I det här avsnittet pratar vi om hur det kan vara att vara ensamstående med barn – om den stora omställningen när barnet efter många år flyttar till den andra föräldern på heltid eller varannn vecka.

Hur känns det när hemmet plötsligt blir tyst? Vad händer med vardagen och relationen till barnet?

Vi pratar också om saknaden efter en fadersfigur i barnets liv. Om frustrationen och tankarna som kan komma när man försöker fylla ett tomrum som aldrig riktigt kanske går att fylla.

Det här är ett avsnitt fyllt av känslor, erfarenheter och reflektioner – både personliga och allmängiltiga.

Hur tänker ni kring det här? Har ni egna erfarenheter?Kommentera gärna och dela med er. Vi vill höra era röster.