Kära lyssnare! Efter 4 säsonger, 45 avsnitt och drygt 28 000 lyssningar släpper vi, Hanna och Anna, idag vårt sista 46:e avsnitt av Exvangeliet. Men varför ett sista avsnitt, varför just nu och kommer podden någonsin att återuppstå lika rafflande som Jesus på den tredje dagen i sagan? I detta avsnitt pratar vi om poddens dåtid, nutid och framtid och summerar de avsnitt och ämnen som vi berört sedan starten. Och glöm för fasen aldrig bort att det finns glada nyheter för dig som lämnat tron. 

I det här sjätte avsnittet av säsong fyra pratar jag, Hanna Larsdotter och bloggaren Amanda Lundin om att vara extroende. Vi pratar också om rapporten "Här för att stanna", gjord av organisationen Bibeln idag, som i stort handlar om varför så många barn och unga lämnar frikyrkan. I undersökningen verkar det dock som att man har undvikit att tala med de som rapporten faktiskt verkar handla om - de som lämnat kyrkan. Hur kommer det sig undrar vi? Jag och Amanda har knåpat ihop en artikel som svar på denna rapport utifrån extroendes perspektiv och diskuterar kring den ”tystnadskultur” som verkar finnas kring just extroende. Artikeln går att läsa i sin helhet på www.exvangeliet.com

Helig olja, mirakler som låter för bra för att vara sanna, pyramidspel, framgångsteologi, New thought och kritiskt tänkande. Vad är ”Snake Oil” och hur uppstod begreppet? Hur kommer det sig att Hanna kom att tänka på detta ämne i relation till religion och hur går man till väga om man vill ha helig olja hängandes i nyckelknippan? Denna mirakelkur till avsnitt kommer bota din nyfikenhet. Välkomna att hänga med på ett smort samtal med Hanna och Anna. 

Hanna och Anna pratar om avhoppares röster, om de får bli hörda och hur de tas emot i den kyrkliga kontexten. Som underlag använder vi oss av Joel Halldorfs ledare i tidningen Dagen, ”Många lämnar kyrkan i onödan”. ”Varför lämnar en person sin tro? Kan man säga att någon lämnar av rätt eller fel anledning och vem avgör det? Finns det någonsin en rätt anledning att lämna tron enligt frikyrkan och vad är i så fall den? Som bonus pratar vi även om SVT:s nya serie Domedagen, Hannas medverkan i denna och respons på avsnittets innehåll.  Joel Halldorfs artikel går att hitta i tidningen Dagen och Hanna Larsdotters ej publicerade replik finns att läsa i sin helhet på www.exvangeliet.com. I avsnittet nämner vi även bloggen www.amandasminnen.com samt tv-serien Domedagen som går att hitta på SVT Play.  

Vi firar 20.000 lyssningar med ett jubileumsavsnitt. Vi skålar i cava och utvärderar tiden från podcastens början fram till nu. Vad har hänt sedan vi startade, vad har vi lärt oss och vad ligger framför? Följ med och skåla med oss! 

Sanja Nilsson, doktor i religionsvetenskap vid Malmö universitet med forskningsområdet: barn och unga inom minoritetsreligioner, är med oss denna vecka och pratar om boken Guds nya barnbarn, med temat barn i sekter, där hon agerar medförfattare. Samtalet kretsar kring barnen inom Knutby Filadelfia, sektbegreppet, karismatiska grupper och ledargestalter men också problematiken kring medlemmars och avhoppares väsensskilda skildringar av den aktuella gruppen. Vi närmar oss ämnen som barnuppfostran, lydnad, gråt i köttet och sist men inte minst: Vad fasen är ett karismatiskt ögonblick? 

Om fördomar, stereotyper och nidbilder

Vad händer när människor i sekulariserade välfärdsstater, som Sverige, inte längre använder Gud och gudsbegreppet som en trygg plats? Kan det vara så att välfärdsstaten då tar över rollen som den trygga platsen? Här kommer uppföljaren på samtalet med Pehr Granqvist, professor i utvecklingspsykologi, som grundar sig i hans bok ”Attachment in Religion and Spirituality: A Wider View. Denna gång gästas vi även av Joel Gruneau Brulin, doktorand och leg. psykolog, för att tillsammans prata om sekularitetens psykologi, ”The Swedish Theory of Love” och kopplingen mellan välfärd, religiositet och anknytning. 

