Linnea har sprungit supersnabbt i Malmö & Erika gräver djupt och lägger grund för att en dag kunna göra detsamma igen!
Det blir alltså lopprapport från Malmö (halv)marathon från Linnea - hur var banan, arrangemanget, peppen och perset? Vi funderar om vi är ensamma om lättnaden (Linnea) eller skamsköljningen (Erika) som kan infinna sig efter lopp. Är det bara vi, eeeeller?
Erika berättar om vägen framåt och tar hjälp i sina förklaringar av liknelser, som vanligt. Vad är egentligen likheten mellan djur, barn och att lotsa kroppen tillbaka till att kunna prestera på det sätt man vill?
Vi navigerar också i våra värsta fails vi råkat göra genom åren på lopp ⤵️
➡️ När förväntningar krockar med verkligheten
➡️ Känslorna kring att behöva bryta ett lopp (och man förväntar sig lyxig skjuts tillbaka!)
➡️ När allt man vill är att bryta men man fortsätter ändå för att äga sitt misslyckande