Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.   En straffreform SOU 2025:66https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/ ”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curiehttps://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/ Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html Emigrationsutredningenhttps://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888