Reiki används av sjuksköterskor i bland annat Norge, USA och Storbritannien. Men i Sverige är den något kontroversiell. Den får inte skrivas ut som enskild behandlingsform av läkare, men är godkänd som friskvård.

Trots det, verkar det som att intresset för metoden ökar. Oceana har själv utbildat omkring 400 reiki-elever.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reiki är ett ord som kommer ur japanskan, och som betyder ungefär universell livsenergi. Ur den kommer behandlingsformen reiki-healing, en metod som trots att den inte är helt godkänd som behandlingsform i Sverige, verkar öka i samhället. Vi ska i de kommande två avsnitten ta reda på mer.

Vi möter Oceana, som berättar om sin historia - från undersköterska och hudterapeut till reiki-healer. Och så pratar vi med Sofie Johansson Annergren med bakgrund som kemiingenjör och som till vardags jobbar med forskning och utveckling, men vid sidan om också arbetar med reiki-healing.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är det andra avsnittet där vi djupdyker i ämnet ADHD. Vi ska bland annat höra om hur medicineringen ser ut, och vad som behövs mer från samhället för att stötta personer med den här typen av funktionsnedsättning.

Vi pratar med Maria och Filip, båda gymnasieelever, om sina diagnoser.

Och så hör vi Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid karolinska institutet. Han är även föreståndare för kompetenscentret Kind, ett centrum för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan år 1775 omnämns ett psykiatriskt tillstånd i litteraturen som påminner om det vi idag kallar ADHD, eller attention deficit hyperactivity disorder. Alltså uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Vi ska i de kommande två avsnitten djupdyka i diagnosen ADHD, då vi möter gymnasieeleverna Maria och Filip.

Vi kommer också lära oss mer med hjälp av Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet. Han är även föreståndare för kompetenscentret Kind, ett centrum för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortsätt följ med Amir som nu äntligen har kommit att nå sin dröm och blivit rekryterad som barnsoldat. Det tar dock inte lång tid innan hans liv börjar kännas som en mardröm och han vill bara en sak: att få lämna livet som barnsoldat. 

Vi får även möta Lokesha Haber, som är sakkunnig kring barnsoldater på Rädda barnen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just I denna stund ligger det människor runt om i Sverige förlagda i koma. Vi frågar oss i det här avsnittet hur det är- att vara bortkopplad från verkligheten. Kan man höra eller känna något? Och hur är det att vakna upp igen?

Vi pratar med Hanna som låg i koma i över två månaders tid, efter att hon insjuknat i akut svårt pancreatit. 

Och så pratar vi med Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet och med bakgrund inom neurovetenskap. Vi vill veta mer om koma och vad riskerna är.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under flera säsonger har vi tittare nu kunnat följa personer som gifter sig med en främling i SVTs program Gift vid första ögonkastet. Hur är det egentligen att uppleva det där experimentet framför kamerorna? I det här avsnittet möter vi Maxine och Emil som gifte sig utan att ha sett varandra, och som idag fortfarande är ett par.

Och så pratar vi med programmets psykolog och sexolog, Kalle Norwald.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är den andra delen av Johannas och Rickards berättelse. Om att lida så kraftigt av tankar och oro kring sitt utseende, att vardagen påverkas. 

I avsnittet hör vi också Daniel Rautio, psykolog på forsknings och utvecklingscentrum inom Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Han är även doktorand vid Karolinska institutet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta människor har tankar och känslor om sitt egna utseende genom livets gång. Men när man inte klarar av vardagen på grund av att sitt utseende ger oro eller ångest, kan det handla om en psykologisk sjukdom: dysmorfofobi, eller body dysmorphic disorder - BDD.

I de två kommande avsnitten möter vi Johanna och Richard som berättar om sina liv med sjukdomen.

Och så hör vi Daniel Rautio, psykolog på forsknings och utvecklingscentrum inom Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Han är även doktorand vid Karolinska institutet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är det andra avsnittet där vi följer Dina och Jonas berättelser, om hur de överlevde förintelsen och till slut, mot alla odds, finner den stora kärleken i just varandra. 

I avsnittet hör vi också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.

Vi kommer också prata med Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut som länge arbetat med traumabearbetning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föreställ dig att växa upp i en värld där man tidigt får lära sig att man inte har rätt att existera. Att vara jagad och leva gömd för att man är jude. I de kommande två avsnitten möter vi Dina och Jovan som berättar om sina liv och barndomar under andra världskriget.

