När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
All content for Mycket Hjärna is the property of Mycket hjärna and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
Problembaserat lärande (PBL) är en populär undervisningsform som utgår från att eleverna, med mer eller mindre hjälp, själva ska lösa ett problem. Men hur bra fungerar det egentligen? Vad behöver man tänka på för att det ska fungera bättre? I detta avsnitt hamnar vi även i en flippad diskussion om det så kallade flippade klassrummet – och vad detta betyder för PBL.
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
Referenser
Arena, D. & Schwartz, D. (2013). Experience and explanation: Using videogames to prepare students for formal instruction in statistics. Journal of Science Education and Technology, 23(4), 538-548.
Blikstein, P., & Wilensky, U. (2010). MaterialSim: A constructionist agent-based modelling approach to engineering education. In M. J. Jacobson & P. Riemann (Eds.), Designs for learning environments of the future: International perspectives from the learning sciences (pp. 17-60). New York: Springer.
Bonawitz, E., Shafto, P., Gwen, H., Goodman, N. D., Spelke, E., & Schultz, L. (2011). The double-edged sword of pedagogy: Instruction limits spontaneous exploration and discovery. Cognition, 120(3), 322-330.
DeCaro, M.S., & Rittle-Johnson, B. (2012). Exploring mathematics problems prepares children to learn from instruction. Journal of Experimental Child Psychology, 113(4), 552-568.
Michael, A., Klee, T., Bransford, J., & Warren, S. (1993). The transition from theory to therapy: Test of two instructional methods. Applied Cognitive Psychology, 7(2), 139-154.
Schwartz, D., & Bransford, J. (1998). A time for telling. Cognition and Instruction, 16(4), 475-522.
Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them, kap J. WW Norton & Company.
Mycket Hjärna
När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