Unruly children med upprorets ande, förlorade söner och döttrar, avfällingar och vilsna får. Det finns många benämningar på oss som lämnat tron. Hur bemöter man avhoppare med respekt och hur vill en avhoppare bli bemött? Varför är det så svårt att närma sig varandra när man befinner sig i tillsynes olika trosläger? Varför har Hanna så svårt för liknelsen om den förlorade sonen? Vad är acceptans, ärlighet och att vara genuin? I detta avsnitt försöker Hanna och Anna svara på frågor ställda av några av våra troende lyssnare. Vi hoppas, med detta samtal, ge uppslag till hur vi kan bli bättre på att bemöta varandra - som människor. 

Oh my Gosh, helvetes jävla skit, fan och bira, bira, bira. Hur gör man när man lämnat en tro där det varit tabu att leva i dekadens? Får man ta sig en sup eller säga en svordom? Självklart får man det, säger Hanna och Anna och pratar om svårigheterna man kan uppleva när man lägger syndakatalogen på hyllan och dammar av sin egen vilja och sina egna önskemål om hur livet ska levas. Detta andra  avsnitt av två handlar om det mest förbjudna, det syndiga och otillåtna, bitterhet, svordomar och alkohol men också om någonting vi vill kalla för dekadensens lov - det positiva i att vara fri att välja, oavsett om man väljer avhållsamhet eller inte. Är alla avhoppare bittra? Förför handlar Anna mat för 666 kronor? När svär Hanna som mest och blir man bakis på en kork whiskey? Varmt välkomna till ett helvetes jävla skitavsnitt. 

Oh my Gosh, helvetes jävla skit, fan och bira, bira, bira. Hur gör man när man lämnat en tro där det varit tabu att leva i dekadens? Får man ta sig en sup eller säga en svordom? Självklart får man det, säger Hanna och Anna och pratar om svårigheterna en kan uppleva när en lägger syndakatalogen på hyllan och dammar av sin egen vilja och sina egna önskemål om hur livet ska levas. Detta avsnitt handlar om det mest förbjudna, det syndiga och otillåtna, sex, bitterhet, svordomar och alkohol men också om någonting vi vill kalla för dekadensens lov - det positiva i att vara fri att välja, oavsett om man väljer avhållsamhet eller inte. Varmt välkomna till ett helvetes jävla skitavsnitt. 

Cajsa Nordlund är en skillad illustratör och serietecknare som driver konstprojektet Becoming an exmormon som handlar om hennes egna och andra människors upplevelser kring att lämna mormonkyrkan. Vilka skillnader är det mellan att växa upp i mormonkyrkan och att, som Cajsa utan religiös bakgrund, gå in i den som vuxen? Hur kommer det sig att man helt plötsligt kan befinna sig i ett äktenskap för tid och evighet med heliga underkläder och tempelritualer? Finns det psykologiska förklaringar till varför vi vill göra likadant som människorna runt omkring oss och hur använder sig Cajsa av sina erfarenheter inom kyrkan då hon skapar sina serier? Välkomna till ett intressant samtal med en exmormon med kreativa ess i rockärmen. Instagram: @becominganexmormon & @tossaniska Facebook: www.facebook.com/becominganexmormon & www.facebook.com/tossaniska Patreon.com/cajsan

Christina Larsson kom nyligen ut med sin bok ”De tusen milens längtan” som i stort handlar om hur hennes uppväxt som missionärsbarn i Burundi och Kongo påverkat henne, men det är även en rörande skildring av föräldraskap. Christina berättar målande om hur hennes föräldrars religiositet och livsval satt spår i hennes liv, om hennes problematiska relation till sin mamma men också hur hon senare i livet vågar möta mammans egna berättelse av feministisk frigörelse. Detta är en djupt rörande berättelse om separation, problematiskt föräldraskap och trauma men också om frigörelse, upprättelse och försoning. Vi pratar om väckelsen, striden med ondskans andemakter, Jesu återkomst och att känna skräck inför ”den yttersta tiden”. Missa inte detta fina samtal.

I detta fjärde avsnitt i säsong tre har vi nöjet att presentera Pehr Granqvist, forskare, professor i utvecklingspsykologi och författare av den nyutkomna boken Attachment in Religion and Spirituality - A Wider View. Vad är anknytningsteori och vad sjutton har det att göra med religion och spiritualitet? Hur kan Gud fungera som en anknytningsperson? Vad skiljer Gud från andra anknytningspersoner och när är människor mer benägna att vända sig till en gudsgestalt? Vi pratar om bön som religiöst anknytningsbeteende, ”autonoma tvivlare”, fundamentalism och vilka anknytningsbeteenden som hypotetiskt sett kan uppstå när man lämnar sin tro. Sist men inte minst får vi veta varför Pehr har inkluderat en playlist i sin bok hur det kommer sig att Nick Cave har visat intresse för boken? Missa inte detta löjligt intressanta avsnitt om religion, psykologi och anknytning!

