Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan. (Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum) https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/ 

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan   I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan. (Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum) https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/vad-pojkar-behover-for-att-lyckas-i-skolan/ https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/   

Medverkande: Agneta Bertling Wiik, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan Att vara frustrerad är både en del av livet och lärandet. Samtidigt är det inte en medfödd förmåga att tolerera frustration eller något som infinner sig vid en särskild tidpunkt i utvecklingen. Så hur gör vi för att träna förmågan till frustrationstolerans och hur hanterar vi barn och elever I skolan som använder ett utagerande beteende vid frustration? I avsnittet benämns såväl hanteringsstrategier att använda för elever, som hur vi som vuxna kan öka elevens förmåga genom det vi gör.

Medverkande: Signe Tonér, leg. logoped och universitetslektor i lingvistik vid Stockholm universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan   Signe Tonér har intresserat sig för hur språkförstärkande arbetssätt kan påverka barn och elevers självregleringsförmåga både genom sin forskning men också då hon arbetat på förskolor som logoped. I avsnittet berättar hon om några grundförutsättningar för att få till det språkförstärkande arbetet och träna självreglering i verksamheten och trycker på vikten att utgår från det individuella barnet/eleven som vi möter. Hon tipsar också om arbetssätt att arbeta utifrån.     Signe Tonérs blogg: https://signetoner.com/ Länk till Signe Tonérs avhandling: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1544559&dswid=1560 Podd om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Text om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/framgangsrik-undervisning#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Podd om Pojkars lärande: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Vadpojkarbehoverforattlyckasiskolanavlarareochandravuxna  

Medverkande: Kata Nylén, leg. psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi, Caisa Skoglund, utvecklingslärare FoU Norrköpings kommun och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Mycket i skolan är under pågående utveckling och förändring varje läsår och många processer sker samtidigt. Vilka förutsättningar behövs för lyckad implementering och hur får vi med alla på tåget, så att arbetet ger frukt. Kata Nylén och Caisa Skoglund arbetar båda med implementering i skolan och berättar om sina erfarenheter grundat i implementeringsforskning.

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud, Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)Hur definieras kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i lagens mening, när ska en kränkningsanmälan göras och varför är det viktigt att kränkningsanmälningar görs? I det här avsnittet tar vi oss an och tittar närmre på det åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola. Att få stopp på upprepade kränkningar kan vara komplext, svårt och ta tid. För att lyckas med det behöver vi utgå ifrån hela barnets situation i förskolan eller skolan och arbeta systematiskt med att kartlägga, analysera och arbeta med åtgärder på individ, grupp och organisatorisk nivå. I avsnittet pratar vi också om de samtal vi för med barn kring kränkningar, diskriminering och trakasserier och hur vi kan genomföra dessa samtal på ett konstruktivt och respektfullt sätt för att utreda och följa upp händelser. Lyssna gärna på poddavsnittet om Silverdansens arbete med hedersrelaterat våld, kränkningar och saknade barn. Lästips Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling (2022) Skolverket Vilse i skolan - Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (2016) Ross W Greene Hitta rätt : en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan (2017) Ross W Greene

Medverkande: Sandra Karlsson, förskollärare Öppna förskolan och Eva Kregert Hellgren, förskollärare Öppna förskolan och Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare)   Sandra och Eva arbetar som förskollärare på Öppna förskolan i Norrköpings kommun, ett arbete som innefattar de allra yngsta barnen och deras föräldrar. De berättar i avsnittet om Öppna förskolans verksamhet som en del av utbildningskedjan och Utbildningskontorets ben i Familjecentralen. I sitt uppdrag är Öppna förskolan bl.a. en del i en främjande och tillgänglig mötesplats för familjer för att stärka familjers sociala nätverk och ta tillvara familjernas egna resurser och verkar för att stärka föräldraskap och öka tilltro till sin egen förmåga. De nämner vilka hörnstenar de har i det arbetet och hur ett möte med olika föräldrar och barn kan se ut, vanliga teman i samtal och vilka resultat de får se av sitt arbete.  

