Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet.
Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år.
Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt?
Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg.
Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.
All content for Salong Marx is the property of CMS and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet.
Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år.
Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt?
Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg.
Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.
Panelsamtal mellan Rasmus Fleischer, Olof Bortz och Jackie Haikui Mhitaryan på Teater Tribunalen, inspelat den 26 januari 2018.
Nya attacker mot synagogor i Sverige har återaktualiserat diskussionen om antisemitismen. Men frågan har ofta förvandlats till ett slagträ mellan vänstern och högern, i en nyanslös diskussion. På Salong Marx vill vi gå mer på djupet i ett panelsamtal om marxismen och antisemitismen.
Antisemitism skiljer sig från andra former av rasismer. Den innefattar hatet mot judar som etnisk, historisk och religiös grupp, men även en tro på maktkonspirationer som beskrivs som redskap för judisk makt. Det gör att antisemitism inte enbart har judar som måltavla.
Antisemitiska konspirationsteorier finns i olika tappningar. De som riktas högerut personifierar och etnifierar kapitalismen, finansväsendet och andra övernationella institutioner till att verka i judiska intressen. De som riktas mot vänsterut målar upp en judisk-marxistisk konspiration som förstör västerlandet inifrån.
Den tyske socialdemokraten och marxisten August Bebel beskrev antisemitismen som en ”socialism för dårar”, ett förvridet substitut för antikapitalism. Vad finns det för marxistiska analyser för att förstå antisemitismen? Finns det antisemitiska tendenser inom vänstern? Hur riktas antisemitism mot vänstern? Och var går gränsen mellan legitim Israelkritik och antisemtism? Dessa frågeställningar kommer vi ägna kvällen åt.
Arr: Centrum för marxistiska samhällsstudier
Salong Marx
Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet.
Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år.
Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt?
Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg.
Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.
