När Marvin Semakala såg att det inte fanns några fritidsaktiviteter för unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bestämde han sig för att starta en bowlingförening. Han har själv IF och brinner för att stötta andra. I det här avsnittet pratar vi om varför det är viktigt att skapa möjligheter till fritid och gemenskap.

Som 16-åring fick Joanna Halvardsson diagnosen Aspergers syndrom. I många år kämpade hon med psykisk ohälsa och självskadebeteende. I dag inspirerar hon andra genom att visa att det går att ta sig vidare, och att en diagnos kan vara en styrka.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist är professor i socialt arbete och forskar om autism vid Karlstads universitet. Här berättar hon om hur hon kom fram till att hon själv är auDHD, en kombination av autism och adhd. Med hjälp av queerteori och självreflekterande forskning vill hon utmana bilden av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och skapa ett större utrymme för olika sätt att vara på.

Hur kan vi förändra våra attityder så att alla känner sig välkomna i samhället? Vi träffar Linnea Nyström, jurist och dressyrryttare, som lever med ett sällsynt hälsotillstånd, och Elin Carlsson Filipowicz vars son har flerfunktionsnedsättning. De delar med sig av sina erfarenheter av utanförskap och tankar om inkludering.

Det här programmet handlar om vänskap. För många med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan det vara svårt att träffa nya vänner och hålla kontakt med de vänner man har. Jesper Lindberger och Hanna Jonsson delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med Karin Törnblom, från intresseföreningen FUB Stockholms län, som håller i träffar för unga vuxna med IF.   Vid intresse av att anmäla sig till träffarna se FUB Stockholms län.    

Hur kan man hjälpa barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att hantera sociala situationer? Jill Dahlström, förälder till en 16-åring med adhd och autism, berättar hur hon stöttat sin son så att han känner sig trygg tillsammans med andra. Vi träffar också Gisela Bergfors, socionom, som leder grupper där unga med autism övar på sociala färdigheter enligt en metod som heter Kontakt.

Sandra Ohannesian har alltid kämpat med social ångest (tidigare social fobi). Efter att hon fick en autismdiagnos vid 21 års ålder har hon fått hjälp att hantera det. Psykologen Sara Tonemar hjälper oss att förstå sambandet mellan social ångest och autism samt vilket stöd som finns för att övervinna det.

Alla känner sig ensamma ibland. Men om ensamheten ofta upplevs som negativ eller plågsam är den ett problem. Kanske saknar man nära relationer eller ett socialt kontaktnät. I detta program träffar vi psykologen Anton Käll som forskar om ensamhet. Vi pratar om hur ofrivillig ensamhet kan påverka oss, varför vissa är mer utsatta och hur man kan ta sig ur det.

Jarna Peres son fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) för ett år sen. Han var då 15 år och sedan dess har mycket förändrats till det bättre. Hur det kan vara att som förälder få diagnos på sitt barn pratar vi om tillsammans med Maria Forsström, kurator och psykoterapeut, som stöttar föräldrar att hitta vägar framåt.

Mansour Sedaghati är förälder till en dotter på 19 år som har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tillsammans med kurator Chanelle Yake pratar vi om livet och de utmaningar som finns när barnet har IF. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda barnet och att hjälpa barnet att klara sig själv?

Marcus Karlsson var 18 år när han fick en hjärnskada efter att ett blodkärl spruckit i hjärnan. Det förändrade hans liv helt. Tillsammans med Claudia Chaves Martins, kurator, och Fredrik Mauleón, samtalsledare för unga vuxna med förvärvad hjärnskada, pratar vi om hur det går att hantera en sådan livsomvälvande förändring, och om kraften av att träffa andra i liknande situation.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Livet förändras på många sätt om man råkar ut för en olycka eller sjukdom som ger en hjärnskada. Hos unga märks svårigheterna ofta av i skolan och med kompisar. Hör Julia Nissar, 16 år, och Dania Umwari, 25 år, berätta om sina erfarenheter. Tillsammans med arbetsterapeuten Daniela Cardenas Venegas pratar vi om stöd och strategier som kan vara hjälpsamma.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Hedvig och Vilma var båda unga när de drabbades av en hjärnskada. Hur påverkades deras liv och hur har de anpassat sig till en tillvaro med nya förutsättningar? Vi träffar dem tillsammans med psykologen Solveig Hansdottir, som ger stöd till unga med förvärvad hjärnskada.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.