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   I det här avsnittet reder vi ut vad som är skillnaden mellan det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varför det är viktigt att synliggöra och prata mer om det främjande arbetet i förskola och skola, dvs de saker vi gör på daglig basis utan att något har hänt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att varje barn och elev ska lära och utvecklas. Vi pratar också om vad forskningen säger i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och vad vi kan göra för att förebygga och förhindra konflikter och kränkande behandling.   Hanna arbetar som Barnrättsombud på Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.Barnrättsombudet har i uppdrag att bevaka barnperspektiv och barnrättsperspektivet inom Utbildningskontorets verksamheter utifrån ett 0 – 20 års perspektiv i kommunen.I sitt uppdrag som Barnrättsombud fungerar Hanna som ett konsultativt stöd till rektorer, personal, enheter och huvudmän i olika frågor som rör barns rättigheter i syfte att säkerhetsställa barnrättsperspektivet. Vårdnadshavare och barn kan vända sig till Hanna i frågor som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.Hanna fortbildar inom området barnrätt och barnkonvention, det främjande arbetet i förskola och skola, det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier samt hur förskolor och skolor kan arbeta med barns delaktighet och inflytande.   Lästips:Skapa trygghet för lärande ( 2022 ) Skolverket.Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling - Skolverket  

Medverkande: Liria Ortiz, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Med anledning av att den fjärde utgåvan av Motiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling har kommit och att Liria Ortiz och Anna Sjölund arbetar med en ny utgåva av Motiverande samtal vid NPF spelar vi in ett samtal om MI med leg. psykolog och författare Liria Ortiz. Hon berättar om grunderna och förhållningsättet i MI, när MI kan vara en hjälp i skolan, både för individer och grupper, och vilka förändringar som har gjorts i de nya utgåvorna. Hon lyfter också fram hur MI kan anpassas till personer med NPF. LästipsMiller & RollnickMotiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling Ortiz & SjölundMotiverande samtal vid autism och ADHD (första utgåvan)

Medverkande: Leg, logoped Ann-Sofie Björkman Taleman, enhetschef  Logopedimottagningen i Linköping, US och intervjuare leg. psykolog Sofia Månsson centrala barn- och elevhälsan Norrköping Hur ser en förväntad språkutveckling ut? Hur ska man veta när man ska reagera, med tanke på att det är naturligt att barn utvecklas i olika takt? Det och lite till pratar leg. logoped Ann-Sofie Björkman Taleman om i detta avsnitt av Barn- och elevhälsopodden.   Tips: Beskrivning av studie som visar att mängden prat i ett barns uppväxtmiljö har större samband med egen språkproduktion än faktorer som socioekonomisk status, kön och flerspråkighet. https://www.forskning.se/2024/01/22/barns-sprakutveckling-gynnas-av-mycket-prat/ Podcast om studien: https://www.pnas.org/post/podcast/adult-talk-and-childrens-speech   Lärpocket ”Förstå och arbeta med språkstörning” Av Anna Eva Hallin. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/forsta-och-arbeta-med-sprakstorning/187d6e29-fe99-4f35-a641-da50beba0965   Bild på språkpyramid: https://images.app.goo.gl/uq5V8uAvcbWNRDYK8 Här finns samma bild i bättre upplösning, men i ett bildspel på 1177: https://www.1177.se/api/hjv/unit/SE2321000222-0257300/offers/8/files/1/Del%202.pdf  

Medverkande: Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och får ibland frågor om förskolebarns sexualitet. Många pedagoger tycker att det är svårt att närma sig och prata om onani och sexualitet hos förskolebarn. Sofia berättar i avsnittet om vad sexualitet hos barn innebär och hur det tar sig uttryck. Hon berättar också om olika strategier man som pedagog kan använda sig av när barn exempelvis ”fastnar i” onani på förskolan.   Boktips RFSU: Barns sexualitet en vägledningRikshandboken för BVC: Barns sexualitet   I vissa barngrupper kan det finnas ett extra stort intresse för kroppen. Här finns material att inspireras av för att lyfta in ämnet i den pedagogiska verksamheten:RFSU: Snippor och snoppar Rädda barnen: Stopp! min kropp

Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare) Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt. För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping. Länkar: https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik https://www.mtm.se/ https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/

