Eva Lundqvist är min gäst för tredje gången, i avsnitt 42 o 43 var hon också med. Vi samtalar om hur livet ser ut för henne nu när barnen vuxit upp. Med npf i familjen vet vi att det kan vara tufft som bara den och tufft har det varit för föräldern Eva. Välkommen in att lyssna!

Sekretess är ett rörigt begrepp för många anhöriga. Särskilt när det gäller psykiatri. Jag har träffat flera anhöriga som motats bort fast den närstående ville ha sin anhöriga med. Att få ureda ut vad som gäller angående sekretess tillsammans med Ingrid Lindholm känns riktigt bra. Välkommen in att lyssna. Här hittar du Nka som arbetar för oss anhöriga.

Förundran kan vara smått och stort. För mig så kan den lilla blomman Linnea ge mig en stor förundranseffekt och jag blir alldeles lycklig av att se in i den o dofta på den. Lyssna till Saras och mitt samtal om vad förundran är och hur du kan använda den för din återhämtnings skull. Dessutom blir vi snällare, nöjdare och smartare!

I det här avsnittet besöker jag Bromangymnasiet i Hudiksvall, ELOF = Elever med lång och ofrivillig frånvaro” och IM som står för “IM Introduktionsprogrammet” för elever som inte har godkända betyg från högstadiet är det jag vill kolla in där. Mina gäster i podden är Mikaela Nilsson och Niklas Olsson, vi spelar in i en studio på skolan, innan vi startade inspelningen fick jag en guidning i deras fina genomtänkta lokaler.

I Hudiksvall drivs ett projekt som heter Räkna med mig! Ungdomarna som insatsen riktar sig till har aktivitetsersättning eller ett behov av att ansöka om det. De har också förutsättningar och vilja till att successivt förbättra sin arbetsförmåga för att på sikt kunna integreras i den reguljära arbetsmarknaden. Syftet med insatsen är att hitta och etablera en samverkansstruktur som är hållbar över tid, vilket skapar förutsättningar för unga med aktivitetsersättning att lämna det offentliga försörjningssystemet. Strukturen ska inte vara beroende av enskilda personer utan bygga på klart definierade funktioner för att säkerställa långsiktig effektivitet och stabilitet. Grey Linenns

Att få adhd-diagnos som vuxen är nåt annat än att få det som barn. Många saker har hänt under livet som kan få en förklaring när man får veta vad det berott på. Vi ska inte skylla på diagnosen, men det är en förklaring och vi kan få en bruksanvisning på sina sätt att fungera. Hanna har författat ett antal böcker de senaste 8 åren, 13 stycken närmare bestämt både barnböcker och vuxenböcker. Boken vi nämnde i samtalet heter "Orosmoln hos familjen Hoffman" Bok 2 i Hoffmanserien heter "Högtryck hos familjen Hoffman" Du hittar fler av hennes böcker här i länkarna - https://hannalandahl.se/ https://forfattarformedling.se/forfattare/hanna-landahl/

Att bli orosanmäld till Socialtjänsten är de flesta föräldrars skräck. I detta avsnitt är Tina min gäst, hon har i många år arbetat inom Socialtjänsten och hjälper mig att förstå de olika delarna.

Vad händer i oss när någon som ska hjälpa oss säger att den har nåt vägs ände? Jag blev förtvivlad och förbannad, dessutom är det inte sant att vägs ände har nåts. Då behöver den vårdgivaren skicka en vidare till nån annan som kan hjälpa en vidare. Kärleksfull och omtänksam nyfikenhet är bra att ha med sig för att få veta hur människa egentligen mår. Det ger trygghet att känna att viljan att hjälpa är genuin. Agneta gästar Familjebalanspodden för femte gången. I avsnitt 34, 50, 105 och 144 finns våra samtal att lyssna till. Vill du lyssna på samtal om tvångssyndrom så driver vi också Tvångspodden!

Joanna har en bred kunskap inom npf. Just nu är hon biträdande rektor och har arbetat under många med gruppen barn och unga som har npf så som adhd, autism mm. Hon föreläser och handleder också inom npfspektrat.

Skuggsyskon, skuld, hemmakämpare och resursskolor Problematisk skolnärvaro tycker jag känns mer än problematisk skolfrånvaro. Vi pratar om olika områden i ett mycket givande samtal. Välkommen in i vår sfär!

