1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
All content for Hissapodden is the property of Hissapodden and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
Då Finland år 1809 övergick från svensk till rysk överhöghet stod landet inför nya utmaningar i många avseenden. Arvet efter skilsmässan från vårt flera hundra år långa förhållande med Sverige blev bl.a. en svenskspråkig minoritet utbredd i samhällets alla klasser, och under 1800-talet blev nationalitetsfrågan en het potatis. Då den nationella identiteten skulle konstrueras, var det inte alla som var överens om att ett folk kan tala två språk - finska och svenska. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades målmedvetet en identitet för Finlands svenska befolkning - finlandssvenskarna.
Huvudsakliga källor:
Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016.
Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015, 2016.
Anna Öhman, "Bland de svenskatalande i Finland västanvindens sus aldrig skall överröstas af de finska skogarnas brusande” : Studenter och svenskhetsrörelsen : Nylands nation och de stora studentbesöken i Uppsala och Helsingfors 1909 och 1910, Pro gradu-avhandling 2017.
Hissapodden
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
