1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
All content for Hissapodden is the property of Hissapodden and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
Efter inbördeskriget 1918 tillsattes en fostringsavdelning inom fånglägerväsendet. Tanken var att ett nittiotal präster eller andra kristet och borgerligt sinnade skulle omvända de ca 80 000 rödgardister som satt fängslade på landets 13 fångläger.
En av anstalterna låg i Dragsvik utanför Ekenäs och här arbetade pastor Paul Danielsson och sju övriga fostringsmän för att implementera kyrkans och senatens värderingar hos de röda: Gud och fosterland.
I det här avsnittet ser Veronica Aspelin och Anna Öhman närmare på det fostringsprogram som lades fram, hur det förverkligades i praktiken och vilka motgångar fånglägrens förhållanden innebar. Du får du följa med pastor Danielssons arbete i Dragsviks fångläger 1918, bland smuts, misär, sjukdomar och massdöd. Som röstande röstskådespelare fungerar Walter Öhman.
Källor:
Veronica Aspelin: Fostring av röda: Målsättning, förverkligande och resultat efter inbördeskriget 1918 (2015)
Ilkka Huhta: Sisällissota 1918 ja kirkko (2009)
Sture Lindholm: Röd galenskap vit terror: Det förträngda kriget 1918 i Västnyland (2005)
Tuulikki Pekkalainen, Seppo Rustanius: Punavankileirit 1918 (2007)
Aapo Roselius: I bödlarnas fotspår: Massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918 (2009)
Hissapodden
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
