Bland de som har diabetes är det vanligt med ätstörningar. Det gäller både bland killar och tjejer och i alla åldrar. Men vad är egentligen en ätstörning? Och var går gränsen för när det är dags att söka hjälp? Diabeteslabbet har tagit sig till Lund och träffat Ulf Wallin, psykiater och överläkare vid KompetensCentrum Ätstörningar Syd, som har jobbat med ätstörningsproblematik i snart 40 år.Vi pratar också med Malin Andersson. Hon har diabetes typ 1 och var bara 12 år när hon lärde sig att man kan gå ner i vikt genom att skippa insulinet – en insikt som blev starten på en över tio år lång kamp mot ätstörningen. Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. Stöd diabetesforskningen på diabetes.se/gavaKontakta redaktionen på diabeteslabbet@diabetes.se

Hur påverkar sömnen våra kroppar egentligen – och vårt blodsocker? Varför är det så vanligt med sömnbesvär hos dem som har diabetes, både typ 1 och typ 2? Och vad kan man göra för att sova bättre, trots en stökig sjukdom? Diabeteslabbet åkte till Uppsala universitets sömnlabb och träffade sömnforskarna Christian Benedict och Jonathan Cedernaes. 

Den 14 november 2024, på Världsdiabetesdagen, ordnade Svenska Diabetesförbundet ett evenemang i riksdagen för att uppmärksamma diabetes och diskutera hur framtiden för svensk diabetesvård ser ut.Vilka mediciner och medicinska hjälpmedel kan vi förvänta oss de närmaste åren, och vad måste till för att färre ska drabbas av komplikationer? I det här specialavsnittet av Diabeteslabbet får du höra ett urval av de samtal som fördes under dagen.   Samma dag som evenemanget ägde rum släpptes också rapporten Diabetesbarometern, där diabetespatienters hälsa och behandlingsresultat jämförs mellan Sveriges regioner.   Evenemanget gjordes i samarbete med riksdagsledamöterna Magnus Resare, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, och Mikael Dahlqvist. 

Vad händer inom diabetesforskningen just nu? Vad kan vi förvänta oss av framtidens diabetesvård? Den stora konferensen EASD, European Association for the Study of Diabetes, har nyligen ägt rum och är en av de viktigaste plattformarna för hela världens diabetesforskning. Vilka var det hetaste puckarna 2024? Det snackar vi om med Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för endokrinologi och diabetesvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.   Det här poddavsnittet finns också inspelat som ett voddavsnitt. Kolla gärna in det på Diabeteslabbets Youtube-kanal: youtube.com/@diabeteslabbet   

Hur kommer det sig att en 22-åring med träning som sitt största intresse får diabetes typ 2? Eller en person i tidiga 40-årsåldern, som tillbringar timmar i löpspåret varje vecka? Länge antogs diabetes kunna delas in i två typer av sjukdom, typ 1 och typ 2. Men 2018 kom en svensk studie som visade att det snarare finns minst fem olika varianter. En studie som revolutionerade hela diabetesvärlden och synen på typ 2. Vi har träffat Emma Ahlqvist, docent och forskare inom genetik och diabetes vid Lunds universitet, som var den som ledde studien. Vi pratar också med Tom Heidelbach. Han vet säkert att han har typ 2, ändå menar läkarna att hans diabetes är en gåta. 

Både män och kvinnor med diabetes lider ofta av minskad sexlust, impotens eller andra bekymmer i sängen – inte sällan i det tysta. Varför pratar vi så lite om kopplingen mellan diabetes och sexuella problem? Och varför har det nästan bara forskats på män i den här frågan? Det pratar vi om med Anne-Marie Wangel, barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap och sexologen Kim Wallgren. Vi ringer även upp urologen Ralph Peeker som berättar om vilka sexuella problem män med diabetes ofta drabbas av, och vad man kan göra åt dem.

Idag får 7 av 100 gravida kvinnor diagnosen graviditetsdiabetes. Vad beror sjukdomen på, vilka risker innebär den och vad kan den som drabbas göra för att minska dem? Barnmorskan och forskaren Alexandra Goldberg hjälper oss att reda ut! Vi har också träffat fyrabarnsmamman Nadja Skoyloyfianakis som efter sin graviditetsdiabetes utvecklade diabetes typ 2.  

De skapar rubriker världen över och beskrivs som game changers för vår tids stora hälsoutmaning – övervikt. Men vad vet vi egentligen om de nya viktläkemedlen, och vad innebär de för människor med typ 2? Och vad var det som hände när det plötsligt blev en global brist på diabetesläkemedlet Ozempic? Gäst i studion är Ylva Trolle-Lagerros, specialistläkare på centrum för obesitas och forskare vid Karolinska Institutet. 

