Mansour Sedaghati är förälder till en dotter på 19 år som har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tillsammans med kurator Chanelle Yake pratar vi om livet och de utmaningar som finns när barnet har IF. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda barnet och att hjälpa barnet att klara sig själv?

Marcus Karlsson var 18 år när han fick en hjärnskada efter att ett blodkärl spruckit i hjärnan. Det förändrade hans liv helt. Tillsammans med Claudia Chaves Martins, kurator, och Fredrik Mauleón, samtalsledare för unga vuxna med förvärvad hjärnskada, pratar vi om hur det går att hantera en sådan livsomvälvande förändring, och om kraften av att träffa andra i liknande situation.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Livet förändras på många sätt om man råkar ut för en olycka eller sjukdom som ger en hjärnskada. Hos unga märks svårigheterna ofta av i skolan och med kompisar. Hör Julia Nissar, 16 år, och Dania Umwari, 25 år, berätta om sina erfarenheter. Tillsammans med arbetsterapeuten Daniela Cardenas Venegas pratar vi om stöd och strategier som kan vara hjälpsamma.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Hedvig och Vilma var båda unga när de drabbades av en hjärnskada. Hur påverkades deras liv och hur har de anpassat sig till en tillvaro med nya förutsättningar? Vi träffar dem tillsammans med psykologen Solveig Hansdottir, som ger stöd till unga med förvärvad hjärnskada.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.

Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet. Transkribering av Växa upp i en familj med dövblindhet

Hur är det att vara förälder med dövblindhet? Tillsammans med Pontus Degsell, tvåbarnspappa som har Ushers syndrom, och forskaren Moa Wahlqvist, pratar vi om hur familjen påverkas av dövblindheten och vilka strategier som kan underlätta i föräldrarollen. Transkribering av Tvåbarnspappa med dövblindhet

Hur är det att vara ung vuxen med dövblindhet? Och hur kan man som närstående förbereda sitt barn inför vuxenlivet? Tillsammans med 30-åriga Sophie Petersson som har Ushers syndrom och psykologen Sofia Hansdotter, pratar vi om hur dövblindhet kan påverka identitet, självständighet och möjligheten till jobb och studier.   Transkribering av Livet som ung vuxen med dövblindhet

Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen. Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet

I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet. Transkribering av programmet - Vad är dövblindhet?

Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.  

Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.

Runt om i landet finns sociala företag som erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står utanför arbetsmarknaden. Nina Skobalj, 34 år, har autism och arbetstränar efter en längre sjukskrivning på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt pratar vi om vad som är bra med den här typen av stöd.

Unga som har svårt att komma in i arbetsliv eller studier behöver ofta olika typer av stöd från flera håll. För att underlätta för gruppen finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16–35 år. Vad behöver de för att närma sig en sysselsättning?