1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
All content for Hissapodden is the property of Hissapodden and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
Bordeller och gatlöperskor
I slutet av 1800-talet var prostitutionen i Helsingfors utbredd och var 100:e invånare definierades som prostituerad. Trots att prostitution och utomäktenskapligt sex var förbjudet såg verkligheten ofta annorlunda ut. Nattetid förvandlades Norra Esplanden till en mötesplats mellan kunder och prostituerade, och i de närliggande bordellerna på Stora Robertsgatan ingicks ekonomiska överenskommelser bakom låsta dörrar. I takt med att kritiska röster mot prostitutionen höjdes blev tilltagen mot de prostituerade allt hårdare kring sekelskiftet. Hur kunde livet se ut för de prostituerade och hur behandlades de av myndigheterna? Hur påverkade de rådande beteendenormerna för kvinnor och män den allmänna synen på prostitution? Hur såg kvinnosaksrörelsen på prostitutionsfrågan?
Allt det här och mer får du höra i avsnittet tillsammans med Veronica Aspelin och Anna Öhman. Avsnittet gästas av Henrika Tandefelt, universitetslektor i historia vid Helsingfors universitet.
Källor:
Antti Häkkinen: Rahasta – vaan ei rakkaudesta. Prostituutio Helsingissä 1867-1939
Katja Tikka, Elina Maaniitty, Iisa Aaltonen: Punaisten lyhtyjen Helsinki: prostituutio pääkaupungin historiassa
Margaretha Järvinen: Prostitution i Helsingfors – en studie i kvinnokontroll
Hissapodden
1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr.
Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning.
Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.
