiskt ser ut idag, och slår hål på några av de vanligaste myterna:
✔️ Behandling med medicin innebär idag att HIV inte smittar och att man kan ha sex oskyddat.
✔️ Informationsplikten är borttagen – du har alltså ingen skyldighet att berätta.
Det innebär i praktiken att det säkraste sättet att INTE bli smittad är att ha sex med en person som har en välinställd behandling av sin HIV.
Joakim, som själv lever med hiv och arbetar som rådgivare och hivpolitisk sakkunnig, delar med sig av sin vardag, erfarenheter av medicinering, relationer och intimitet.
För tydlighetens skull så uttrycker man inte det längre som "Hiv smittas inte längre", utan korrekt är överförs inte vid välinställd behandling.
Ett avsnitt för dig som vill förstå mer – eller bara uppdatera din syn på HIV i Sverige idag.
I detta avsnitt gästas vi av Tommy Lundberg, forskare i träningsfysiologi vid Karolinska Institutet, som har djupdykt i frågor kring styrketräning, muskeluppbyggnad och åldrande.
Vi inleder med frågan om hur mycket muskler kan man bygga på en given tid.
Vi pratar om de största utmaningarna för att bibehålla muskelmassa och styrka när vi blir äldre, varför typ II-muskelfibrer är så viktiga och hur åldrandet påverkar dem.
Vi diskuterar även vilken roll vikter och intensitet spelar: är det bättre att lyfta tungt med få repetitioner, eller ska man hålla sig till lättare vikter med fler reps?
Vi utforskar även kostens betydelse, hälsofördelar utöver styrka, samt nya rön inom forskningen. Detta är ett fullmatat avsnitt för dig som vill veta hur man optimerar sin träning – oavsett ålder!
I veckans podd gästas vi av Johan ”Plexus” Oldenmark – legendarisk kroppsbyggare och gladiator, en gång utsedd till millenniets bodybuilder. Johan är en symbol för styrka, glädje och målmedvetenhet, men vem är han bakom det breda leendet och de stora musklerna? Vi får följa hans resa från källargymmets passion till tävlingsscenernas glans och rollen som energisk inspiratör i TV-rutan. Han delar med sig av historier om träning, tävling och balans i livet – hur han kombinerar fysiska mål med att sprida glädje och energi till andra. Ett avsnitt fyllt av skratt, inspirerande anekdoter och reflektioner om vad som krävs för att bygga både en stark kropp och själ.
I det här poddavsnittet gästas vi åter av Ingrid Larsson, näringsfysiolog, forskare inom obesitas och docent i klinisk experimentell nutrition. Vi dyker ner i den senaste forskningen kring viktminskning och ämnesomsättning, och hur våra kroppar reagerar på olika metoder för viktnedgång, inklusive läkemedel och jojobantning.
Vi inleder avsnittet med att diskutera de nyaste läkemedlen för viktnedgång och vad forskningen visar om deras effektivitet och långsiktiga effekter.
En annan del av samtalet kretsar kring jojobantning – vad det innebär, om det är farligt, och hur det kan påverka både ämnesomsättningen och kroppens sammansättning. Ingrid förklarar också de mentala effekterna av att ständigt gå upp och ner i vikt, och vad forskningen säger om risken att gå upp mer än man tappat.
Sjunker verkligen ämnesomsättningen med åldern? Här går vi in på Herman Pontzers forskning som visar att vår basala ämnesomsättning förblir stabil mellan 20 och 60 års ålder, och hur förändringar i livsstil snarare än metabolism ofta ligger bakom viktökningen. Vi tar upp vanliga missuppfattningar om att träning alltid leder till större kaloriförbränning och hur kroppen justerar sin energianvändning vid ökad aktivitet.
I detta poddavsnitt gästas vi av psykologen och docenten Mattias Lundberg, som tar upp ett ämne många kan relatera till: besvärliga beteenden på arbetsplatsen. Istället för att kategorisera personer efter personlighetsdrag, förespråkar Mattias att vi ska fokusera på beteenden – för det är de som ställer till det, inte personligheterna.
Med sin humor och skarpa insikter diskuterar han olika typer av medarbetare, som till exempel den ständigt arga "Kapten Haddock", besserwissern som alltid ska veta bäst, tidsoptimisten som aldrig riktigt hinner med, och glidaren som undviker ansvar.
Mattias menar att vi kan skapa mer harmoniska arbetsmiljöer om vi blir bättre på att hantera beteenden snarare än att lägga energi på att försöka förändra människors personligheter. Missa inte det här spännande avsnittet, fullt av både igenkänning och praktiska tips!