Att föräldraskap är utmanande vid npf är vi som har barn med någon av dessa diagnoser överens om. Vad kan man göra för att det ska bli lite enklare? I Boken - Vad alla föräldrar borde göra och varför det är så svårt - finns schyssta enkla råd och övningar för ett mer hållbart föräldraskap. Som att välja sina strider och hur ska jag välja det då? Det kan låta enkelt så det kommer vi att prata om om du kan tänka och göra. 
https://poddtoppen.se/podcast/1373262000/barnpsykologerna

Lars Klintwall har tillsammans med Amanda LeCorney skapat tre barnböcker som heter - Pappan som var rädd för hejdå, Veterinären som var rädd för hundar och Stjärnan som var rädd för publiken. "Pappan som var rädd för hej då handlar om den vanligaste rädslan hos yngre barn – separationsångest. Det kan vara jobbigt att leka eller sova över hos kompisar, sova i egna sängen, bli lämnad på förskolan eller skolan, och att ens förälder går hemifrån. Som tur är finns det bra sätt att hantera rädslan." "Stjärnan som var rädd för publiken - Många barn blir nervösa när de ska uppträda inför publik, gå på kalas eller börja på en ny aktivitet. Vissa undviker nya eller större sociala sammanhang helt och hållet – och missar både roliga och lärorika saker. Men undvikandet kan brytas genom att barnet i små steg övar på att delta i sociala situationer och märker att nervositet är en del av livet – kanske till och med något bra." "Veterinären som var rädd för hundar - Spindlar, mörker eller att gå vilse – det finns mycket som barn kan vara rädda för. Ibland blir rädslan så stark att barnet inte vågar göra det som hen egentligen vill. Men du som vuxen kan hjälpa barnet att bli modigare!"

Gäst i avsnittet är Magdalena Bluhme hon är specialist inom trauma och anknytningssvårigheter. Att leva med press och stress under lång tid kan skada oss på djupet. Ibland kallas det komplex ptsd eller komplext trauma och det betyder att det inte är ett tillfälle eller några tillfällen som skadat mig framförallt psykiskt, utan många tillfällen som kanske inte omgivningen förstår att det skadar en. I avsnittet samtalar vi om den långvariga pressen och stressen som tex vid problematisk skolnärvaro (långvarig skolfrånvaro) hos hemmakämpare som jag tror ger men för livet.

NPF-kokboken om mat och selektivt ätande. Sara Ask, Helena Colldt och Julia Esters är författarna till denna eminenta bok för barnfamiljer med barn som har det problematiskt med sitt ätande. Att ha barn som är finsmakare kan ge föräldrarna problem att hitta rätt i barnets matintag. Välkommen in att lyssna!

"Funkarna är magiska att använda. De gör nåt med barnen. De får dem att prata på ett annat sätt och om djupa känslor." Så säger en som använt Funkarna i samtal med barn. I avsnittet reder Anna och Liria ut begreppen så vi får förstå hur Funkarna kan användas.

I avsnittet samtalar vi om hur vi ska hålla i ett utmanande anhörigskap. I detta fall är det existentiell hälsa vi berör. När vi får ökad kunskap och erfarenhet om de olika begreppen inom existentiell hälsa kan vi uppleva att vårt liv blir mer motståndskraftigt mot psykiskt dåligt mående. Vi kan känna oss mer stabila i vårt liv.

Jacqueline är kuratorn som kämpar för att alla barn och ungdomar ska få känna tillhörighet och gemenskap i skolan. Alla har rätt till utbildning men det är inte alla som klarar att vara i skolmiljön och det av olika anledningar. Vi reder ut begreppen om hemmakämpare och hemmaliggare. Men vad är rätt benämning på elever med skolfrånvaro? För att veta om den är problematisk eller inte då behöver vi titta på var och en av eleverna.

Jonna arbetar som Nepsycoach på Åland, desamma som npf-coach här i Sverige Nepsy är en annan förkortning för npf. NEuroPSYkiatriska funktionsnedsättningar. Hon har startat NPFbanken med massor av information om npf. Vi samtalar om vad som finns i npfbanken och hur hon arbetar med sina klienter. Hon arbetar till exempel med ångest, depression, panik, sorg, kris, utmattning, lättare fobi och tvång, stress, komplicerade relationer, uppfostringsfrågor, oro för de egna barnen, arbets- och skolproblem. Hon arbetar också gärna med självkännedom, att hitta sig själv och vägen framåt genom livet.

För oss som lever nära någon med psykisk ohälsa behövs stöd för att vi ska orka den börda som vi bär. Särskilt då inte vårdapparaten är så bra på att fråga hur det går för oss. Anhörigstöd finns i många kommuner men inte i alla, där de finns ska vi ta kontakt för att få stöd. Martina och jag pratar om den situation vi anhöriga befinner oss i och den forskning som finns om anhörigskap

När jag vill prata med nån om särskilt stöd, anpassningar eller lågaffektivt bemötande då väljer jag gärna Annelie Karlsson. Hon vet vad hon pratar om. I detta avsnitt behandlar vi tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. Annelie är också huvudförfattare till boken med samma namn. Medförfattare är - Jennie Linde, Helena Molker Lovén och David Edfelt. https://butik.funkkonsulten.se