Varför väcker vissa språkfrågor så starka känslor, vilka är de hetaste potatisarna just nu och vad är det egentligen vi menar när vi talar om språk? Och eftersom det är en slags handbok ges läsaren också råd och rekommendationer i språkriktighet. Lena Lind Palicki har varit universitetslektor vid Stockholms universitet och är chef för Språkrådet.

Martin Hellström har samtalat med unga människor om läsning och böcker. Samtalen har pågått under flera år och i takt med att barnen blir äldre förändras innehållet i samtalen och inblicken i deras läsupplevelser fördjupas. Kanske går det att genom deras upplevelser förstå hur fler unga kan lockas till läsning. Tankar väcks om vad man som vuxen kan lära sig genom att prata om litteratur och läsande med barn och unga. Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Den semitiska språkfamiljen har dominerat områden i världen i mer än 4 000 år. Ett av dem, hebreiskan, har beskrivits som ett hav i ständig rörelse med ett flödande djup och ett översköljande vågsvall. Ett annat, arabiskan, är idag ett av Sveriges största modersmål. Läsaren får kunskap om de semitiska språkens historia, deras fascinerande halsljud, poetiska och religionshistoriska traditioner och närmast matematiskt grammatiska struktur. Ola Wikander är docent i bibelvetenskap vid Lunds universitet.

Anna Hultman undersöker tvåhundra år av erotik i svensk prosa samt var gränsen har gått mellan erotik och pornografi. Författaren beskriver vad som har ansetts hota samhällsordningen och även vad som har bidragit till frigörelse och demokratisering. Boken rymmer etik och estetik och fördjupar så väl litteraturhistoria som pornografihistoria.  Anna Hultman är doktor i historia vid Lunds universitet.

Samtal, rörelser och  blickar - all interaktion kan studeras ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Stina Ericsson presenterar forskningsfältet interaktionsanalys och hur det förhåller sig till närliggande områden som sociologi, kommunikation och utbildningsvetenskap. Och man får veta vad det är språkvetarna letar efter och varför de är intresserade av mänsklig interaktion. Stina Ericsson är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Han har kallats målarpoet och var både folkkär och provocerande under sitt korta liv.  Vem minns inte sagan "Kattresan" med den glupska katten som sprack så blodet sprutade. Mats Malm ger en bredare bild av konstnärens alla verk och en inblick i hans bohemiska liv och leverne. Ett mångfacetterat konstnärskap träder fram i boken som också är illustrerad med konstnärens skickliga och fascinerande bilder. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är den mest mytomspunna runstenen i Sverige, kanske i hela världen. Berättelsen som för oss samman med människor som levde för över 1 000 år sedean är lång och otroligt komplex. Vad den innehåller har forskare analyserat och diskuterat i mer än 150 år. Författarens tolkning är att man i Rökstenens budskap ser både tidig rädsla för klimatkatastrofer och hopp om ett liv efter detta.  Henrik Williams är professor i runologi vid Uppsala universitet.

Hur många språk talas i Sverige? Vilka är störst? Och hur hör och ser man skillnad på alla de olika språken? Såväl den allmänt språkintresserade som den som behöver kunskapen i jobbet blir upplyst och förkovrad. Dessutom ger Morena Azbel Schmidt inblick i språkets betydelse för människors identitet – och inte minst i intressant språkpolitik och vår tids språklagar. Morena Azbel Schmidt är fil.dr. i slaviska språk och universitetslektor vid Stockholms universitet.

Har du koll på vilka åsiktsbubblor du befinner dig i? Vill du ta dig ur dem och bli bättre på att föra konstruktiva samtal med de som tänker annorlunda än du? Läsaren får ta del av forskning bakom metoden som kallas att bubbelhoppa – och konkreta tips ges på hur man kan hoppa på bästa sätt. Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Snabbt eller långsamt, tyst eller högt, ensam på kammaren eller i grupp?  Hur, vad, var och varför människan läser, och har läst, det har sett olika ut under historiens lopp. Det är en kulturhistorisk redogörelse för både läsandets och skrivandets historia. Med början i tidiga nedslag i tryckkonstens begynnelse och sena i vår digitala era träder en berättelse fram om böckers och läsningens betydelse. Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan.

Aristoteles sa att människan är det enda djuret som skrattar. Vad säger det om mänskligheten? Ola Sigurdson, professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet, undersöker humor från ett tros- och livsåskådningsperspektiv. Vi möter filosofer, författare och teologer som ända sedan antiken fördjupat sig i frågan om vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt.

Vi är oftast överens om vad de ord vi använder betyder. Men hur vet vi att vi menar samma sak, och hur lär vi oss vad orden betyder? Vem är det som bestämmer betydelser av abstrakta ord och begrepp? Peter Gärdenfors, seniorprofessor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, reder också ut hur tanke och språk samspelar.

Poeten Gaspara Stampa föddes för precis 500 år sen. Hennes unika dikter handlar om förälskelse och längtan, om svek och begär och kvinnors rätt till sexuell och romantisk självständighet. Johanna Vernqvist, fil.dr i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om poeten, hennes liv och den tid hon levde i. Vad säger hennes dikter oss i dagens samtal om kärlek och dess väsen?

Det är minst sagt knökat med göteborgska ord och uttryck i "Göteborgslexikon". En del av dem är bekanta, andra mer sällsynta. Några är så självklara att man inte ens märker att det är dialekt. Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, beskriver närmare tusen ord och uttryck. Inte bara för att det är kul, ord ger kunskap om både människor och samhälle.

Intresset för true crime håller i sig och det råder ingen brist på skildringar av gängkulturer i fakta och fiktion. Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, ger sin bild av vilka personer det är som söker sig till gängen, och varför. Och framför allt får vi veta mer om hur det kan vara att ta sig ur en gängkultur.

På 1600-talet var det bödlarna som utförde de dödsstraff och kroppsbestraffningar som domstolarna utdömde. Men inte nog med det, bödlarna tömde latriner, kastrerade hästar och dränkte små kattungar. Sådant ingen annan ville hålla på med. Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, undersöker hur människor egentligen såg på bödeln, och hur bödeln själv såg på sina uppdrag.

Minnet är formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Vi har väl alla varit med om att två personer minns en händelse på helt olika sätt. Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Åbo akademi, skriver om rättsfall från 1600-talets häxprocesser till kända fall från vår tid. Hon granskar metoder som används i vittnesförhör och ger förslag på hur minnet kan utnyttjas bättre i rättegångar.

Arsenik, cyanid, nervgas och kvicksilver är bara några av alla ämnen som det är bra att akta sig för. Olle Matsson, seniorprofessor i kemi vid Uppsala universitet, tar oss med på en bildningsresa i tid och rum i sällskap av både naturliga och syntetiskt framställda ämnen som kan orsaka lidande, men också död.