Moderna tider firar 100 avsnitt! Vi ser tillbaka på vad som varit hittills och för ett samtal kring historiens återkomst.

Den här gången tittar vi närmare på vad som skedde år 2000. Och så blir det en efterlängtad återkomst.

När det har reflekterats över Sveriges roll under andra världskriget har fokus varit på händelserna i Europa. Men kriget utspelade sig också i allra högsta grad i östra Asien. Sverige har haft förbindelser med den här delen av världens sedan länge, vilket fortsatte under 1930-talet, med handel och kristen mission.     Frågan är hur det förhöll sig med den svenska neutraliteten när krig bröt ut.         Ännu en gång välkomnar vi Ingemar Ottosson välkommen till Moderna tider. Han är docent i historia vid Lunds universitet. 2025 utkom han med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.  

Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker. Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.    Det här del ett av två om Karl Gerhard.     Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken Karl Gerhard: estradör och provokatör. 

Dags att kollar närmare på året 1963.

Theodor Herzl, den politiska sionismens fader, lade i slutet av 1800-talet grunden för idén om en judisk stat. Som österrikisk journalist och visionär drömde han om en fristad för judar där trygghet, självbestämmande, demokrati och social rättvisa stod i centrum. Hans idé fick starkt genomslag men väckte också tidig kritik. Många varnade för konflikter med den arabiska befolkningen i Palestina, en oro som skulle bli avgörande för regionens framtida utveckling.      Vi välkomnar Ingmar Karlsson tillbaka till Moderna tider. Han är författare och före detta diplomat. 2025 utkom han med boken "Om ni vill det är det ingen dröm: Om sionismens historia." 

Efter andra världskriget började på allvar processen för skapandet av ett mer jämlikt skolväsende i Sverige. Ett steg mot detta var att ersätta det differentierade utbildningssystemet med en enhetsskola.     1949 testades inleddes försöksverksamhet med den nya ordningen i fjorton kommuner. Grundskolan infördes succesivt från 1962 och fanns på plats i samtliga kommuner 1972.      Gästar Moderna tider gör Åsa Melin. Hon är filosofie doktor i historia, verksam vid Karlstads universitet. Hennes doktorsavhandling från 2022 heter Olika vägar till enhetlig skola? En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968. 

Vi fortsätter med våra år och denna här gången är det 1954 som står i fokus.

Den här gången kollar vi närmare på året 1831.

Ännu en årtalspodd är här! Den här gången pratar vi om saker och ting som skedde 1789.

Vi kollar närmare på vad som skedde under året 1901.

I augusti 1945 fällde USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Det var hittills de enda gånger som denna typ av vapen använts i krig. Attackerna, som syftade till att tvinga Japan till ovillkorlig kapitulation, orsakade förödande död och förstörelse, och ledde till att Japan kapitulerade den 15 augusti, vilket markerade slutet på andra världskriget.        Ingemar Ottosson är välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Lunds universitet. Senare i år utkommer han med boken Hiroshima och Nagasaki : Atombomberna 1945. 

När den svenska tryckfrihetsgrundlagen reviderades 1971 släpptes pornografin fri. De lagstiftande politikerna valde då att inte begränsa detta när det gällde barnpornografi. Det var tydligen ett pris som var värt att betala för att ha en långt gången yttrande- och tryckfrihet. Lagen skulle ändras först 1999.      Vi välkomnar Mikael Svanberg tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Karlstads universitet och har försökt få svar från de politiker som var ansvariga för beslutet och hur dagens riksdagsledamöter ser på frågan kring skadestånd för de som föll offer för lagstiftningen.

Den här gången försöker vi reda ut en del av det som skedde i världen under året 1993.

Adolf Hitler svors in som Tysklands rikskansler den 30 januari 1933 av president Paul von Hindenburg. Detta efter ett cyniskt maktspel av aktörer som trodde sig kunna använda Hitler som en tillfällig marionett som snart kunde svepas bort och samtidigt ta sig framåt i en minst sagt kaosartat parlamentariskt läge där nyvalen duggade tätt.     Ett feldrag med minst sagt ödesdigra konsekvenser.      Gästar Moderna tider gör Erik Åsard. Han är professor emeritus i Nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. 2025 utkom han med boken “Hitlers väg till makten: Weimarrepubliken från demokrati till diktatur “. 

Den 29 oktober 1923 grundades republiken Turkiet. Hjärnan bakom det hela hette Mustafa Kemal. Historien har dock gjort honom mer känd som Atatürk och han blev landets första president.    Han ville göra Turkiet till en europeiserad, sekulär stat av modernt snitt.  Även om han gick bort redan 1938 så kan hans eftermäle knappast underskattas vilket politiker, än i dag, behöver förhålla sig till.      Klas Grinell är varmt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i idéhistoria med inriktning mot islamisk tradition, kulturarv och filosofi. 

Den här gången fokuserar vi på året 1933. Ofrånkomligen handlar det mycket om vad som sker i Tyskland. Men även en del annat får plats.

I dag ser vi polisen som en självklar samhällsinstitution. Den specialiserade polisen växte dock fram först under andra halvan av 1800-talet. I samband med kommunreformen 1862 skulle även polisen organiseras och finansieras av kommunerna, vilket fick stora lokala skillnader som konsekvens. Genom decennierna utvecklades polisväsendets successivt vilket 1965 ledde fram ledde fram till att polisen blev statlig 1965.       Gästar Moderna tider gör Josefine Berndt. Hon är doktor i historia vid Stockholms universitet. 2023 disputerade hon med avhandlingen ”Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965”. 

Det talas om ofta om det glada 20-talet. Då syftas det på 1920-talet. Tiden efter katastrofen som första världskriget var där naivitet och lättsamhet fick utrymme. Åtminstone är det den bild som projicerats för eftervärlden.    Nu lever vi i vårt eget 20-tal. Hur kan vi spegla vår egen tid mot den som varade för hundra år sedan?      Klas-Göran Klasson, professor i historia, vid Lunds universitet, återvänder till Moderna tider och gästar tillsammans med Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. De utkom 2024 med boken 1920-talet: en spegel för vår tid. 

Vi reser tillbaka till året 1771. En kung dör. En träder till. Och en del annat!