I detta avsnitt intervjuar vi Katarina Howner, dubbel specialist inom psykiatrin. Vi diskuterar psykopati, antisocial personlighetssyndrom, rättspsykiatrisk bedömning, riskbedömning samt psykopati och möjligheterna till rehabilitering för personer med denna diagnos.
Katarina ger en djupare inblick i hur man arbetar inom rättspsykiatrin och de utmaningar som finns när det gäller behandling och riskhantering av individer med psykopatiska drag. I avsnittet diskuterar vi även allmänt om psykopati inte bara relaterat till rättspsykiatrin.
Vi träffar återigen näringsfysiologen, David Ek där vi pratar om fröoljor. En vanlig uppfattning är bland annat att fröoljor bidrar till inflammation på grund av deras innehåll av omega-6-fettsyror. Varför tror många att fröljor är dåliga för hälsan? I synnerhet har rapsolja fått dåligt rykte - varför?
En del hävdar att det är bättre att ersätta fröoljor med mättade fetter som smör och kokosolja. Men forskningen är entydig och visar att omättade och fleromättade fetter, som de som finns i fröoljor, kan bidra till att sänka kolesterolnivåerna och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Fröoljor är inte "dåliga" i sig själv; det handlar om hur de
används inom ramen för en övergripande balanserad kost. Genom att välja oljor med rätt balans av fettsyror och använda dem i måttliga mängder kan du dra
nytta av deras hälsofördelar.
Som alltid är variation och balans nyckeln till en hälsosam kosthållning. Det viktiga är inte att undvika omega-6, utan att säkerställa att vi också får tillräckligt med omega-3. En balanserad kost som inkluderar båda dessa fettsyror har visat sig vara det bästa för att skapa en sund inflammationsrespons i kroppen.
I det här avsnittet träffar vi ”muskelprofessorn”, Daniel Berglind docent i folkhälsovetenskap. Det blev ett samtal där vi hann med en mängd frågor där Daniel slår hål på en del träningsmyter och förklarar hur vi kan träna optimalt beroende på förutsättningar.
Nedan ett axplock av frågorna:
Varför fungerar det inte att träna för att gå ner i vikt? Kan man man vara för ung för att börja styrketräna? Kan man bli för gammal att börja styrketräning?
Hur lite kan man träna för att bli starkare eller bygga muskelmassa?
Hur mycket muskelmassa tappar vi genom åren?
Hur viktigt är det med måltidsfrekvens
Är vågen ett bra verktyg för viktnedgång?
Hur kan man träna om man inte har mycket tid?
Gunnar Bergström är en svensk författare och föreläsare som har specialiserat sig på frågor kring kriminalitet och missbruk. Han är känd för sitt arbete inom området behandling och rehabilitering av kriminella och missbrukare.
I det här avsnittet diskuterar vi hur man kan bryta den kriminella livsstilen. Om olika metoder och program för behandling och rehabilitering, och vikten av att ändra grundläggande attityder och värderingar för att skapa en varaktig förändring.
Gunnar tar praktiska exempel och ger en konkret bild av hur kriminella/missbrukare tänker och agerar, vilket gör det lättare för andra att förstå de komplexa dynamikerna i en kriminell/missbrukande livsstil.
Gunnar har precis kommit ut med en uppdaterad version av sin bok ”Kriminalitet som livsstil 5.0”
I det här avsnittet gästar näringsfysiologen, dietisten och obesitasforskaren Ingrid Larsson oss igen. Vi börjar med en genomgång av vår älskade krydda salt för att sedan tala om varför vi så gärna vill dela in och kategorisera livsmedel som antingen nyttiga eller onyttiga. Vad är "naturliga" livsmedel etc.
Hur mycket salt bör vi äta?
Vilken typer av salt finns det? Vilka är bäst? Är Himalyasalt bättre än det vanliga bordssaltet?
Det dolda saltet i färdigmaten
Högt blodtryck och salt
Vad är det som avgör om ett livsmedel anses vara nyttigt eller onyttigt?
"Nej, modersintinkten är inte helt medfödd", säger Caroline Uggla som är doktor i evolutionär antropologi, docent i demografi och verksam vid Stockholms universitet och Södertörns högskola.
Det blev ett mycket intressant samtal med Caroline i ett ämne som inte bara berör föräldrar utan de som finns runt om. Caroline avlivar en hel del populära myter kring familjen sett utifrån ett evolutionärt/biologiskt perspektiv.
