I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
All content for On Security/Lundin is the property of Lars-Erik Lundin and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
Sverige och det civila försvaret med Björn Körlof och Lars-Erik Lundin
On Security/Lundin
49 minutes 49 seconds
6 months ago
Sverige och det civila försvaret med Björn Körlof och Lars-Erik Lundin
Sammanfattning på svenska
Videon innehåller en omfattande diskussion om Sveriges civila försvar i ljuset av NATO-medlemskap och säkerhetspolitiska förändringar. Den tar upp flera viktiga aspekter, inklusive:
1. Lagstiftningsbehov: Sveriges grundlagar är inte anpassade för dagens säkerhetssituation, och det finns behov av att ändra lagar för att hantera hybridkrigföring och aggression.
2. Civilförsvarsstruktur: Sverige saknar en fullt fungerande struktur för att möta NATO:s krav på civilt försvar, inklusive skyddsrum, evakuering och samordning mellan olika nivåer.
3. Budgetfördelning: Trots att en budget för civilförsvaret har godkänts, har resurser ännu inte distribuerats till lokal och regional nivå, vilket hindrar effektiv planering.
4. Internationellt samarbete: Betydelsen av samarbete med grannländer som Finland, Norge och Baltikum lyfts fram för att stärka totalförsvaret.
5. Psykologiskt försvar: Sverige behöver bättre strategier för att hantera propaganda och hybridkrigföring som underminerar samhällsfunktioner.
6. Organiserad brottslighet: Det finns tecken på att organiserad brottslighet används som ett verktyg av stormakter för att undergräva samhällen.
Texten avslutas med en uppmaning att arbeta vidare med konkreta förslag till regeringen för att påskynda uppbyggnaden av civilförsvaret.
Summary in English
The attached text is a comprehensive discussion about Sweden’s civil defense in the context of NATO membership and changing security dynamics. Key points include:
1. Legislative Needs: Sweden’s constitutional laws are not suited for the current security situation, requiring amendments to address hybrid warfare and aggression.
2. Civil Defense Structure: Sweden lacks a fully functioning structure to meet NATO’s requirements for civil defense, including shelters, evacuation plans, and coordination across levels.
3. Budget Allocation: Although a civil defense budget has been approved, resources have not yet been distributed to local and regional levels, hindering effective planning.
4. International Cooperation: Collaboration with neighboring countries like Finland, Norway, and the Baltics is emphasized to strengthen total defense.
5. Psychological Defense: Sweden needs better strategies to counter propaganda and hybrid warfare undermining societal functions.
6. Organized Crime: There are indications that organized crime is being used as a tool by major powers to destabilize societies.
The text concludes with a call to action for providing concrete proposals to the government to accelerate the development of civil defense capabilities.
On Security/Lundin
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
