I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
All content for On Security/Lundin is the property of Lars-Erik Lundin and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
AI-pod: Sweden in Nato and EU 2025–2029 by Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin
On Security/Lundin
16 minutes 17 seconds
11 months ago
AI-pod: Sweden in Nato and EU 2025–2029 by Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin
This podcast is AI-powered discussion using the Google Language Model of an interim report from the Royal Swedish Academy of War Sciences ( project SV-A-R ), focusing on the implications for Swedish security and defence policy from 2025 to 2029. The authors, Lars-Erik Lundin and Michael Sahlin, explore the global and regional trends affecting Sweden, particularly the ongoing war in Ukraine, the Middle East, and the growing power of China and India. They highlight the uncertainties surrounding the US presidential election and the potential for increased fragmentation within the Western world, potentially leading to a shift from a value-based community to a transactional approach. The report warns of the growing threat of a global system collapse and the need for Sweden to strengthen its national resilience in the face of these challenges. The authors analyse the impact of a potential second Trump presidency and the increasingly complex geopolitical landscape, emphasizing the need for Sweden to engage in a broader range of diplomatic and military partnerships beyond NATO and the EU, while also preparing for a potential increase in military threats from Russia. The document concludes by urging a more holistic approach to Swedish security policy, taking into account the interconnectedness of global threats and the need for proactive responses to potential systemic instability.
On Security/Lundin
I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