Vi samtalar om föreställningar om vad som är ”naturligt” i familjelivet. Är kärnfamiljen ett traditionellt sätt att leva? Är det lättare eller svårare än någonsin att vara förälder i 2020-talets Sverige?
Ännu en gång gästas vi av näringsfysiologen, dietisten och obesitasforskaren Ingrid Larsson. Den här gången samtalar vi om kroppspositivism och kroppsaktivism. Ett ämne som väcker mycket känslor. Vad händer om vårdpersonalen börjar för att dra sig för att ta upp ämnet fetma eller som det kallas inom vården, obesitas med sina patienter skulle det vara ett större problem än att man känner sig stigmatiserad. Hur kan vi på bästa sätt jobba bort denna stigmatisering?
Går kroppsaktivism ihop med hälsosam livsstil då det ibland tycks som kroppsaktivister uppmuntrar till fetma. Vad säger vetenskapen?
I det här avsnittet träffar vi beroendeläkare Markus Takanen för tredje gången. Den här gången om läkemedelsberoende. Vilka är de vanligaste typerna av läkemedel som människor blir beroende av och varför? Vilka faktorer kan öka risken för att utveckla ett läkemedelsberoende? Hur skiljer sig behandlingen för läkemedelsberoende från andra former av beroende, som till exempel alkohol- eller narkotikaberoende?
Vilka fysiska och psykiska konsekvenser kan uppstå på grund av långvarigt läkemedelsmissbruk?
Finns det några specifika strategier eller metoder som har visat sig vara effektiva för att behandla läkemedelsberoende?
Hur kan samhället arbeta för att förebygga läkemedelsberoende och stödja personer som redan är drabbade?
Finns det några vanliga missuppfattningar om läkemedelsberoende som du skulle vilja rätta till?
Vilka resurser finns tillgängliga för personer som söker hjälp för läkemedelsberoende, och hur kan de få tillgång till dem?
Hur påverkar läkemedelsberoende familjer och nära och kära till den som lider av det?
Vad kan vi göra som samhälle för att minska stigmat kring läkemedelsberoende och öka medvetenheten om problemet?
Vi har behandlat ämnet beroende ur flera perspektiv tidigare, inte minst i avsnittet med Joar Guterstam, beroendeforskare. I det här avsnittet fokuserar vi på spelberoende.
Stefan Sandström har arbetat i 40 år med missbruksbehandling och i januari kom hans senaste bok som heter "Spelmissbruk".
Vill du få mer kunskap kring spelberoende ska du lyssna på det här avsnittet. En sak som många inte känner till är samsjukligheten när det gäller spelberoende. Majoriteten av de som har ett spelmissbruk har ett alkoholberoende, drogmissbruk, ångestsyndrom, bipolaritet.
Sundqvist och Wennbergs studier (2022) visar att bland alla spelare under 25 år var risken för generaliserat ångestsyndrom tre gånger högre än för normalpopulationen.
Lyssna och lär OCH dela avsnittet för att hjälpa.
I detta avsnittet gästas vi av professorn i psykiatri, Christian Rück i ett allvarligt samtal om självmord. Ett tungt och viktigt avsnitt. Titeln på vår "Hälsa för Livet", har sällan varit mer passande.
Förtext till Christians bok "Ett liv värt att leva - varför självmord blev människans följeslagare
Sverige var först i världen med att införa en nollvision för suicid, men har ett brett folkligt stöd för dödshjälp. Vem har rätt att dö och vad kan vi lära oss av att självmord existerar? Kan vi bättre förstå livet, med all dess skönhet och bräcklighet, genom att ställa det mot det obehagligaste? Samtidigt beskrivs det hoppfulla – hur människan finner sin livslust, sin känsla av meningsfullhet.
För vad är egentligen ett liv värt att leva?
För tredje gången gästar vår favorit Ingrid Larsson vår podd. Hon är Näringsfysiolog, docent i experimentell klinisk nutrition.
Den här gången berör om sockermolekylen ur flera aspekter. Vi börjar med om barn blir hyperaktiva av socker. Sedan den grundläggande frågan vad ÄR socker rent molekylärt. Vad säger Ingrid om sockerberoende och är socker i sig själv skadligt för hälsan?
Ingrid är djupt förankrad i vetenskap och i det här avsnittet slår hon med akademisk skärpa hål på flera rent ovetenskapliga myter. Fakta är inte gissingar och åsikter och vill du grunda ditt vetande på det vetenskapen säger ska du lyssna på det här avsnittet.