Det andra avsnittet handlar om Andrej Tarkovskijs film Stalker från 1979, känd för sitt poetiska bildspråk och långa tagningar.  Vi samtalar om vad det är att vara Tarkovskijmärkt och hur en film kan skapa en intensifierad närvaro som man bär med sig i livet. Vi diskuterar också Tarkovskijs originella användning av ljud och musik i filmen och utröner vilken betydelse denna film har och kan ha i vår uppstressade och lite vilsna samtid.