1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
All content for Hissapodden is the property of Hissapodden and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
Stäng gränserna! Judiska flyktingströmmar till Finland under Hitlerregimen
Hissapodden
40 minutes 24 seconds
6 years ago
Stäng gränserna! Judiska flyktingströmmar till Finland under Hitlerregimen
Sommaren 1938 fick finländarna se ett ytskrap av Hitlerregimens grymheter. Under juli och augusti anlände fartyg med centraleuropeiska flyktingar till Helsingfors hamnar. Majoriteten av dem var judar som avrest från nordtyska hamnstäder. Den 13 augusti satte den finländska regeringen stopp för flyktingtrafiken genom att ogiltigförklara alla österrikiska pass. Rajat kiinni-rörelsen verkade lika aktivt för 70 år sedan som i dag.
Åren 1938-1939 anlände totalt 223 centraleuropeiska flyktingar till Finland, av vilka de flesta var judar. Även om flyktingarna kan tyckas få till antalet, skapade fenomenet livlig samhälls- och mediedebatt. Finländarna polariserades.
Vilka finländare välkomnade judarna och övriga flyktingar och vem gav dem kalla handen? Vilka antisemitiska stereotyper förekom i Finland och vem eldade vidare på dessa? Kan vi dra paralleller mellan flyktingdebatten 1938 och de diskussioner som blossade upp genom flyktingkrisen 2015?
Allt det här och mycket mera hör du i avsnittet med Veronica Aspelin och Anna Öhman. Programmet gästas av filosofie magister Sebastian Lindberg, som avhandlat samma tema i sin pro gradu-avhandling (2018).
Källor:
Sebastian Lindberg: Främlingar eller medmänniskor? : Den finländska pressens syn på centraleuropeiska flyktingar 1938–1939 (2018)
Hannu Rautkallio: 'Cast into the Lion's Den' – Finnish Jewish Soldiers in the Second World War (1994)
Hannu Rautkallio: Ne kahdeksan ja Suomen omatunto: Suomesta 1942 luovutetut juutalaispakolaiset (1985)
Hissapodden
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
