Kyrkorna i väst och öst har utvecklats lite olika under historiens gång, och dagens avsnitt berör en av de saker som betonas mer i öst, nämligen eskatologin i liturgin, i gudstjänsten. Gäst i programmet är Mikael Hjälm, ortodox teolog, verksam vid avdelningen för Östkyrkliga studier vid Enskilda Högskolan Stockholm.

Om jag som kristen skulle samtala med en muslim om tankarna kring döden och det som sker därefter, skulle vi nicka igenkännande åt många gemensamma tankar, eller skiljer det sig mycket åt? Om detta samtalar jag med dagens gäst i Eskatologipodden, Göran Larsson, professor i religionsvetenskap i Göteborg.

Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, är den bok som allra mest förknippas med "det yttersta", med himmelska skildringar och apokalyptiska föreställningar. Men vad är det egentligen för bok? I detta avsnitt gästas Eskatologipodden av Hans Lindholm, pensionerad präst i Svenska kyrkan, och författare till "Den som segrar – en kommentar till Uppenbarelseboken". Detta är ett av flera olika sätt att läsa denna svårtolkade bok.

Sebastian Stakset – med flera vänner och många volontärer – har stora tältmöten under rubriken "Det finns hopp" runtom i landet. Detta avsnitt spelas in i samband med ett av dessa, i Åsa i Halland. Jag samtalar här med Hans Weichbrodt och Carl-Gustaf Severin om dessa hoppfulla möten.

Vad är det egentligen som händer när man dör, och vad är själen för något? Tillsammans med den pensionerade professorn Gösta Hallonsten försöker vi får ordning på de kristna föreställningarna om döden och det som sker därefter. Till vår hjälp använder vi också den tidigare påven och teologen Joseph Ratzingers tankegångar. 

Joseph Ianuzzi är amerikansk präst som forskat om "tusenårsriket", eller "en tid av fred", och vad det kan innebära för oss. Han doktorerade på den italienska mystikern Luisa Piccarreta och hennes uppenbarelser som talade om ett förnyat utgjutande av Anden i vår tid, och har sedan gått vidare med andra liknande exempel. Det är upplyftande och hoppfullt att ta del av Ianuzzis kunskap. Samtalet är på engelska, och  avslutas med en svensk sammanfattning. 

Finns det ett intresse för de eskatologiska frågorna även utanför kyrkan och den kristna tron? Ja, det verkar så, i alla fall om man dömer utifrån det stora forskningsanslag på 50 miljoner kronor som riksbankens jubileumsfond nyligen gav till ett omfattande projekt om apokalyptiska föreställningar. Gäst idag är den som leder detta projekt, Jayne Svenungsson, professor i teologi i Lund.

I Uppenbarelseboken kapitel 20 kan vi läsa om de tusen åren som djävulen hålls bunden, något som gett upphov till olika spekulationer över när, hur och vad detta "tusenårsrike" är. För att samtala om detta har jag bjudit in dagens gäst, Mikael Tellbe, lärare i Nya Testamentet på Örebro teologiska högskola och författare till ett flertal böcker inom eskatologi, däribland "Lammet och odjuret – en guide till Uppenbarelseboken".  (Örebro teologiska högskola är en högskola inom Akademi för ledarskap och teologi, en samägd teologisk utbildning mellan Evangeliska frikyrkan, Svenska Alliansmissionen och Pingströrelsen.)

Politik är mer än snabba vallöften. Bakom politiken finns olika ideologier, och dessa präglas av hur man uppfattar världen, livet och tillvaron. I det innefattas också de existentiella frågorna om var vi kommer ifrån och vart vi är på väg, och därmed också de eskatologiska frågorna. En som har arbetat mycket med detta är Mårten Björk, forskare i teologi vid Lunds universitet, kopplad också till universitet i Oxford samt Newmaninstitutet i Uppsala. 

Hos profeten Amos kan vi läsa: "Herren Gud gör aldrig något utan att avslöja sina planer för sina tjänare profeterna" (Am 3:7). Vad avslöjar Gud för planer i vår tid? Hör här ett samtal med Vassula Rydén, en kvinna som under mer än 35 år har fört ut budskap över hela världen som hon menar är uppenbarelser från Gud. Genom profeternas mun gläntar Gud på dörren till det som ännu måste komma, ger oss en blick in i det kristna hoppet. Vad innebär en ny himmel och en ny jord, och vad har ekumenik med det hela att göra? Välkommen att lyssna!

