I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
All content for On Security/Lundin is the property of Lars-Erik Lundin and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
Europe in between the US and Russia - two AI voices challenge Gunilla Herolf (svensk text) Part I
On Security/Lundin
56 minutes 46 seconds
6 months ago
Europe in between the US and Russia - two AI voices challenge Gunilla Herolf (svensk text) Part I
An AI-animated conversation between Gunilla Herolf, Michael Sahlin, and Lars-Erik Lundin in the context of the SV-A-R project of the Royal Swedish Academy of War Sciences
Summary in English
The YouTube video features an AI-animated discussion between Gunilla Herolf, Michael Sahlin, and Lars-Erik Lundin as part of the Royal Swedish Academy of War Sciences’ SV-A-R project. The conversation explores the evolving European security landscape, focusing on the instability caused by Russia’s geopolitical actions, NATO’s response, and Sweden’s transition from neutrality to NATO membership. Key topics include:
• Russia’s 2021 draft treaty demands, including restrictions on NATO expansion and military proximity, reflecting Russia’s desire to reshape Europe’s post-Cold War security order.
• Northern Europe’s proactive security measures, with the Nordic-Baltic region and Poland strengthening defenses and coordination within NATO and the EU.
• Sweden’s shift in defense policy, marked by increased military presence in neighboring countries and its role in EU-NATO mobility projects.
• Challenges for EU enlargement in Ukraine, Georgia, and Moldova, highlighting difficulties, dangers, and necessity due to Russian aggression.
• US policy shifts under Trump, including reduced support for Ukraine and strained transatlantic relations through tariffs and controversial rhetoric.
• European initiatives, such as coalitions of the willing and defense spending plans, aiming to counter Russian threats while addressing internal divergences.
The discussion emphasizes the importance of time-sensitive deterrence strategies, robust alliances, and Sweden’s expanded role in European security frameworks.
Sammanfattning på svenska
YouTube-videon innehåller en AI-animerad diskussion mellan Gunilla Herolf, Michael Sahlin och Lars-Erik Lundin inom ramen för Kungliga Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R. Samtalet fokuserar på den föränderliga säkerhetssituationen i Europa och berör följande huvudpunkter:
• Rysslands krav från 2021, inklusive begränsningar för NATO:s expansion och militär närhet, vilket speglar Rysslands ambition att omforma Europas säkerhetsordning efter kalla kriget.
• Norra Europas säkerhetsåtgärder, där Norden-Baltikum och Polen stärker sitt försvar och samordning inom NATO och EU.
• Sveriges försvarspolitiska skifte, med ökad militär närvaro i grannländer och en viktig roll i EU-NATO:s mobilitetsprojekt.
• Utmaningar för EU:s utvidgning i Ukraina, Georgien och Moldavien, med fokus på svårigheter, risker och nödvändighet på grund av rysk aggression.
• USA:s politiska förändringar under Trump, inklusive minskat stöd till Ukraina och spänningar i transatlantiska relationer genom tullar och kontroversiell retorik.
• Europeiska initiativ, såsom “villiga koalitioner” och ökade försvarsutgifter för att motverka ryska hot samtidigt som interna skillnader hanteras.
Diskussionen betonar vikten av tidssensitiva avskräckningsstrategier, starka allianser och Sveriges utökade roll inom Europas säkerhetsramverk.
On Security/Lundin
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
