Utmaningar kring betyg och bedömning under fjärrundervisning. Oro kan finnas just nu kring hur vi kan nå alla elever när de befinner sig hemma och hur kan vi göra lektioner och uppgifter som alla elever kan klara även under fjärrundervisning? Vi pratar kring detta och ger er tips och råd som fungerar för alla elever vid bedömning under fjärrundervisning. - Anpassningar under fjärrundervisning. - Hur når vi alla elever? - Hur bedömer man när eleverna är på andra sidan skärmen? - Vilken typ av lektion/uppgifter/instruktion kan hjälpa alla elever? - Tydliggörande pedagogik online - Hjälpmedel online - Vikten av kollegial planering - Särskilt stöd Länkar och tips: Digital whiteboard https://classroomscreen.com Edpuzzle https://edpuzzle.com Bedömning på lektionstid https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och-reportage/bedomning-pa-lektionstid-underlattar-vid-distansundervisning Bedömning på distans https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/betyg-och-bedomning-pa-distans Extra anpassningar och särskilt stöd https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod-under-pandemin Nya regler för distansundervisning juli 2021 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/fjarrundervisning-distansundervisning-och-vissa_H703127/html

Vi fortsätter att ge er tips som vi önskade att vi själva fått när vi började som lärare. Del 2/2. => Elevsyn och värdegrund => "Barn gör rätt om de kan" => Hur man undviker onödiga konflikter => Igångsättning och igångsättning => Generella anpassningar => Vad är målet med lektionen för eleven? => Vänta inte med att be om hjälp => Relationen till elev och vårdnadshavare och begränsningar => Ingen vill tappa ansiktet => Kränkningar och ögon i nacken

Här kommer de tips och råd vi önskade att vi själva fått när vi började som lärare. Del 1/2. => Kalender => Elevhälsan => Betygsättning => Skolans skelett => Förtroendekapital och fyrkantighet => Elever utanför mallen

Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nylägesanalys av en gymnasieskola. Vi sammanfattar rapporten från forskningsinstitutet Ifous (feb 2020). Trots en treårig insats från Skolverket, Samverkan för bästa skola, så sjönk andelen elever med gymnasiexamen varje år på ett program på gymnasieskolan. Varför? Utvecklingsområden utifrån analysen: - Ansvar för elevens lärande och relationen till eleven. - Synliggöra och kontinuerligt utveckla undervisningens kvalitet. - Bedriva långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Mest anmärkningsvärt enligt oss var att analysen visade att: Man önskade i princip andra elever istället för att utgå från de elever man har. Länk till rapporten: https://www.ifous.se/app/uploads/2020/02/202001-Ifous-Fokuserar-Frdjupad-nulgesanalys-H.pdf Länk till vårt Patreon: https://www.patreon.com/anpassaskolan

Skolkurage -"Fråga hur vi mår, inte hur det går" Vi sammanfattar en rapport från organisationen Maskrosbarn (2019) En stor grupp av elever i skolan är gruppen som växer upp med föräldrar som har missbruk, psykisk ohälsa eller ett våldsamt beteende. Det uppskattas att det är ca 5-6 elever i varje klass som lever i utsatta hemförhållanden. Dessa elever kan bli en riskgrupp om de inte får rätt stöttning. Vi går igenom hur du som personal i skolan kan upptäcka, bemöta och hjälpa dessa elever. Elevhälsans roll Sekretess Relationens betydelse Samarbete med externa aktörer (socialtjänst, BUP, polis etc) Överlämning mellan stadier Feltolkningar av beteende och symtom Ansvar och resurser Utifrån rapporten ger vi er råd vad dessa elever vill ha av skolan. Länkar: https://vuxen.maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2019/10/Ladda-ner-rapporten-här.pdf https://vuxen.maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2019/11/Lärarmaterial-för-att-upptäcka-och-stötta-elever-som-har-det-jobbigt-hemma.pdf https://vuxen.maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2015/04/RapportenMaskrosbarn.pdf https://vuxen.maskrosbarn.org/offentlig-sektor/rapporter-bocker/

