Energieffektiv arkitektur inom fastighetsutveckling innebär att man redan tidigt i planeringen av byggprojekt tar hänsyn till de faktorer som påverkar energibehovet. De beslut som tas i tidiga skeden, det vill säga innan detaljprojekteringen startar, har en stor påverkan på den färdiga byggnadens energibehov, oavsett vilka tekniska system som installeras. Livslängden och konsekvensen av dessa beslut är ofta mycket lång då de ofta lever vidare med byggnaden så länge den är i bruk. Som referens är livslängden för ett tekniskt system 15–30 år, medan byggnadens livslängd kan vara minst 100 år. Dessutom kan en arkitektoniskt energioptimerad byggnad innebära besparingspotential i förhållande till de tekniska lösningar som eventuellt måste kompletteras i en byggnad med ett högt energibehov för att nå BBR-krav och/eller de eventuella projektspecifika kraven som är aktuella. Utmaningen ligger i att ge arkitekten en konstnärlig frihet, främja ett industrialiserat byggande, möjliggöra miljöcertifiering och möta eventuella utformningskrav från till exempel kommuner och byggregler, samtidigt som byggnadens utformning optimeras för ett långsiktigt lågt energibehov.

Den 22 februari träffades energi- och miljöexperterna Peter Nyberg och Helena Gajbert i ett samtal om allt detta och delade med sig av sina erfarenheter från deras arbete med energieffektiv arkitektur.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.