Vi hör också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Julie är vuxen förstår hon att hennes mormor och morfar varit aktiva i nazistpartiet under andra världskriget. I det här andra avsnittet hör vi om vad mer Julie lär sig om sin morfars historia när hon gräver i arkiven, och hur hon själv bearbetat sin skam.

Vi kommer också höra Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut och specialist på så kallade nedärvda trauman. Och så pratar vi med Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.

Lyssna gärna på låten som hörs allra sist i avsnittet. Det är en låt av Adolphson & Falk, skriven just för Julies historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är en berättelse om att söka i sitt förflutna. Om att känna att man bär på ett nedärvt trauma och att upptäcka en mörk historia. Som barnbarn förstår Julie att sina morföräldrar varit aktiva i nazistpartiet under andra världskriget. Hon har skrivit om sin berättelse i boken Pendeln.

I avsnittet hörs även Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut och specialist på så kallade nedärvda trauman. Och så pratar vi med Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna håller på att bli tokig efter månader i häktet och gör allt för att försöka hålla sig i schack inför varje ny omhäktningsförhandling. Brottsutredningen är i full gång, men varför kommer aldrig svaren på DNA-analysen av de narkotikapaket som polisen hittade i hennes källare? Det här är den andra delen av Johannas berättelse om sina 99 dagar i häkte, om hur isoleringen påverkade henne psykiskt och om kampen för att hålla sig stark.

Sverige har länge fått internationell kritik mot sina regler för personer som sitter häktade. Både Europarådet och FNs kommitté mot tortyr har riktat kritik mot de långa häktningstiderna och för de hårda restriktionerna som gäller för den som sitter i svenskt häkte. För att förstå mer om häktningreglerna i Sverige och få en djupare inblick i just Johannas fall så pratar vi med hennes advokat Martina Berg.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dag knackar det hårt på Johannas dörr. Det är polisen som meddelar att hon är misstänkt för grovt narkotikabrott och griper henne. Hur är det att leva i svenskt häkte egentligen? I det här avsnittet berättar Johanna om sina 99 dagar i häktet, om hur isoleringen påverkade henne psykiskt och om kampen för att hålla sig stark. 

Det ska också handla om hur hon mötte sitt livs stora kärlek, den person som också utförde ett brott bakom hennes rygg.

Sverige har länge fått internationell kritik mot sina regler för personer som sitter häktade. Både Europarådet och FNs kommitté mot tortyr har riktat kritik mot de långa häktningstiderna och för de hårda restriktionerna som gäller för den som sitter i svenskt häkte. För att förstå mer om häktningreglerna i Sverige och få en djupare inblick i just Johannas fall så pratar vi med hennes advokat Martina Berg.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste tidens händelser med bland annat gängkriminalitet och våldsamma upplopp har fått oss att se vilket utsatt yrke polisyrket faktiskt kan vara i vissa lägen. 

I det här avsnittet möter vi därför polisen Tobbe som berättar om hur det är att jobba som polis, om de där upplevelserna man knappt kan föreställa sig att en människa ska vara med om. Han har också skrivit om sina upplevelser i boken Bakom Uniformen.

I avsnittet pratar vi också med Agneta Salomonsson, präst i Trelleborgs församling, och som är legitimerad polispräst som agerar samtalsstöd åt poliser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1966 grundas den religiösa Krishnarörelsen. Medlemmarna är kanske mest kända för sina orange dräkter, rakade huvuden och för radbandet som används när man upprepar ett mantra. Det råder strikta regler, man måste vara vegetarian, får inte röka, dricka alkohol eller kaffe eller ha sexuella förbindelser innan giftemål. I det här avsnittet frågar vi oss det är att vara medlem i Hare Krishna.

Det här är det andra avsnittet där vi möter Anders som började följa rörelsen på 70-talet, om vad det var som fick honom att bli intresserad och vad som fick honom att vilja lämna.

Och för att lära oss mer om Krishnarörelsen så pratar vi med Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1966 grundas den religiösa Krishnarörelsen. Medlemmarna är kanske mest kända för sina orange dräkter, rakade huvuden och för radbandet som används när man upprepar ett mantra. Det råder strikta regler, man måste vara vegetarian, får inte röka, dricka alkohol eller kaffe eller ha sexuella förbindelser innan giftemål. I det här avsnittet frågar vi oss det är att vara medlem i Hare Krishna.

Vi möter Anders som började följa rörelsen på 70-talet, om vad det var som fick honom att bli intresserad.

Och för att lära oss mer om Krishnarörelsen så pratar vi med Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.