När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
All content for Mycket Hjärna is the property of Mycket hjärna and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
Idag är det många elever i svenska skolan som inte har svenska som sitt bästa språk. En stor utmaning för dem är att läsa in ämneskunskaper samtidigt som de behöver stärka sina kunskaper i svenska. Hur kan detta göras på bästa sätt och vad betyder det för lärarens undervisning? Är det viktigast att prata svenska så mycket som möjligt i klassrummet eller ska man använda det språk som man är starkast på? I dagens avsnitt pratar vi med Annika Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, om hur man bäst lär sig andra språk – och med svenska som andraspråk.
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Annika Andersson, universitetslektor Linnéuniversitetet
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
Referenser:
Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352.
Bensetti-Benbader, H., & Brown, D. (2019, March). Language Acquisition With Augmented and Virtual Reality. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1730-1734). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).
Craddock, I. M. (2018). Immersive virtual reality, Google Expeditions, and English language learning. Library Technology Reports, 54(4), 7-9.
Andersson, A. (2019). Flerspråkighet: Barnkonventionen och barnens rätt till alla sina språk. . In L. Ponnert & A. Sonander (Eds.), Perspektiv på barnkonventionen—Forskning, teori och praktik. (pp. 227-256). Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Åhlander, V. L., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586
Marian, V., & Neisser, U. (2000). Language-dependent recall of autobiographical memories. Journal of Experimental Psychology: General, 129(3), 361-368. doi:10.1037/0096-3445.129.3.361
Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Retrieved from http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html.
Mycket Hjärna
När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.
Referenser:
Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.
Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).
De som var med idag är:
Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.
Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.
Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.
Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.
Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.