Vi pratar om vad som fungerar bra utifrån forskning inom matematikundervisning. Ska vi bara fokusera på färdighetsträning eller? Hur kan du som mattelärare förändra din undervisning på ett enkelt sätt. Färdighetsträning och kreativ matematik, vad funkar? Vad är pseudodyskakyli? Anpassningar i klassrummet. Vi har även i detta avsnitt samarbete med det digitala hjälpmedlet Matteappen som finns för grundskolan. Olika metoder för olika elever? Hur du kan individanpassa din undervisning? www.matteappen.se Lärande i matematik Avhandling av Yvonne Liljekvist. Karlstads universitet Länk: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:696528/FULLTEXT01.pdf

Ny termin och vad bör du tänka på för att skapa trygghet och förutsägbarhet för alla elever? Du kommer ha elever med psykisk ohälsa eller funktionsvariation i klassrummet. I detta avsnitt ger vi dig tips för hur du kan hjälpa dessa på enklast sätt och därigenom skapa trygghet för alla i ditt klassrum I en vanlig klass kan du ha allt från elever med social problematik, ätstörning, social fobi, stark ångest, eller olika former av funktionsvariationer ex adhd eller autism. Oavsett svårighet så kan du ha hjälp av att kunna lite knep. Det är bra om du redan i början av ditt läsår har en plan för dessa situationer för de kommer uppstå förr eller senare. Exempel och tips ur verkligen: Elev vill alltid gå in tidigare i klassrummet och sitta på samma plats. Elev kommer ofta/alltid för sent till dina lektioner. Elev har ofta på sig luva/hörlurar i klassrummet. Elev meddelar ofta att den har ont i magen och inte kan delta. Elev tappar koncentrationen efter några minuter eller kommer inte igång alls. Kom ihåg 3 saker: 1. Relationen 2. Fråga eleven/eleverna 3. Tydlig lektionsstruktur Stödmallar: https://specialpedagogpagymnasiet.blog

Vi hjälper er att reda ut hur du kan differentiera din undervisning utifrån fem ledord: -Tempo -Nivå -Omfång -Metod -Intresse Om du designar dina lektioner utifrån dessa punkter skapar du delaktighet hos alla elever och du får en mer varierad undervisning som skapar lärmiljöer som fler kan delta i. Att diskutera 1. Hur skapar du lärmiljöer för differentiering i klassrummet 2. Fundera över vilka utmaningar du har i en av dina klasser och hur du redan i planeringen skulle kunna förebygga dessa? 3. Vilka förändringar skulle du kunna göra i din undervisning som skulle gynna alla dina elever? Länkar: https://specialpedagogen.blog/2018/01/21/differentierad-undervisning-istallet-for-individanpassningar-nagra-exempel-for-kollegiala-reflektioner/ https://1larare.svedala.se/differentierad-undervisning-med-ord-och-begrepp-som-utgangspunkt/ https://www.gothiafortbildning.se/artiklar/skola/Helena-Wallberg-Lektionsdesign

Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation? I Specialpedagogiska skolmyndighetens barnpanelsrapport berättar 31 elever om hur de upplever sin skolvardag. Rapporten sammanfattar elever med funktionsnedsättningar i åldern 10 till 18 år som alla går i grundskolan. Rapporten förmedlar det de beskriver om vad som fungerar bra i skolan och vad de tycker är jobbigt eller svårt. Eleverna lyfter fram hur viktigt det är att vuxna finns där elev­erna är. De ser behov av att det finns vuxna att prata med och att det finns vuxna som reagerar och agerar när någon blir utsatt eller kränkt. De berättar även om lärare som inte räcker till för alla och om rädsla för att lämnas utanför eller att bli mobbade. FRÄMJANDE FAKTORER Trygghet: närvarande och tillgängliga vuxna som man kan prata med • tryggare raster med olika aktiviteter, där vuxna finns med, även för de äldre eleverna • vuxna som agerar när en elev är utsatt eller kränkt • tillåtande klimat i klassen, det ska vara okej att ställa ”dumma” frågor • att bli sedd, att oftare få höra vad man kan och bli erkänd för den man är • att på olika sätt skapa gemenskap och tolerans i skolan. Studiero: • lugn och ro i klassrummet • att läraren kan förklara uppgiften tydligt • kortare arbetspass och möjlighet till rörelse • att det är bra med exibla lösningar av era rum och mindre grupper • att läraren kan vara bestämd och säga ifrån när det är stökigt i klassrummet. Motivation: • när lärare har tid att förklara • när eleven förstår vad hen ska göra och varför • att jobba med en kompis • att det finns fler lärare i klassen • att skolan har utvecklat verksamheter dit elever kan gå och få individuell hjälp • att prov fördelas på olika veckor och att lärare samverkar sinsemellan. Länkar: Rapporten https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/barnpanelrapport-tillganglig-version.pdf/ Seminariet: https://www.youtube.com/watch?time_continue=456&v=WxSm3JxeMhM

