“Jag har inga fördomar.” Jo då – vi alla har dem. Andreas och Davve reder ut varför fördomar är mentala genvägar (inte fakta), hur de styr bemötande i skolan och varför de ibland till och med kan kännas “hjälpsamma”. Vi pratar sushi-exemplet, telefonrösten som målar upp en bild i huvudet, och den där brillanta klassrumsövningen där tre “självklara” yrken visade sig göras av kvinnor. Fem konkreta tips hjälper dig att stanna upp vid första tanken, bredda underlaget (litteratur/filmer/övningar), skapa trygga samtal och granska miljön. Fördomar är inget misslyckande – men att vägra se dem är ett problem.