I föreläsningen "Vårt behov av spöken" beskriver professor Ulf Palmenfelt hur nordiska döds- och själsföreställningar ligger till grund för berättelser om gastar, gengångare, och andra odöda. Sägner om den gotländske bysen, om strandvaskare och mylingar har fungerat som pedagogiska exempel för hur man bör handla i krissituationer och som en socialt accepterad anledning att fundera kring existentiella frågor. Barns bruk av spökhistorier kan tolkas som en metod att lära sig hantera rädsla.