Jimmy och Cicci pratar om egna erfarenheter att vara lärare, både utmaningarna och varför vi valt yrket. Vi pratar om uppdraget, krav och svårigheter samt det som ger oss energi. Vad är det som är svårast och vad är roligast med att vara lärare? Vad gör att du väljer att bli lärare och varför fortsätter du att vara lärare? Hur skapar du förtroende hos dina elever, kollegor, vårdnadshavare och ledning? Lärarens uppdrag och ansvar Lärarens vardag Lärarens utmaningar Lärarens effekt för elever Lärarens belöning På återhörande.

Vi hjälper att reda ut det viktigaste inom betyg och bedömning enligt nya allmänna råden från Skolverket (HT2018). Vad tar vi med oss från de nya allmänna råden? 1. Allsidig bedömning inte ensidig. 2. Betygsbeteckningar på enskilda prov och uppgifter kan ha negativ inverkan på elever. 3. Matriser kan ha en negativa inverkan på elevers kunskapsinhämtning och utveckling. 4. För att skapa samsyn och sambedömning behöver skolan avsätta tid. 5. Resultaten på Nationella prov ska ge särskild ikr vid bedömning. 6. Undantagsbestämmelsen (Pysparagrafen). Tillämpas endast vid betygsättning. (Lyssna på avsnitt 3). Länkar. Allmänna råden: https://www.skolverket.se/a-o/landningssidor-a-o/betyg Webbkurs på Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/betygssattning-arskurs-7-9-gymnasieskolan-och-vuxenutbildningen---webbkurs Viktigt för elevhälsan: https://specialpedagogen.blog/2018/11/09/allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning-viktig-lasning-ocksa-for-elevhalsans-kompetenser/ https://specialpedagogpagymnasiet.blog/2018/11/08/skolverkets-allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning-en-vagledning-for-hur-vi-moter-elever-som-riskerar-att-inte-na-malen/ Positiv feedback: https://skolvarlden.se/artiklar/larare-hyllar-skolverkets-nya-rad-om-betyg-och-betygssattning Negativ kritik: https://johankant.wordpress.com/2018/11/02/allmanna-rad-vad-nytt/ Nationella prov och avvikelser från slutbetyg: https://lararnastidning.se/skolverket-vill-reglera-betygsattningen/

Välkommen till en ny termin med podcasten Anpassa skolan. I detta avsnitt går vi igenom och ger konkreta tips på hur du som lärare/skolpersonal kan öka din egen relationskompetens. Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling.

De osynliga barnen. Vi diskuterar ”Kalla Faktas” program om hemmasittare-”De osynliga barnen” Bakgrund, nuläge och framtid. Hur ser det övergripande skolsystemet ut och hur kan dagens skola arbete med problematisk skolfrånvaro/hemmasittare. Statistiken säger att det rör sig om ca 5500 elever i Sverige som inte går till skolan. Vi tror dock att det är en låg siffra, det är troligtvis många fler. Skolsystemet Ordet inkludering har använts på ett ojämlikt sätt. Vissa kommuner lade ned alla mindre undervisningsgrupper och för många elever med problematisk skolfrånvaro så blev det en svårighet att komma till skolan. Skollagen 2011, med komplettering år 2014. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Särskilt stöd 7§ Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Det kan vara paragraf 7 som har varit den svårtolkade delen i skollagen från 2011 och fram för allt delen ”Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör”. Kommunen har ansvaret och det finns ingen övre gräns för hur mycket en skola ska anpassa för en enskild individ. Dagens skola Hur ska en skola jobba för att undvika att elever får problematisk skolfrånvaro? -Tydlig policy från skolledningen -Gemensamt arbetssätt på skolan -Schemalagd tid för samarbete -Utbildning av personal -Kollegialt arbete -Ansvarig lärare i arbetslaget -Kartläggning av kompetens på skolan -Kartläggning av skolfrånvaro -Uppföljning och anpassningar Vi önskar en God Jul och så ses vi i januari!