I detta tredje avsnitt i Exvangeliets tredje säsong får vi veta mer om hur livet kan se ut för en exmuslim som flytt Iran och hamnat i Sverige. Vi får höra Shahins ytterst modiga berättelse om flykt, aktivism och en längtan efter en värld utan religiöst och politiskt förtryck. Hur var det att vara aktiv ateist i Iran och hur var det att behöva fly därifrån och lämna sin familj? Vad anser Shahin om religion överlag och Islam i synnerhet? Vi pratar om religiösa reformister, religionsfrihet och barns frånvaro av just denna frihet. Sist men inte minst - hur är det att leva med en ständig rädsla att bli utvisad till ett land där du inte får tro på vad du vill?

OBS OBS! Extrainsatt argt bonusavsnitt med tanke på den kristna frikyrkoprofilens sexköp. Vi utgår från en debattartikel av Magnus Lindeman i tidningen Dagen den 8/6 med rubriken ”Så undviker vi fler kristna profiler som köper sex”. Vad har Lindeman för tips till kristna angående denna fråga? Varför blir man egentligen chockad av att kristna personer är kapabla att göra sådana här typer av handlingar och vem är denna ”fiende” som Lindeman, i sin artikel, menar är anledningen till att detta faktiskt händer. Vad händer då man utgår från att människor styrs av onda och goda krafter såsom Djävulen och Gud och vari ligger då människans eget ansvar? Vad har Kristi kropp att göra med att en kvinnas kropp blivit köpt och hur ska man vara för att bli belönad av Gud? Vi sammanfattar ”Du ska va svag, du ska va fattig och du ska va jävligt sorgsen - då kommer Gud att belöna dig.” Check.

Vi kickar igång Exvangeliets tredje säsong med en riktigt sommar-regn och presenterar ”De arga avsnitten” i två delar. Varför behövs detta? Varför är extroende ibland arga och besvikna? Är det okej att vara arg på religion, religiösa dogmer och ideologier och om det nu är okej - vart ska man då rikta sin ilska? Hur validerar man sin egna upplevelser och hur kan man uttrycka besvikelse eller ilska gentemot situationer, sammanhang och ideologier utan att det behöver gå till personangrepp. I det andra arga avsnittet får du även ta del av våra arga manifest. Hanna och Anna bestämde att nu är det dags för dem att vara arga. Så varför inte göra det offentligt så att alla får höra. Här kommer ”De arga avsnitten” - och du är inbjuden.

Vi kickar igång Exvangeliets tredje säsong med ett rikligt sommar-regn och presenterar: ”De arga avsnitten” i två delar. Varför är extroende ibland så arga och besvikna? Är det okej att vara arg på religion, religiösa dogmer och ideologier och om det nu är okej - vart ska man då rikta sin ilska? Hur validerar man sin egna upplevelser och hur kan man uttrycka besvikelse eller ilska gentemot situationer, sammanhang och ideologier utan att det behöver gå till personangrepp? Hanna och Anna bestämde att nu är det dags för dem att vara arga. Så varför inte göra det offentligt så att alla får höra? Här kommer: ”De arga avsnitten” - och du är inbjuden. Nu kan du stötta Exvangeliet om du vill. Swisha en liten slant till 1236286298 så kan vi göra podden bättre och mer långvarig. Tack.

Innan nästa säsong drar igång bjuder vi på en alldeles färsk intervju med Humanisternas nya ordförande - filosofen David Rönnegard. Vi pratar om hans cancerdiagnos, välfungerande mediciner och hans upplevelser av hur det är att vara en ung, döende ateist. Ett samtal om sekulär humanism, döden, livet, filosofi, mirakler, bön och sist men inte minst - hästar.

Hanna och Anna delar med sig av sina tankar kring Netflixserien Unorthodox och reflekterar kring senaste Exvangelietavsnittet om Unorthodox och individualism med Jesper Ahlin Marceta. Hur väl representerar berättelsen i Unorthodox verklighetens avhoppare? Bygger Estys karaktär på en stereotyp av en frihetshjältinna i ett individualistiskt narrativ? Varför är berättelser som dessa viktiga och hur kan de användas i debatten kring förtryck, individens rättigheter och religionsfrihet? Sist men inte minst ställer vi oss frågan varför påven liknar syndare vid fladdermöss?