Medverkande: Eva Lindberg, skolsäkerhetssamordnade på Utbildningskontoret, Miriam Fohlin, leg. psykolog på Centrala barn- och elevhälsan, Tony Georgson, säkerhetsstrateg på Säkerhetsavdelningen och Therese Björnstam, leg psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)När det förekommer hot och våld på en förskola eller skola är det inte ovanligt att man kan känna sig ensam och utsatt i arbetet. Men hjälp och stöd finns, vilket belyses när Eva Lindberg, Tony Georgson och Miriam Fohlin berättar om Utbildningskontorets och Norrköping kommuns arbete för att stödja förskolor och skolor i deras arbete. De berättar om såväl förebyggande arbete som sker inom ramarna för ett systematiskt arbete i vardagen till det åtgärdande arbete som sker i en redan uppkommen situation. Material som beskrivs återfinns på intanätssidan nedan tillsammans med information.Lästips: Intranätssida om Hot och våld för Norrköpings kommun Barn och elevhälsopodden – Den goda relationen del 3 – Från teori till praktik på en förskola

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen. I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan. Lästips: Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering. Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog   När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.  

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog   Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.

  Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Kristina Wessman, pedagog på förskolan Svanen och Sofie Berglund Ernman, socionom på Centrala barn- och elevhälsan Det är känslomässigt laddat att arbeta med andras barn. Det är många gånger svårt och kräver mod, nyfikenhet av var och en som arbetar runt barnet och eleven. Dessutom krävs en tillit och tro på sig själv och sin yrkeskompetens, men även en tro på barnet/eleven och dess föräldrar. Förskolan och skolan har ett uttalat uppdrag och ansvar i relationsarbetet med barn och familjer. Samtidigt är det lätt att utgå från att det samarbetet bara ska finnas och att vi inte pratar konkret om vad det innebär och hur det går till. Poddavsnittet handlar om just detta och berör både vad vi som pedagoger kan göra och vilka förutsättningar som behöver finnas i organisationen.   Länktips Samarbete i förskolan av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström Föräldrasamverkan: att bygga tillit av Ann S. Pihlgren  

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Kata Nylén, leg. psykolog från Klimatpsykologerna Klimatfrågorna är ständigt närvarande i vårt samhälle och i skolan är klimatet och hållbarhet ett inslag i flera ämnen och områden. Kata Nylén berättar om hur vi kan göra kopplingar mellan klimatfrågor och hälsa för våra elever, och hur det både kan vara en utgångspunkt för arbetet i skolan, men hur det också kan inspirera till vidare arbete. Klimatet väcker känslor, och det ska vi dra nytta av – i såväl undervisning som i skolans hälsofrämjande arbete. Länktips: Klimatsnack – snabbguide i hur du kan prata med barn om klimatet Terra-Pi metodbank Prata med barn om klimatet: en handbok - Frida Berry Eklund Klimatpsykologi - Hur vi skapar hållbar förändring - Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik   I avsnittet samtalar vi om skolutveckling för hela skolan. Vi tar vårt avstamp i forskning och teorier av Ulf Blossing, Hans-Åke Scherp, Pia Skott, Ingrid Hylander och Åsa Hirsh. Vi pratar om skolutveckling genom whole school approach och att organisera för skolframgång inom båda våra expertområden; undervisning, organisation och elevhälsa. Några faktorer vi pratar om är kollegialt lärande, utvecklings- och arbetsorganisation och skolkultur. Avsnittet vänder sig till dig som arbetar i skolan, lärare, rektorer och elevhälsopersonal och som är intresserad av skolutveckling. Referenser: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola. Lärandebaserad skolutveckling Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete

Medverkande: Marianne Andersson (intervjuare), Jessica Willner (intervjuare), Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn, Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.   I det här avsnittet pratar vi om tillgänglig lärmiljö på förskolan med fokus på den fysiska lärmiljön. Lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till trygghet, delaktighet, utveckling och lärande. I förskolans läroplan, Lpfö-18, framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem till lek och samspel samt att utforska omvärlden. Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun utarbetade 2019 ett stödmaterial kring tillgänglig lärmiljö i förskolan. Det finns också stödmaterial för grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Stödmaterialen innefattar auditiv miljö, visuell miljö och pedagogisk miljö. Referenser och lästips: Norrköpings kommuns stödmaterial tillgänglig lärmiljö Prevent- Ljudguide för förskola https://www.prevent.se/bransch/utbildning/forskolor/ljudguideforskolan/ Prevent- belysning och synergonomi https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljon/fysisk-arbetsmiljo/belysning/syn-och-belysning_2021_webb_3.pdf Skolans visuella lärmiljö (film 2023) https://spsm.se/ https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/film Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö-optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.