Vi intervjuar en av våra gamla elever. Vi får höra Linas skolhistoria från lågstadiet fram till gymnasiet. Hur ska man uppmärksamma en flicka med diagnos? Vilka symtom är vanliga hos flickor med ADHD? Vilka anpassningar måsta vi göra? Vilka uppgifter blir svåra? Vikten av en god relation med hemmet. Länkar i ämnet: https://specialpedagogik.se/skolan-och-varden-missar-flickor-med-adhd/ https://www.levamedadhd.se/att-leva-med-adhd/barn-med-adhd/skillnad-mellan-flickor-och-pojkar/ https://www.mrshyper.se/adhd-hos-flickor-inte-bara-adhd/

Vi svarar på frågor från våra lyssnare. Frågor från föräldrar. 1. Hur når man fram till en mentor på skolan som inte har kunskaper om NPF-diagnos? 2. Jag har ett barn som inte går till skolan, vad ska jag göra? Frågor från lärare. 1. Jag har en elev som alltid kommer sent på mina lektioner, hur ska jag tänka? 2. Jag har en elev/elever som inte kan sätta igång med uppgifter själv och jag har inte tid att hjälpa hela tiden. Hur gör jag? Vi ger även tips på litteratur, podcasts och hemsidor. Joanna Lundin https://www.bokus.com/bok/9789144118581/en-skola-som-fungerar-for-alla/ Anna Sjölund m.fl. https://www.bokus.com/bok/9789127819047/autism-och-adhd-i-skolan-handbok-i-tydliggorande-pedagogik/ Diana Lorenz https://www.bokus.com/bok/9789177410867/stress-och-psykisk-ohalsa-hos-elever-med-autism/ NPF-podden https://urskola.se/Produkter/198042-NPF-podden/Visa-alla Mr Bartons Maths http://www.mrbartonmaths.com/index.html www.elevhalsan.se

-Vi har läst Joanna Lundins bok: ”En skola som fungerar för alla” (Studentlitteratur, 2018). -Vi pratar om varför det är viktigt att ALL skolpersonal får utbildning kring elever med funktionsvariation. -Vilken är den viktigaste friskhetsfaktorn? -Hur fyller du på relationskontot så att du sedan kan göra uttag från det? -Knep som inte kostar något för verksamheten. -Hur kan man ta vara på skolans interna kompetens? -Hur kan man skapa gemensam elevsyn och en välgrundad värdegrund i skolan? -Hur kan jag ändra mitt förhållningssätt kring problematiska skolbeteenden? -När ska jag kontakta föräldrarna? -När är det lämpligt att ge läxor? -Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö med kognitiva hjälpmedel? Konkreta tips. -Magiska 7:an, hur gör man? -Vad är förändringspyramiden?

Konkreta tips hur du kan hjälpa elever med utmanade beteenden Vi fortsätter att berätta om ”Samarbetsbaserad problemlösning-CPS” utifrån mottot ”Barn gör rätt om de kan” -Kartläggning för att identifiera utmanande beteenden och olösta problem utifrån ett PlanB-samtal -Olika sätt att kommunicera med elever -Hur når du flickor med utmanande beteenden? -Hur kan pedagoger samarbeta kring elever? -Hur vet jag när jag ska ta hjälp av andra? -Vad kan skolan hjälpa till med och vad kan andra runt eleven hjälpa till med? -SIP-plan. (Samordnad individuell plan) -Hur löser vi problem vi själva skapat? -Extra anpassningar utifrån en kartläggning -Ärenden för elevhälsan https://www.livesinthebalance.org/

14. Samarbetsbaserad problemlösning, hur fungerar det? by Cicci Agestrand och Jimmy Svensson

Hur kan du skapa ett gott ledarskap i klassrummet och varför ska du göra det? Vi hjälper dig med tre viktiga saker som du behöver tänka på. -Det emotionella stödet. -Klassrumsorganisationen. -Instruktionsstöd. Om du jobbar lite extra med dessa faktorer kan du vinna mycket tid och öka både elevers inlärning och engagemang.

Detta avsnitt ger er en tydlig bild hur ett fungerande "Elevhälsoteam/EHT" kan byggas upp. -Hur kan vi hjälpa elever som upplever skolrelaterad stress? -Hur hjälper vi elever med NPF som uppvisar symtom på stress? -Vilket uppdrag har EHT? -Vilka ska ingå i ett EHT? -Varför är det så jobbigt att bryta vanor? -Hur kan man förändra en skolas arbetssätt genom ett verksamt EHT? Vi pratar vidare med skolpsykologen Mattias Wretman.