Stefan Swärd, statsvetare, pastor, debattör och bloggare skrev tidigare detta år en gästkrönika i tidningen Dagen, där tanken på helvetet togs upp. Krönikan orsakade en längre debattserie, så det är uppenbart ett ämne som berör. Vad innebär den kristna tron på ett helvete, och vilka alternativa uppfattningar finns? Välkommen att lyssna på ett intressant samtal.

I några avsnitt har vi sett närmare på Nya Testamentets eskatologi. Men vad hände i generationerna som följde, t.ex. hos de vi kallar för kyrkofäderna? Vilka saker blev viktiga under dessa första århundraden av kristendomen? Katarina Pålsson, kyrkohistoriker vid Lunds universitet, delar med sig av sin forskning på ämnet.

Författaren och pingspastorn Peter Halldorf skrev för några år sedan en bok om Apostlagärningarna. Med den som utgångspunkt samtalar han och Eskatologipoddens Bo Westergaard om hur hoppet om fullbordan i Gud tar konkret gestalt i kyrkans och den kristnes liv. Det rör Guds människoblivande i Jesus, hans återkomst, om mässan och gemenskapen, och om hur de eskatologiska och de ekologiska perspektiven hör ihop. 

Vi är mitt uppe i adventstiden när denna inspelning görs, en tid som föregås av domsöndagstid (Svenska kyrkan). De är nära varandra i kyrkoåret, och nära varandra till sitt innehåll. De handlar båda om adventus, ankomst på latin, både Jesu ankomst som människa i Betlehem, liksom Jesu ankomst, eller återkomst, i härlighet. Temat Kristi återkomst har redan varit uppe i flera avsnitt, men eftersom vi befinner oss i denna tid på kyrkoåret så känns det aktuellt att se på några av de bibeltexter som tron på Kristi återkomst bygger på. 

Vågar vi närma oss frågorna om himmel och helvete, om döden eller yttersta tiden utan att hamna i rena spekulationer? Eller skall vi lämna det därhän? Jag tror vi gör klokt i att närma oss det, och göra det på god grund. Vad är då en god grund i detta sammanhang? Prästen och teologen, tillika rektor på Newmaninstitutet i Uppsala, Philip Geister S.J. intervjuas av Bo Westergaard. Frågan om Kristi återkomst tas också upp.

Hur ser andra religioners uttryck för hoppet ut, och är våra föreställningar om hoppet något som kan binda samman människor av olika tro, eller bygga murar?

Niels Christian Hvidt, professor i existentiell hälsa vid Odense universitet, forskade tidigare om den profetiska traditionen i kyrkan. Vilken roll har profeterna i förhållande till det kristna hoppet? Hvidt gjorde under sin forskning en intervju med den dåvarande ledaren för Troskongregationen i Rom, Joseph Ratzinger (senare påve Benedikt XVI), i vilken Ratzinger uttryckte bl.a. följande: Profeterna är de som bär fram kristendomens dimension av hopp. De är kanalerna som har tillgång till det som ännu måste komma och som därför tillåter oss att gå bortom tiden för att nå det som är väsentligt och definitivt. Den eskatologiska karaktären, denna drivkraft att gå bortom tiden, är förvisso del av den profetiska spiritualiteten. I programmet hänvisas till ett seminarium om profetism och nutida profetgestalter där Hvidt medverkade, och det finns att se på www.profetdag.se. 

Under våren 2021 pågick en debatt i tidningen Dagen om Jesu återkomst. Hur ser en sund undervisning ut? Den som initierade debatten var Leif Carlsson, pensionerad lärare vid Högskolan i Jönköping och pastor inom Equemeniakyrkan, som här samtalar med Eskatologipoddens Bo Westergaard

Bengt Holmberg, pensionerad professor i Nya Testamentet, intervjuas om sin syn på Nya Testamentets eskatologi, "de yttersta tingen". Leder programmet gör Bo Westergaard, präst i Svenska kyrkan.