Nytt avsnitt av Etikpodden och den här gången ligger fokus på personals yrkesetiska förmåga att kunna balansera frågan om autonomi utan att vare sig den andres värdighet eller livskvalitet går förlorad. Det vill säga: hur göra om en person vill äta pizza hela dagarna, gå ut utan skor när det är minusgrader eller vägrar duscha och borsta tänderna? Vi har risk för vanvård å ena sidan och risk att kränka rätten till självbestämmande å andra sidan. I avsnittet berättar jag om den etiska modell som jag tänker blir ett stöd för personal som står inför etiska dilemman och där personens autonomi riskerar att inskränkas. Modellen baseras på tre komponenter: Ett etiskt ramverk av Page och Hejlskov Elvén med flera Empati som etiskt imperativ Det relationella informerade samtycket Avsnittet baseras på min kandidatuppsats, vilken du hittar här i sin helhet: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1574106&dswid=8829 Varmt välkomna! Och förlåt att jag smaskar och smackar så mycket i avsnittet! Det spelades in i helgen när jag gav upp om att vi någonsin skulle bli friska från förkylningarna. Så det är för att jag är lite förkyld som jag låter som jag låter helt enkelt.