Att få beskedet att ditt barn har diabetes innebär en kris. Plötsligt måste du leva med, och hantera, en ständig oro och stress för vart ditt barns blodsocker är på väg och för hur framtiden ska bli. Lägg till en rejäl dos sömnbrist på det. Hur ska man orka? Vi pratar med psykologerna och diabetesföräldrarna Isabel Petrini och Mimmie Willebrand, och undersöker vilken forskning som pågår om diabetesföräldrars hälsa och om hur deras vardag kan bli lättare. 

Hos den som har diabetes är betacellerna antingen utslagna eller stukade. De som gör insulin. Nya, fungerande betaceller är en nyckel som diabetesforskare länge försökt komma åt, både i jakten på vassare behandlingar – och ett botemedel. Kan betacellerna repa sig? Kan kroppen skapa nya? Kan vi få andra celler att byta skepnad och börja göra insulin? Och kan en sån lösning fångas i ett piller?

Vad är det som triggar i gång typ 1-diabetes? Frågan har gäckat medicinvetare ett par tusen år. Vi träffar forskaren som rankas som en av världens tio främsta typ 1-forskare och leder den svenska delen av Teddy-studien. Tack vare Teddy har vi äntligen börjat förstå vad som händer. Svaren har både tagit forskarna helt på sängen – och gett dem segervittring.

Trots att typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar, som ger allvarliga skador och som det har gjorts tiotusentals studier om världen över, så vet vi nästan ingenting om vad som faktiskt går snett i kroppen. Med ny teknik har öcellforskaren Nils Wierup lyckats öppna sjukdomens svarta låda. Har vi missat helt avgörande spelare – spelare som kan ge nya läkemedel? Och, varför behöver vi fler? 

Motion är magi för blodsockret. Har du koll på varför? Det som händer i dina celler är smartare än du kanske tror – och ger dig ett enkelt superknep att använda när du vill kapa dina blodsockertoppar. Nu förbluffas forskarna av en ny insikt: vissa träningspass verkar inte alls ge dig bättre blodsocker, tvärtom. I sitt labb försöker professor Harriet Wallberg förstå hur fel tidpunkt på dagen för ditt pass kan höja blodsockret – i flera dygn. 

En vanlig missuppfattning är att typ 1-diabetes är något som bara barn får – när de flesta som insjuknar är vuxna. Den skeva bilden gör att många får fel diagnos. 1 av 10 som får typ 2 har egentligen någon form av typ 1-diabetes. Sofia Carlsson forskar om en variant av typ 1 som ofta missas, LADA. Varför vet vi så lite om vuxen-typ 1? Och hur påverkar det här kunskapsgapet alla som insjuknar?

Det florerar oändligt många råd om vad du som har diabetes ska och inte ska äta – ofta är de rent motstridiga. Förvirrande! Vilka råd har robust vetenskap i ryggen, och vilka är rena myter? Näringsfysiolog Ingrid Larsson guidar oss genom djungeln av information. Vilken myt säger hon är farlig? Vilken hylla i matbutiken tycker hon borde försvinna? Och så listar hon win-win-maten som ger fler friska år i livet – och slätar ut blodsockerkurvan redan i dag. 

Välkommen in i Diabeteslabbet.

Om två personer  har exakt likadana vanor – varför får då den ena typ 2-diabetes och den andra inte? Våra kroppar är gjorda för att överleva svält. Mikael Rydén, fettvävsforskare på Karolinska institutet, förklarar vad som händer när evolutionens vinnargener plötsligt möter det moderna livet.

Varför kan den som har diabetes missa symtomen på hjärtinfarkt? Vilket hjärtproblem seglar uppsom nytt hot? Och varför ser hjärtforskaren Anna Norhammar en diabetesdiagnos som en möjlighet?

Kan helt vanliga förkylningsvirus ge oss diabetes typ 1? Och i så fall – är det möjligt att vaccinera bort en av våra tuffaste sjukdomar? Svenska forskare har utvecklat ett vaccin mot typ 1 – vad avslöjar de första resultaten? Kan vaccinstudier hjälpa dem som redan har sjukdomen? Och vad är det för spännande vi ser i vaccinforskaren Malin Flodström-Tullbergs mikroskop på Karolinska institutet?

De flesta av oss vet att det är bra att äta grönare, motionera mera och använda tandtråd. Ändå gör vi det inte. Varför? Anders Rosengren är professor i molekylär medicin och läkare. Han vill ge oss en helt ny syn på hälsa – och har visat att man kan bli friskare av att reflektera kring de stora livsfrågorna. Kan han ha knäckt livsstilsnöten?